”Nu skulle alla ha varit döda!” Brandskyddssamordnaren i en av de större kommunerna har bjudit in mig till en oannonserad brandövning i ett hus som inrymmer bland annat en förskola. Han själv ska gömma sig i ett rum för att se om någon brandskyddsansvarig går igenom lokalen enligt föreskrifterna.
Brandlarmet går, inget händer. Till slut börjar några ur personalen lufsa ut, tar på barnen skor och strosar mot uppsamlingsplatsen. Hela övervåningen sitter kvar, de hade fått ”ett stalltips”. Någon kom in i rummet som brandskyddssamordnaren gömt sig i för att hämta papper. Hon hälsade och gick igen.
Stalltipset kan jag kanske förlåta, det var en kall höstdag. Nej, förresten det kan jag inte. Att vuxna inte tar brandsäkerhet på allvar och övar utrymning någon gång per år är oförlåtligt. Det är då man upptäcker vad som inte fungerar. Som nu, en nödutgång som har blivit ett förråd och en skylt som pekar mot ett fönster där det inte längre finns någon brandstege. I rökfyllda lokaler hade det slutat med en katastrof.
I början av november var jag på Brandskyddsledardagarna i Uppsala. Där visade Robin Karlsson, brandingenjör i Västra Götalandsregionen, oss tre filmer. Den första var en brand i ett vardagsrum med klassiska trämöbler. Det tog 30 minuter innan det blev någon brand att tala om och knappt då. Den andra filmen var samma vardagsrum med möbler med syntetiska material. Stark rökutveckling och övertändning vid ungefär fem minuter.
Den tredje och sista filmen visade en elskoter där batteriet började ryka lite försiktigt. 30 sekunder senare exploderade det och det är tveksamt om någon i närheten hade överlevt. Rummet blev övertänt direkt.
Jag tänker tillbaka på brandövningen i förskolan, där alla barn hade dött om det var på riktigt. Så tänker jag på alla de andra förskolorna i Sverige, det finns nästan 10 000, jag tänker på all tillfällig personal, på alla litium-jonbatterier som laddas, på alla nödutgångar som ingen kommer ut igenom.
Har du barn på förskola? Barnbarn? Brandsskyddssamordnaren i den kommun jag besökte rekommenderade rektorn att stänga förskolan omedelbart. Inom två veckor måste en rad åtgärder vidtas, sen ska en ny övning göras.
Vad skulle han säga om han besökte era barns förskola? Era barnbarns? På nästa föräldramöte, fråga inte bara om när luciatåget går av stapeln och vilka utflykter som ska göras och om det ska tas med matsäck. Fråga om när det gjordes brandövning senast. Eller varför inte mejla direkt?
