När Region Stockholm den idag hävde kontraktet med kinesiska CRTG för tunnlar och station i Sickla angavs flera allvarliga arbetsmiljöbrister som grund för beslutet. I regionens egen information nämns brandsäkerhet och utrymningsvägar tillsammans med andra brister.
Redan 2021 rapporterade Byggnadsarbetaren om två allvarliga händelser i CRTG:s tunnelarbete i Stockholm: en kraftig rökutveckling som inte anmäldes till räddningstjänsten och ett tillbud där sprängsten flög ut över Värmdöleden och vägvakter var nära att träffas.
Regionen uppger också att läget under de senaste månaderna har eskalerat, att arbeten stoppats flera gånger under året och att entreprenören vid upprepade tillfällen återupptagit arbete innan skyddsstopp hävts. Enligt regionen har bristerna varit av sådan karaktär att de inneburit omedelbar fara för liv och hälsa.
Att just brandsäkerhet och utrymningsvägar särskilt nämns är anmärkningsvärt i ett tunnelprojekt, där brandförlopp och utrymning sedan länge ses som några av de mest kritiska riskområdena under byggskedet. Arbetsmiljöverket anger i sina föreskrifter om berg- och gruvarbete att arbete under jord ska planeras och bedrivas så att arbetstagare kan utrymma arbetsplatsen och undsättas vid exempelvis brand eller spridning av brandgaser. Myndigheten anger också att det normalt ska finnas minst två utrymningsvägar som är oberoende av varandra, om inte andra åtgärder ger motsvarande säkerhet.
Regelverket ställer samtidigt krav på att arbetsgivaren ska ha kontroll över hur många personer som vistas under jord och var de befinner sig, att utrymningsvägar ska hållas fria och vara tydligt markerade samt att rutiner för larm, utrymning och räddning ska vara dokumenterade och övas. Kraven speglar de särskilda förhållanden som gäller i undermarksarbete, där rökutveckling, begränsad framkomlighet och långa avstånd kan göra tidsförloppet kritiskt.
I sin vägledning lyfter Arbetsmiljöverket också fram att brand under jord kan få särskilt allvarliga konsekvenser till följd av brandgasernas spridning och att förebyggande åtgärder därför behöver omfatta både tekniska installationer, organisation och arbetsplatsens utformning. Myndigheten nämner bland annat brandbekämpningsutrustning, kontroll av brandbelastning, åtgärder mot spridning av brandgaser, fungerande ventilation och i vissa fall räddningskammare som exempel på skyddsåtgärder.
Även svensk forskning har pekat på att brandriskerna i tunnelprojekt under byggskedet skiljer sig från riskbilden i en färdig anläggning. I en rapport från dåvarande SP, framtagen inom Trafikverkets forskningsprogram, konstateras att brandförutsättningarna under produktion påverkas av bland annat den tillfälliga arbetsmiljön, förändrad geometri, pågående installationer, arbetsmaskiner, varierande brandbelastning och det faktum att säkerhetssystem i den permanenta anläggningen ofta ännu inte är i drift. Rapporten pekar också på att möjligheten till utrymning kan vara begränsad, särskilt i tidiga byggskeden eller där tunneln ännu inte fått genomslag.
Mot den bakgrunden får Region Stockholms formuleringar särskild tyngd. När en beställare i ett större tunnelprojekt uttryckligen anger brister i brandsäkerhet och utrymningsvägar som en del av underlaget för hävning, handlar det inte om en allmän hänvisning till arbetsmiljön. Det handlar om livsfara.
