På Sisjöbäckens förskola i Göteborg är barnen en del av det systematiska brandskyddsarbetet. Genom initiativet Lilla brandpatrullen lär sig fyra- och femåringar att kontrollera nödutgångar, inspektera brandsläckare och förstå vad som händer när larmet går.
Text: Pernilla Fredholm, foto: Boel Ferm
Femåriga Ville spanar upp i taket och kollar så att branddetektorerna ser ut som de ska. Han pekar på sin laminerade checklista med bild på en detektor som har ett blått skoskydd i plast över sig.
– Om detektorn ser ut så där, så är det inte bra, säger han allvarligt.
Förskollärare Alexander Wood Hafstrand förklarar för oss vuxna att hantverkare ibland täcker för detektorer när de ska utföra exempelvis heta arbeten, så att inte röken ska dra igång brandlarmet.
– Det händer ju att de där plastskydden blir kvar, och då funkar ju inte detektorerna som de ska.
Vi befinner oss på Sisjöbäckens förskola i Sisjön utanför Göteborg för att följa med förskolans Lilla brandpatrullen på SBA-runda. Med oss har vi också besökare från räddningstjänsten Storgöteborg. Fyra barn i åldrarna fyra till fem år utgör dagens patrull, och de tar sitt uppdrag på största allvar. En av dem har till och med koll på skillnaden mellan detektorer som reagerar på strålning från bränder, och vanliga rökdetektorer.
– Den där blinkar, då vet man att den funkar, säger Klara.
Brandfiltarna hänger på sina platser som de ska, nödutgångarna kontrolleras och får godkänt – de skyltar som ska lysa lyser, och inga saker står i vägen.
– Tidigare var det alltid svårt att hålla nödutgångarna fria, och jag fick alltid tjata om det. Nu är det barnen själva som säger till om något står i vägen. Vi har inte längre problem med blockerade utgångar, säger Alexander Wood Hafstrand, som även har rollen som brandskyddsombud.
Inne i skötrummet finns ett elektriskt höj- och sänkbart skötbord. Jätteviktigt att kolla, ficklamporna åker fram och barnen trängs under bordet för att lysa. Längst in hojtar Alvin:
– Jag ser bara en utdragen sladd, och den är bara snurrad. Inga klämda sladdar!
Innan Lilla brandpatrullen kom till hade Alexander Wood Hafstrand startat ett liknande koncept, teknikpatrullen, som byggde på barnens nyfikenhet och intresse för att undersöka och reparera saker.
– Vi jobbade med en bok som heter Skräphjältarna, som handlar om återvinning och återbruk. Det var alltid saker som gick sönder på förskolan, och någon sa att vi borde slänga dem. Men jag tänkte att vi kunde prova att laga istället, berättar han.
Alexander Wood Hafstrand har en bakgrund som elektromekaniker med inriktning mot fjärrstyrda vapen inom armén, och med pedagogiken som förskollärare kändes det självklart att lära barnen hur man lagar eluttag, fixar kablar på ljusbord och byter lampor i projektorer. Ofta gick det att få saker att fungera igen med ganska enkla medel, och barnen blev snabbt både stolta och engagerade.
– I nio fall av tio kunde vi laga det själva. Barnen blev väldigt imponerade; från att något inte fungerade till att det plötsligt gjorde det igen, säger Alexander.
Grunden till Lilla brandpatrullen kom däremot ur en helt annan situation, nämligen ett barns oro.
– Det var en kille som tyckte att det var läskigt med brand och frågade om det kunde börja brinna av sig själv. Jag förklarade att allt kan börja brinna, men att det behövs både bränsle och värme, berättar Alexander Wood Hafstrand.
Flera barn hade också frågor, och där såg han en möjlighet att kombinera sina egna SBA-ronder med barnens intresse. Till en början tog han med några barn som varit extra ängsliga. De fick delta i brandskyddsrundorna och prova att utlösa brandlarmet under kontrollerade former.
– Ljudet från brandlarmet är väldigt högt, och en del vuxna har sagt att vi kanske borde stänga av det under övningarna. Men jag sa att vi måste öva som på riktigt, annars lär vi oss inte hur vi reagerar, säger han.
Barnen fick använda en magnetpinne för att starta larmet och var noga förberedda på vad som skulle hända.
– De fick klättra upp på en liten stege, hålla magneten mot sensorn och så började det ringa. Det var högt, men de tyckte det var häftigt och kände att det inte var någon fara.
Genom att låta barnen delta försvann mycket av den rädsla som annars kan finnas kring brandövningar. Samtidigt fick de förståelse för varför övningarna är viktiga och hur de fungerar.
– Det blev ett helt annat engagemang. Nu tycker barnen att brandövningar är roliga, och de vill vara med varje gång.
För att göra det lättare för barnen att förstå vad de skulle leta efter tog Alexander Wood Hafstrand fram bildstöd och konkreta exempel, bland annat på trasiga kablar, mätare på brandsläckare och kontakter. Barnen får bilderna i handen och går igenom lokalerna tillsammans med honom.
– De får små brandjackor, hjälmar och ficklampor. Ficklampan är bra när man letar efter klämda kablar i mörka utrymmen, och den används också för att peka och visa.
Innan de testar brandlarmet ringer man till SOS och meddelar att förskolan går i testläge.
– Då vet de att ingen riktig utryckning kommer att ske. Det blir en trygg ram för övningen, och barnen får ändå uppleva hela processen, från test till avslut.
Lilla brandpatrullen har fått effekt även i vardagen på förskolan. Barnen är uppmärksamma och säger till när något inte ser rätt ut.
– De påpekar om något ligger på torkskåpen, om en sladd är trasig eller om dörren till brandsläckarskåpet står öppen. Det bästa är att de säger till direkt: ”Du måste ta bort det nu.” Då blir saker gjorda med en gång, berättar Alexander Wood Hafstrand.
Även föräldrarna har märkt skillnad.
– Barnen tar hem sina kunskaper. De pratar om brandvarnare och utrymningsvägar. En del föräldrar berättar att barnen till och med vill göra utrymningsplaner hemma.
Det händer också att barnen känner igen situationer i vardagen utanför förskolan.
– En förälder berättade att de var på Ikea och barnet sa: ”Titta där, om det börjar brinna går vi ut genom den dörren.” Det visar att de verkligen har förstått vad det handlar om, och det gör dem tryggare.
Alexander Wood Hafstrand upplever att arbetet med brandskydd också stärker barnens självförtroende.
– De får känna att de klarar något som först verkade svårt eller skrämmande. När man har varit med och gjort det i lugn och ro blir man inte lika rädd om något faktiskt händer, säger han.
Lilla brandpatrullen består av fem barn som turas om att delta i brandskyddsarbetet. De lite äldre barnen får prova att dra själva larmet, medan yngre barn följer med under rundorna.
– Som mest har jag haft sex barn med mig. En håller ficklampan, en har kontrollpinnen och en bockar av listan. Jag går bakom med protokollet. De gör ett väldigt noggrant jobb.
Ronderna görs ungefär en gång per kvartal. Då blir det lagom mycket repetition och hinner kännas som en särskild aktivitet. Arbetet har också väckt intresse både inom och utanför Göteborgs Stad.
– Vår säkerhetssamordnare nominerade oss till Lejonpriset, och sedan började fler höra av sig – Stockholm, Västerås och Alingsås bland annat. Många vill starta något liknande.
Martin Westers är styrkeledare på Frölunda brandstation och tillsammans med kollegan Per Palmqvist har han tagit med sig en låda Flammytidningar och en Flammy-maskot till förskolan. Han är mycket imponerad av Lilla brandpatrullen och vilken koll barnen har:
– Vilket smart och viktigt sätt att jobba med brandskydd på förskolan! Nu är ju barnen förberedda på en eventuell händelse och vet vad de ska göra om det skulle uppstå en brand eller larmet går.
Han konstaterar att allt förebyggande arbete med barn när det gäller brandsäkerhet är jätteviktigt – alltifrån ”Flammys brandsyn” för de lägre åldersgrupperna till ”Du behövs” för mellanstadiet och ”Upp i rök” och ”PAR” för högstadiet. Han tycker att fler förskolor skulle ta efter konceptet från Sisjöbäckens förskola.
– Att börja i så tidig ålder skulle betyda väldigt mycket för kunskapen om brandskydd hos barn, men också hos pedagoger och föräldrar, säger Martin Westers.
För att andra förskolor ska kunna ta efter utan att behöva fundera ut allting själva, håller Alexander Wood Hafstrand nu på att ta fram ett färdigt material.
– Jag jobbar på en instruktion med bilder, inköpslista och utrustning som västar och ficklampor. Tanken är att det ska finnas som ett färdigt kit så man slipper uppfinna hjulet på nytt, säger han.
Han hoppas att Göteborgs stad ska kunna köpa in ett antal startkit, så att fler förskolor snabbt kan komma igång. Han ska snart besöka en annan förskola i rektorsområdet, och tillsammans med brandskyddsombud och några barn gå en runda tillsammans.
Alexander Wood Hafstrand ser också möjligheter att utveckla konceptet i samarbete med Brandskyddsföreningen.
– Vi har haft möte med Brandskyddsföreningen Väst om deras material med maskoten Flammy. Det skulle passa väldigt bra att bygga in i vårt arbete. Även där kan man ha en färdig ”brandlåda” med utrustning och maskot, säger han.
Tanken är att det ska bli självklart att prata om brandskydd på förskolan, ungefär som ett återkommande tema.
– Då kan man säga att ”nu är det Flammy-vecka”, och så följer barnen med Flammy på brandsyn. Han är en figur som skapar en naturlig anknytning till ämnet brand och brandskydd, och blir dessutom en enkel sak att ta fram och arbeta löpande med.
Brandskyddsföreningens utbildningsmaterial för skolbarn
- ”Upp i rök” riktar sig till ungdomar i årskurs 7-9 med syfte att öka kunskapen för att förebygga anlagda skolbränder. Fokus ligger på trygghet, beteende och hur eleverna ska agera vid brand. I utbildningen ingår även mobilsspelet Upp i rök.
- ”Flammys Brandsyn” är en kostnadsfri utbildning från Brandskyddsföreningen för elever i årskurs 2. Syftet är att minska bostads- och skolbränder samt öka barns kunskap om brandsäkerhet. Flammys Brandsyn kan genomföras av läraren själv, av lokal Brandskyddsförening eller räddningstjänst.
Andra utbildningar för barn och unga
- ”Du behövs” är en satsning som lokala brandstationer i Göteborg genomför. Den är riktad till årskurs fem i de skolor som ligger i brandstationens område. Tanken är att på sikt förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och olyckor kring hem och skolor.
- ”MBU – Människan bakom uniformen”, där ungdomar i åldrarna 15-20 år får möjlighet att lära känna blåljusyrkena närmare, bland annat genom praktiska moment. Ett viktigt syfte är att öka den ömsesidiga förståelsen för varandra.
- ”PAR – polis, ambulans och räddningstjänst” är ett koncept riktat till årskurs 8. Ungdomar besöker räddningstjänsten och träffar lokala poliser, brandmän och ambulanssjukvårdare. Syftet är att öka förståelsen för blåljuspersonalens arbete, men också vad det innebär att bli straffmyndig.
- MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har också kostnadsfria utbildningsmaterial till barn och unga inom skolans alla åldersgrupper.
