Karl Markstedt, brandlarmsexpert på Brandskyddsföreningen kommenterar åtalet mot Avarn Security.
En brandindikeringsanläggning kan konstrueras på många olika sätt och med olika system som plattform. I detta fall användes ett inbrottslarm med tillhörande rökdetektorer. Av domen går det att utläsa att flera brister i dokumentationen och handhavandet av anläggningen som försämrade väktarens möjlighet till åtgärd.
Väktaren hade inte tillgång till koder som möjliggjorde visning att det var brand som indikerats, samt ritningar som pekade ut i vilket utrymme som larmet inkommit ifrån.
Brandlarm är så mycket mer än bara en teknisk lösning. Ett brandlarm enligt SBF110 ställer även krav på utförande, handhavande och organisatoriskt hur anläggningen ska fungera under hela sin livslängd.
Med ett brandlarm enligt SBF110 hade flera av orsakerna till den försenade insatsen kunnat förhindras. Möjlighet till visning av brandlarm sker på en brandförsvarstablå utan krav på koder eller annat handhavande. Dokumentationen är standardiserad och ritningar förvaras i anslutning till brandförsvarstablån i skåp som kan öppnas med standardiserad brandkårsnyckel SS3654.
Anläggningsskötare finns som säkerställer anläggningens funktioner och att dokumentation samt ritningar finns tillgängliga, men även att de innehåller rätt information.
Både försäkringstagare och försäkringsgivare bör tänka till när de väljer vilken typ av system de använder för att detektera en brand. Använd FTR110. Kravställ riktiga brandlarm.
