Spel kan vara vägen till att undvika katastrofer i framtiden, som översvämningar och bränder. Men det är inte bara roligt att spela, det är läraktigt och ger viktiga insikter. Brandsäkert har hittat fyra spel, så följ med i spelets och brandsäkerhetens värld.
SparkleFire drivs av Wageningen University & Research i Nederländerna och har partnerorganisationer i Spanien och Portugal. Projektets mål är att utveckla lärandeverktyg som inte bara förklarar hur bränder uppstår och sprider sig, utan också visar hur landskap, planering och mänskligt beteende påverkar risken och vilka åtgärder som kan minska den. Det handlar med andra ord om att synliggöra orsakssamband i ett förändrat klimat, och att göra det med verktyg som engagerar.
Ett av verktygen är ett fysiskt brädspel där spelarna ställs inför konkreta val: ska de röja vegetationen längs en stig, investera i brandresistenta byggmaterial, eller kanske fokusera på att informera det lokala samhället? I spelet simuleras brandförhållanden med hjälp av tärningar och kort som representerar väder, topografi och mänsklig aktivitet.
I ett annat moment använder deltagarna byggklossar för att modellera ett landskap och diskutera hur olika strukturer påverkar brandens spridningsmöjligheter. Det tredje verktyget är ett Minecraft-scenario där spelarna interagerar i ett digitalt landskap, med skogar, jordbruk, bebyggelse och brandzoner där de kan experimentera med exempelvis skyddszoner, eldresistenta grödor eller kontrollerade bränningar.
SparkleFire riktar sig till både skolor och yrkesverksamma aktörer. Spelen utvecklas i samarbete med pedagoger, räddningstjänster och lokalsamhällen och anpassas till olika geografiska regioner inom Europa, från Atlantkusten till Medelhavet och norra Skandinavien. I dokumentation från projektet beskrivs målet som att “flytta fokus från akutinsats till förebyggande kapacitet”, genom att göra brandrisk till ett diskussionsämne redan innan röken syns.
Ett annat svenskt spelprojekt med krisfokus är Swedovias räddning, utvecklat vid Linnéuniversitetet. Här är fokus inte på teknik, utan på etik. Spelet iscensätter en klimatrelaterad skogsbrand och låter deltagare, till exempel studenter eller tjänstemän, ställas inför komplexa beslut i en fiktiv kommun. Dilemman som behandlas kan vara: Vem ska evakueras först när resurserna är otillräckliga? Hur påverkar stress och osäkerhet förmågan att fatta beslut? Och hur balanserar man behovet av snabba åtgärder mot demokratiska principer om transparens och likabehandling?
Syftet är att synliggöra de värdekonflikter som uppstår i kriser och att träna deltagare i att hantera osäkerhet, ansvarsfördelning och etik. Projektet drivs som en del av forskning om resiliens, medfinansierat av Myndigheten för civilt försvar.
En liknande ansats finns i det svenska utbildningsspelet Riskville, som används för att illustrera kopplingen mellan samhällsplanering, klimatrelaterade risker och urban sårbarhet. Riskville utvecklades av forskare vid Karlstads universitet, och har använts både i gymnasieutbildningar och i fortbildning för tjänstemän och planerare.
I Riskville agerar deltagarna kommunala aktörer, till exempel stadsbyggare, miljöstrateger eller fastighetsägare, med uppdrag att planera en attraktiv och fungerande stad. På bordet ligger en spelplan som föreställer ett fiktivt samhälle med olika geografiska zoner: strandnära lägen, älvfåror, skogsområden, industriytor och befintlig bebyggelse. Deltagarna placerar ut byggnader och infrastruktur enligt sina intressen, till exempel skolor, bostäder, köpcentrum, utan kännedom om vilka risker som kan drabba staden.
När spelet fortskrider introduceras en extrem händelse, till exempel en översvämning eller ett värmebölje-relaterat elavbrott. Plötsligt sätts tidigare beslut i en ny kontext: vad händer med äldreboendet som byggdes nära vattnet? Hur påverkas trafiken när bron svämmar över? Varför tog ingen hänsyn till dagvattenflöden i de nya kvarteren?
Spelet är utformat för att framkalla diskussion, snarare än konkurrens. Det finns inga poäng eller vinnare, istället handlar det om att gemensamt reflektera över hur beslut, intressekonflikter och samhällsambitioner påverkar riskexponeringen. Riskville bygger på teorier om resiliens och hållbar planering, men operationaliserar dessa i praktisk handling, vilket gör det användbart även för deltagare utan akademisk bakgrund.
Riskville är utformat som ett diskussionsverktyg snarare än en tävlingsarena. Deltagarna behöver inte ”vinna”, istället uppmuntras de att resonera och argumentera kring hur deras val i planeringen påverkar stadens sårbarhet när risker materialiseras.
Det handlar om att synliggöra trade-offs mellan attraktiva stadsmiljöer och robusta samhällsstrukturer och att diskutera hur olika perspektiv på risk och motståndskraft kan samexistera i praktiska planer. I den ursprungliga beskrivningen av spelet konstaterar forskarna att Riskville ”främjar diskussioner om olika perspektiv på risk och resiliens och hur dessa kan integreras i stadsplanering”.
Riskville har använts i utbildningar på universitetsnivå, i fortbildningar för yrkesverksamma och i sammanhang där kommunala aktörer ska träna på komplexa planeringsfrågor. Spelet kan introducera deltagare till riskhanteringens begrepp innan mer tekniska verktyg tas i bruk, och eftersom det saknar poängsystem ligger fokus på reflektion snarare än prestation.
Att använda spel som verktyg för att förstå och diskutera samhällsrisker är en del av ett bredare fält som går under beteckningen ”serious games”, spel där lärande och reflektion är själva målet, snarare än underhållning i sig.
Utöver SparkleFire, Swedovias räddning och Riskville finns det spel som kombinerar element från alla dessa men som används i ännu bredare sammanhang. Ett framträdande exempel är Stop Disasters Game, utvecklat av FN-organet UN Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR) som ett öppet, gratis onlineverktyg för att förstå hur katastrofrisker formas av mänskliga val.
Spelet låter spelare anta rollen som samhällsplanerare som måste ta beslut om var människor ska bo, hur byggnader ska konstrueras, hur naturliga barriärer ska skyddas och hur samhällen ska förbereda sig inför olika typer av faror, inklusive översvämningar, jordbävningar, tsunamier och vildmarksbränder.
I Stop Disasters Game presenteras spelaren med en budget och tidspress, och måste väga investeringar i riskreducerande åtgärder mot mer omedelbara behov i samhället. Genom att prova olika strategier får spelaren direkt återkoppling på hur valen påverkar utfallen när katastrofer inträffar. Spelet används globalt i utbildning, workshoppar och gemenskapsmöten för att göra riskmedveten planering tillgänglig för en bred publik, och har nyligen översatts till fler än tio språk för att öka räckvidden.
Till skillnad från Riskville som fokuserar på diskussioner kring planering och konflikter mellan intressen, och SparkleFire som riktar sig mot kunskap om brandrisker specifikt, erbjuder Stop Disasters Game en tvärhazardprofil där spelare kan utforska konsekvenserna av olika typer av natur- och samhällshot i en interaktiv, simulerad miljö.
Fakta: Fyra spel om risk och resiliens
SparkleFire
EU-projekt som använder brädspel, byggklossar och Minecraft för att lära ut brandrisk och landskapsförvaltning i olika europeiska regioner.
Swedovias räddning
Svenskt simuleringsspel från Linnéuniversitetet som fokuserar på etiska och demokratiska dilemman i klimatrelaterade kriser.
Riskville
Pedagogiskt rollspel där deltagare agerar som stadsplanerare och tvingas konfrontera effekter av klimatrelaterade samhällsrisker.
Stop Disasters Game
Gratis onlineverktyg från FN där spelare tränas i katastrofberedskap och samhällsplanering under tidspress.
