Risken att dö i en brand ökar markant efter 85 års ålder. Tack vare Brandskyddsföreningen Väst kan Lerums kommun nu stärka det individuella brandskyddet för äldre som bor kvar i hemmet. Bland annat med värmedetektorer som kopplas till trygghetslarmen.
Text: Pernilla Fredholm
Christian Lööf har en bakgrund som brandman, men jobbar sedan 2019 som brandskyddssamordnare i Lerums kommun. I båda rollerna har han känt oro över att äldre personer som fortfarande bor hemma ofta har ett dåligt brandskydd – eller inget alls. Äldre personer är överrepresenterade i dödsbränder, och risken ökar markant efter 85 års ålder.
-Dessutom blir antalet äldre fler, och tanken är ju att de ska bo hemma så länge som möjligt. Om vi inte gör något kommer fler äldre att drabbas, säger Christian Lööf.
När Christian började som brandskyddssamordnare ville han bidra med tekniska brandskyddsåtgärder för de som har hemtjänst. Något som inte är helt enkelt, eftersom lagen om skydd mot olyckor innebär att den som bor i egen bostad har ansvar för sitt eget brandskydd.
Och även om kommuner kan se att det vore både behövligt och rimligt att stärka exempelvis hemtjänstmottagares brandskydd, blir det en ekonomisk fråga som konkurrerar med andra utgifter i redan ansträngda kommunala budgetar.
-Jag upplever även att brandskydd hemma hos äldre kan vara lite föråldrat. Hur ska till exempel en person med demens kunna hantera en brandsläckare? En sådan är tung att hantera även för en äldre utan demens. Det krävs nya lösningar för den här gruppen, säger Christian Lööf.
När Christian pratade med anställda inom hemtjänst, socialtjänst och fixartjänst vittnade de om riskfyllda situationer i vissa hem, där det kändes angeläget att kunna hjälpa till. Han började klura på hur man skulle kunna använda befintliga trygghetslarm och kontaktade den upphandlade leverantören.
-Jag ville veta om det var möjligt att lägga till andra tjänster för trygghetslarmet och det var inga konstigheter. Till exempel kunde man koppla på en värmedetektor som larmar när temperaturen tyder på brand. Värmedetektorer är bra för de som är rökare, eftersom vanliga röklarm går igång så fort man tänder en cigarett, säger Christian Lööf.
Det som behövdes var pengar. Christian pratade med chefer i olika förvaltningar och även med politiker om sina tankar och idéer. Men även om viljan fanns var den ekonomiska frågan osäker, dessutom mal de kommunala beslutskvarnarna långsamt.
-Däremot ville personalen inom hemtjänst och socialtjänst gärna hjälpa till att ta reda på vilka riskutsatta som behövde någon form av brandskyddsinsats. Så jag hörde av mig till Brandskyddsföreningen Väst för att se om de kunde stötta ekonomiskt, säger Christian Lööf.
”Äntligen”, tänkte föreningens ordförande Carl-Ian Bissmark när förfrågan kom. Han har 45 år bakom sig inom räddningstjänsten, där han bland annat jobbat för att hemtjänst ska arbeta systematiskt med att identifiera risker hos brukarna när det gäller brandsäkerhet.
Trots att det finns föregångskommuner att inspireras av, upplevde Carl-Ian att det var trögt att få andra kommuner med på tåget. Något han tror delvis beror på ekonomiska aspekter, men också organisatoriska.
-Så kommer den här kommunala brandskyddssamordnaren och har både tekniskt kunnande och väldigt bra idéer. Vi tyckte det var helt självklart att stötta honom, säger Carl-Ian Bissmark.
Brandskyddsföreningen Väst satsade 100 000 kronor på det som skulle bli ett pilotprojekt i Lerums kommun. Kommunens hemtjänst, fixartjänst och socialtjänst identifierade brandrisker hos personer som, efter en samlad riskbedömning, kunde erbjudas individanpassat brandskydd som Christian köpte in.
-De fick värmedetektorer men också brandvarnare, handbrandsläckare, brandfilt och rökskyddsförkläde. En handbrandsläckare kan vi sätta innanför dörren, så kan hemtjänstpersonal eller grannar använda den om det skulle behövas, säger han.
När en lokaltidning skrev om projektet, fick Christian Lööf ett samtal från företaget Deltronic i Göteborg som utvecklar brandskyddsprodukter. Deras elektroingenjörer var nyfikna på Christians kreativitet och ville samarbeta.
-Det blev ett väldigt givande möte där vi pratade om vilka larmlösningar som finns, utmaningarna med äldre riskutsatta personer och hur man kan nischa produkter för den målgruppen, säger Christian Lööf.
Deltronic hade bland annat ett brandlarm som kunde varna via en app. Det Christian lagt märke till i sitt jobb är att anhöriga ofta känner en stor oro för sina äldre familjemedlemmar som bor kvar hemma, har svårt att röra sig och kanske lider av demens.
-Därför ville jag att larmet kunde kopplas till anhörigas mobiltelefoner om de önskade det. Deltronic kunde skräddarsy en lösning som innebär en stor trygghet för anhöriga. Att samverka med en produktutvecklare på det här sättet är väldigt värdefullt, för det bidrar till att driva utvecklingen framåt för individanpassat brandskydd, säger Christian Lööf.
Brandskyddsföreningen Väst har nu beviljat ytterligare 100 000 kronor till Lerums kommun, och de pengarna kan nu användas för att köpa in fler smarta brandlarm men även annat brandskydd.
-Jag hade aldrig kommit så här långt utan Brandskyddsföreningen Väst, men inte heller utan det goda samarbete vi har inom kommunen och med Deltronic. Det är tillsammans med andra man hittar de bästa lösningarna, säger Christian Lööf.
Hur framtida brandskyddsinsatser ska finansieras i Lerums kommun är dock inte klart ännu. Men Christian har en önskan om att kunna bidra med sina erfarenheter i ett bredare perspektiv. Han har redan föreläst för Brandskyddsföreningen.
-Jag skulle vilja hjälpa andra kommuner att komma igång, med alltifrån från hur man ska tänka med samverkan inom förvaltningarna och upphandlingsfrågor till färdig installation hos brukaren. Vi behöver dela erfarenheter med varandra så att man slipper uppfinna hjulet, säger Christian Lööf.
Om riskutsatta personer som bor hemma ska få det brandskydd de behöver, måste det finnas riktlinjer och stöd uppifrån. Det menar Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen.
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har tagit fram en ambitiös nollvision när det kommer till bränder: ingen ska behöva omkomma eller skadas allvarligt i en brand. Men verkligheten visar en annan bild, menar Mats Björs.
-103 människor dog i bränder 2023, och av dessa händelser skedde nio av tio i hemmet. Jag tycker det är dags att MSB tar sin nollvision till politiken för det skulle öka trycket på riktiga åtgärder, säger Mats Björs.
I nuläget är det flera intressen och aktörer som har olika ingångar i den här frågan, vilket gör att äldre och riskutsatta hamnar mellan stolarna. Bostäder är byggda enligt regler som förutsätter att boende själva kan utrymma vid en brand.
Men hur realistiskt är det för en 85-åring med rörelsehinder eller symptom på demens, frågar sig Mats Björs. Samtidigt finns lagen om skydd av olyckor, som säger att den som bor i egen bostad har ansvar för sitt eget brandskydd.
-Parallellt driver samhället på att äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt. Men då måste vi också kunna garantera de här personernas säkerhet, och det gör vi ju inte. Därför måste den här frågan lyftas till en politisk nivå, säger Mats Björs.
I vissa kommuner har det tagits lokala initiativ för att anpassa brandskyddet, ofta genom räddningstjänstens medverkan och ibland med sponsring från försäkringsbolag eller andra aktörer. Dessa insatser är lovvärda menar Mats Björs, men eftersom de är frivilliga och beroende av tillgängliga resurser räcker de inte till. Dessutom sker de främst i större kommuner, medan de mindre halkar efter.
-Och eftersom de här insatserna inte är kopplade till lagstiftning blir de ofta projektbaserade och alltså kortsiktiga, säger Mats Björs.
I Norge har man kommit mycket längre när det gäller särskilt riskutsatta.2012 presenterade den norska regeringen utredningen ”Trygg Hjemme”. Syftet var att ta ett helhetsgrepp om dödsbrandsproblematiken och utredningen resulterade i flera viktiga åtgärder, bland annat tydliggörande om vem som har ansvaret för riskutsatta grupper.
-I samma stund som en person behöver stöd på grund av en funktionsnedsättning, ska brandsäkerheten i personens hem hanteras per automatik. Regeringen behöver följa Norges exempel och ta fram en statlig svensk utredning, och jag förstår faktiskt inte vad det är vi väntar på, säger Mats Björs.
