När Europas nya miljösatellit Sentinel-3C skjuts upp från Franska Guyana natten till den 15 september förstärks ett satellitsystem som redan används för att följa skogsbränder, hav och vegetation. För svensk del är den snabbare tillgången till branddata särskilt intressant. Men förbättringen har redan börjat användas innan den nya satelliten lämnat marken.
Normalt har data från Sentinel-3 kunnat nå användarna inom tre timmar efter observationen. Sedan den 3 augusti använder ESA och den europeiska vädersatellitorganisationen Eumetsat en förändrad metod för att föra ner data från satelliterna. För centrala och södra delar av Europa har det minskat tiden till omkring 60–90 minuter, enligt ESA. I vissa fall har data nått användarna på mindre än en timme.
Förändringen har gjorts efter önskemål från användare inom Copernicusprogrammet som vill kunna använda Sentinel-3 bättre vid skogsbränder. I stället för att vänta lika länge med överföringen till markstationen ändrades brytpunkten för vilka observationer som förs över. Vid en brand öster om Belgrad i augusti kunde data enligt ESA levereras inom ungefär en timme, mot tidigare omkring tre timmar.
Sentinel-3C, som ska skjutas upp klockan 03.21 svensk tid den 15 september, blir den tredje satelliten i serien och ska arbeta tillsammans med Sentinel-3A och 3B. Satelliterna går i polär bana omkring 815 kilometer över jorden och bär instrument för bland annat havstemperatur, havsnivå, havsfärg, vegetation och landtemperatur. Ett av instrumenten, SLSTR, kan också registrera den kraftiga värmestrålningen från aktiva bränder.
Den nya satelliten innebär framför allt ökad kapacitet och fortsatt tillgång till mätserien. Sentinel-3A sköts upp redan 2016 och Sentinel-3B 2018. Med Sentinel-3C ska Europa kunna upprätthålla observationssystemet samtidigt som de äldre satelliterna åldras. EU beskriver uppdraget som en fortsättning på en lång tidsserie snarare än ett helt nytt sätt att observera jorden.
Sverige har samtidigt byggt upp ett eget operativt system för att upptäcka skogsbränder från rymden. Efter bränderna sommaren 2018 började SMHI och dåvarande MSB, numera Myndigheten för civilt försvar, utveckla automatiserad satellitövervakning. Sedan brandsäsongen 2023 skickas vissa satellitdetektioner direkt till SOS Alarm.
Det svenska larmsystemet bygger i dag framför allt på det amerikanska instrumentet VIIRS ombord på satelliterna Suomi-NPP, NOAA-20 och NOAA-21. Instrumenten registrerar både synlig och infraröd strålning och kan därför hitta värmesignaturen från bränder även nattetid och genom rök.
En utvärdering av svenska skogs- och markbränder under åren 2022–2024 visar att satelliterna var först med att upptäcka branden i 29 procent av de fall där branden över huvud taget kunde detekteras från rymden. Begränsningen är bland annat att en satellit måste passera vid rätt tidpunkt och att moln kan skymma observationen.
Fler europeiska satelliter håller samtidigt på att fylla luckorna i övervakningen. Metop-SG-A1, som sköts upp 2025, har instrumentet METimage och väntas ge Sverige observationer under delar av morgonen och kvällen där högupplösta data tidigare saknats. SMHI framhåller att den kompletteringen är viktig eftersom brandrisken under sommaren ofta är högst på sen eftermiddag.
Sentinel-3C delar raket med den betydligt mer specialiserade forskningssatelliten FLEX. Den ska mäta den ytterst svaga fluorescens som växter avger när de absorberar solljus för fotosyntesen. ESA räknar med att FLEX ska leverera de första globala kartorna över denna växtfluorescens med en upplösning på 300 gånger 300 meter.
Fluorescensen förändras när fotosyntesen påverkas av exempelvis vattenbrist eller andra stressfaktorer. Därmed kan satellitmätningen ge information om förändringar i vegetationens funktion innan de blir lika tydliga i vanliga satellitbilder som mäter hur grön växtligheten är. Uppgifterna ska också användas för att förbättra kunskapen om hur kol och vatten rör sig mellan växtlighet och atmosfär.
FLEX ska gå omkring 814 kilometer över jorden och är planerad för minst tre och ett halvt års drift. Satelliten ska dessutom arbeta tillsammans med Sentinel-3. Observationerna från Sentinel-3 kan då användas för att korrigera och komplettera FLEX mätningar med information om bland annat moln, aerosoler, vattenånga, yttemperatur och vegetationstyp.
De två satelliterna ligger nu tillsammans i nosen på en Vega-C-raket vid Europas rymdbas i Kourou. Uppskjutningen är planerad till den 15 september klockan 03.21 svensk tid.
