Fastighetsägare nekas att ansluta sprinklersystem till kommunalt vatten – ofta utan tydlig teknisk motivering. Det skapar kostsamma omvägar, försenar byggprojekt och leder till en ojämlik nivå av brandsäkerhet i landet. Nu driver Brandskyddsföreningen och Sprinklerfrämjandet frågan om en tydligare lagstiftning.
Under det senaste året har Brandskyddsföreningen, tillsammans med Sprinklerfrämjandet, intensifierat ett viktigt arbete som rör möjligheten att ansluta sprinklersystem till kommunala vattenledningar. Detta är en fråga som fått allt större betydelse i takt med att installation av sprinklersystem blivit ett krav i många byggnader – inte minst i verksamheter där personer är särskilt sårbara vid brand.
I dagsläget nekar flera kommuner runt om i landet fastighetsägare att ansluta sina sprinklersystem till kommunalt vatten. Motiveringarna varierar och är i vissa fall otydliga eller saknar teknisk grund. Konsekvensen blir att fastighetsägare tvingas till dyra och komplexa alternativ med stora vattentankar och pumpcentraler – lösningar som är avsevärt mer underhållskrävande än en stabil kommunal anslutning. I vissa projekt har nekade anslutningar lett till att ny- eller ombyggnationer fördröjts eller till och med stoppats helt.
Problemen förstärks av att praxis skiljer sig markant mellan kommuner. Fastighetsägare och byggherrar vet i dag inte vilka krav som gäller eller vilka lösningar som kommer att godtas. Kommuner har ibland en felaktig bild av vad en anslutning innebär, och därtill saknas en tydlig lagstiftning som anger vem som bär ansvaret för vattenförsörjning för släckändamål. Sammantaget skapar detta onödiga kostnader, riskerar att försvåra viktiga samhällsprojekt och leder till ojämlik brandsäkerhet i landet.
Mot den bakgrunden arbetar Brandskyddsföreningen och Sprinklerfrämjandet för att skapa tydlighet och förutsägbarhet i hur anslutningsfrågan hanteras.
— Vår utgångspunkt är enkel: sprinklersystem är en av de mest effektiva åtgärderna för att rädda liv och begränsa bränder, och hinder för deras installation bör endast bygga på sakliga, tekniska eller hygieniska skäl. När beslut om anslutning grundas på osäkerhet eller varierande tolkningar försvagas både brandskyddet och samhällsutvecklingen, säger Ikaros Savvidis, sprinklerexpert på Brandskyddsföreningen.
Som en del av detta arbete lyfte Brandskyddsföreningen och Sprinklerfrämjandet frågan direkt med beslutsfattare i Riksdagen i november. I möten med Malcolm Momodou (V), ordförande i Civilutskottet, samt ytterligare ledamöter från Civilutskottet (SD), beskrevs problemens omfattning och de konsekvenser de får i praktiken.
— Vid båda tillfällena möttes vi av engagemang och en tydlig vilja att förstå hur nuvarande hantering påverkar både brandsäkerhet och samhällsbyggnation. Utifrån dessa samtal, och med stöd i den kunskap som samlats från branschen, har vi nu lyft ett konkret förslag om att förändra lagstiftningen, berättar Ikaros Savvidis.
Syftet är att eliminera möjligheten för kommuner att godtyckligt neka anslutning av sprinklersystem, samtidigt som kommunerna fortsatt ska kunna värna om teknisk säkerhet och dricksvattenkvalitet.
— En tydligare reglering skulle skapa en nationellt likvärdig praxis, minska osäkerheten för fastighetsägare och säkerställa att sprinklersystem kan utformas på ett tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt, menar Ikaros Savvidis.
Arbetet är långsiktigt och viktigt för att stärka tryggheten i byggnader över hela landet. Brandskyddsföreningen kommer, tillsammans med Sprinklerfrämjandet, att fortsätta föra dialog med politiken, kommuner och branschen för att säkerställa en hållbar lösning som gynnar både brandsäkerhet och samhällsutveckling.
— Det är genom stödet från våra medlemmar som vi kan driva denna typ av viktiga frågor, och vi kommer fortsätta arbeta för att säkerheten alltid ska stå i första rummet, avslutar Ikaros Savvidis.
När kommuner nekar sprinkleranslutning drabbas säkerheten – därför vill vi se tydligare lagstiftning
