Den våldsamma Luleå-branden i våras sätter fingret på frågan om dagens parkeringsgarage verkligen är byggda för den nya generationens bilar. Men åsikterna om huruvida det behövs mer brandskyddsåtgärder i parkeringsgarage går isär.
I slutet av april utbröt en brand i ett parkeringsgarage i Luleå, det brann häftigt och förstörelsen blev stor. Det hela började med att en man försökte starta sitt fordon som då fattade eld. Han gjorde släckningsförsök, men misslyckades.
Till slut fick han springa ut på grund av rökspridningen och skrek att folk skulle ringa brandkåren. Då var garaget i princip övertänt. Närmare 20 enheter från räddningstjänsten ryckte ut, liksom ambulans och polis. Garaget låg mitt i ett bostadsområde.
— Om vi inte varit på plats såpass snabbt och hunnit kyla närliggande hus, hade vi haft en vindsbrand där som kunnat få förödande konsekvenser. Vi hade också tur med vindriktningen, säger Mikael Andersson som är räddningsdirektör vid räddningstjänsten i Luleå.
Den snabba spridningen och kraftiga brandbelastningen oroar Mikael Andersson. För han tycker sig samtidigt se tendenser till att brandkonsulter och byggherrar antingen klassar ner bärighetskraven eller försöker bygga i större enheter, ”för det brinner ju bara en eller två bilar vid bränder i parkeringsgarage”.
— Och då har man tagit för lite hänsyn till den utveckling som sker nu med större bilar, mer plast i konstruktionerna och nya energibärare, säger Mikael Andersson.

Han konstaterar också, likt många med honom, att parkeringsplatsernas storlek i stort sett är samma som för femtio år sedan när bilarna var betydligt mindre. Vilket ökar riskerna betydligt för snabb brandspridning mellan bilar, som i fallet med garaget i Luleå.
Ett flerbostadshus har en livslängd på 50 år, och då kan man förvänta sig två eller tre lägenhetsbränder under den tekniska livslängden. Byggnaden måste klara av en sådan brand utan katastrofala konsekvenser, menar Mikael Andersson. Därför borde det vara rimligt att resonera likadant med ett garage:
— Särskilt med tanke på hur fordonsflottan förändrats. Dessutom har många garagen bostäder ovanpå, vilket skulle kunna bli förödande. Det var ju nära ögat i Luleå, med flerbostadshus nära intill parkeringsgaraget.
I början av 2025 kom en utredning från SBUF som belyser de problem som Mikael Andersson tar upp; ”Förändrad brandsäkerhet i garage och p-hus när fordonsflottan förändras”.
Där konstaterar man att Sveriges fordonsflotta förändrats kraftigt de senaste 50 åren, genom ny teknik och alternativa drivmedel. Analyser visar att upp till 60 % av nya bilar kan vara laddbara år 2030, och vätgasfordon kan också slå igenom. Samtidigt har flera stora bränder i garage och parkeringshus visat att dagens större och mer brännbara fordon ökar riskerna. Problemet är att byggkraven inte har utvecklats i samma takt.
För att undersöka skillnaderna gjordes simuleringar av bränder i garage med äldre respektive nyare bilar. Resultaten visar tydligt att nyare bilar brinner både snabbare och kraftigare. När man jämförde belastningen på byggnadens stomme med standardbrandkurvan (ISO 834) såg man att dagens bilar kan ge likvärdig påverkan. Skillnaden är att den säkerhetsmarginal som tidigare fanns i stommens bärförmåga nu är betydligt mindre.
Detta innebär att risknivån i garage och parkeringshus har ökat, menar rapportförfattarna. För att möta detta behövs olika åtgärder. Vissa kan byggas in redan i designskedet utan stora kostnader, medan andra kräver större investeringar. Valet beror på varje byggnads förutsättningar och hur en brand skulle kunna påverka både verksamheten, byggnaden och de fordon som står där. Ju större konsekvenser en brand kan få, desto viktigare är det att höja skyddsnivån, menar man i rapporten.
Axel Mossberg, forskningschef och senior brandskyddskonsult på Bengt Dahlgren, tycker att frågan om brandskydd i garage är viktig – men han ifrågasätter slutsatserna i SBUF:s rapport, som han menar baseras på en rad tveksamma antaganden.
— I beräkningarna har man i princip jämfört ett garage fullt av gamla plåtbilar med ett garage fyllt av stora moderna suv:ar i plast. Det blir en orättvis och orealistisk jämförelse. Och även med rapportens antaganden ligger man långt under den brandbelastning på 800 megajoule per kvadratmeter som dagens byggregler kräver, säger han.

De senaste åren har några stora garagebränder fått uppmärksamhet, men sett till det totala antalet är de fortfarande ovanliga. Personskador och dödsfall är dessutom sällsynta.
— Det som står på spel är framför allt egendom. Då blir frågan hur mycket brandskydd samhället ska kräva för att minska eventuella egendomsskador. Flera studier visar att sprinklers och andra extra åtgärder inte går att räkna hem i ett kostnads–nytto-perspektiv, säger Axel Mossberg.
Han påpekar att riskspridningen i garage är stor – många förlorar lite var. Därför tycker han att brandskyddet bör prioriteras i miljöer där riskerna för skador och dödsfall är större.
— Vi som jobbar med brandskydd kan alltid förespråka mer skydd överallt, men i slutändan handlar det om fördelning av resurser. Ska vi verkligen lägga dem där omfattande bränder är sällsynta och värdena relativt små, frågar sig Axel Mossberg.
Tidigare kunde man räkna på brandbelastning och anpassa skyddet efter det, exempelvis om garaget hade mycket körbana. Statistik visar också att bränder som sprider sig till fler än en eller två bilar är ovanliga. I de nya byggreglerna skärps dock kraven – brandcellsstorlekar begränsas och möjligheten att undanta avskiljningar på grund av låg brandbelastning försvinner.
— Statistik visar att bränder större än vad nuvarande brandcellsregler tillåter i princip inte förekommer i öppna garage. De nya kraven innebär därför högre kostnader för en i praktiken obefintlig nytta, säger Axel Mossberg.
Han lyfter även Sveriges höga krav på att bärverket i garage ska stå emot brand i 60–90 minuter, jämfört med mycket kortare tidsrymd i exempelvis Norge.
— Vi borde kunna diskutera om inte våra krav är för högt satta. De leder till mer betong, vilket är dyrt och dessutom dåligt för miljön.
Mikael Andersson ställer sig aningen frågande till resonemanget om kostnad-nytta-perspektivet när det gäller garagebränder. Med en fordonsflotta i snabb förändring ökar risken för garagebränder med ganska många bilar inblandade, och då blir den ekonomiska förlusten inte heller så liten.

— Om samhället enbart ska fokusera på liv och hälsa blir perspektivet väldigt smalt – medborgare förväntar sig ju också skydd av egendom, säger Mikael Andersson.
De nya byggreglerna gör att han känner en viss oro inför framtida garagebränder. En av de bärande idéerna i ”Möjligheternas byggregler” är att staten inte ska peka med hela handen, utan ge branschen möjlighet att välja mer flexibla och kreativa lösningar. Vilket i grunden är väldigt bra, säger Mikael Andersson.
— Men eftersom många med mig ser en branschpraxis där brandskyddet ibland underdimensioneras, kan det finnas risk att förutsättningarna för att skydda egendom kan försämras och räddningsinsatser bli för farliga.
ANDRA STORA GARAGEBRÄNDER:
- I april 2025 omkom två brandmän och en tredje skadades allvarligt i en garagebrand i Madrid. En bilbrand orsakade explosionsartad värmeutveckling och delar av garaget kollapsade.
- Hösten 2023 bröt en brand ut vid terminal 2 på London Luton Airport. Branden pågick i nästan ett dygn, stängde hela flygplatsen och förstörde omkring 1 500 bilar.
- 2021 förstördes omkring 200 bilar i en garagebrand i Märsta. Taket rasade in och byggnaden gick inte att rädda.
- 2020 brann ett parkeringsgarage på Stavangers flygplats, där delar av byggnaden kollapsade.
- Nyårsafton 2017 i Liverpool brann ett garage i Liverpool, där branden spred sig snabbt och många människor fick evakueras från en närliggande arena.





