När ett nybyggt flerfamiljshus i Upplands-Bro började brinna en sommarkväll gick det från vardag till kris på några minuter. För kommundirektören och brandingenjören Ida Texell blev det skarpt läge där kommunens krisberedskap fick visa vad den går för.
Det är en varm och skön fredagskväll i slutet av juli 2025 när räddningstjänsten larmas till ett nybyggt flerfamiljshus på Sparres väg i Upplands-Bro. Klockan är då 22.16. Det brinner i en lägenhet och det går fort: Branden sprider sig till balkongen som blir som en fackla och antänder fasaden.
I området bor en kvinna som jobbar på kommunen och dessutom är deltidsbrandman. Hon inser det allvarliga läget och kontaktar kommunens tjänsteman i beredskap, TIB som i sin tur ringer kommundirektör Ida Texell. På så vis rullar kommunens krisorganisation snabbt i gång.
-Vi har övat på olika slags krisscenarier och har en plan för vilka funktioner som behöver vara på plats. Som till exempel personal från socialtjänst som är duktiga på att prata med både barn och vuxna i tuffa situationer, säger Ida Texell.
Klockan 22.54 är nio personer inkallade i kommunens krissystem, bland annat från socialkontoret och kommunikationsavdelningen. Fyra av dem skickas direkt till platsen för att rapportera tillbaka till ledningen.
-Deras uppgift är bland annat att berätta för mig om vi behöver växla upp.
På plats kan man konstatera att läget är illa. Efter mindre än 20 minuter har branden spridit sig i hela fastigheten och när den snabbt tar sig upp till vindens fläktsystem sprids rökgaserna till lägenheterna via ventilationen. De boende hinner med knapp nöd ta sig ut. Med tanke på att det är fredagskväll mitt i semestern är det en otrolig tur att alla kan ta sig ut för egen maskin, även om det är i panik.
-Det här huset är tre år gammalt och enligt byggreglerna ska varje lägenhet kunna stå emot en brand i 60 minuter. I stället höll det på att sluta i katastrof. Balkongerna hade träkärna med plastbeläggning och brann som olja. Fasaden var inte obrännbar på det sätt den borde vara utan förlorat sin klassning och höll inte dimensionerande villkor. Det var ju ytterst nära att människor dog, säger Ida Texell.
Med bakgrund som bland annat brandingenjör, räddningschef och sakkunnig på nationell nivå är Ida Texell trygg med vad hon kan men vet också sina begränsningar. Genom sin karriär har hon tvingats hantera plötsliga dödsfall på jobbet, bombhot, gängkonflikter och pandemi. Många gånger med handlingskraft, ibland också med känslor av vanmakt.
-Under pandemikrisen granskades jag tre gånger av förtroendevalda revisorer men också externa revisionsfirmor, om hur jag arbetat med ledning och styrning. Så jag vet vad vi gjorde för fel och vad vi kan göra bättre.
Hon drivs av en stark vilja att kavla upp ärmarna och hjälpas åt. Inte för inte har hon också varit styrelseordförande i den nationella scoutrörelsen.
-Jag är genuint intresserad av samhällsfrågor, säkerhet, krisberedskap och mänskliga rättigheter. För mig hänger de sakerna ihop, säger hon.
Den där sommarnatten på Sparres väg får Ida Texell tag på rektorn för den skola som ligger i området, han ser genast till att öppna lokalerna för de branddrabbade. Där finns toaletter och möjlighet att vila, men det behövs madrasser, kuddar, filtar och handdukar.
Kommunen har sex olika trygghetspunkter med den typen av krisutrustning. En annan funktion, som Upplands-Bro troligen är ganska ensamma om, är en beredskapsbuss som snabbt kan nå ut med information och vissa viktiga resurser till medborgarna i krislägen.
Men beredskapspunkterna ligger inte i närheten av just den här branden, och beredskapsbussen kan bara få med sig ett begränsat antal madrasser i taget. En viktig lärdom, konstaterar Ida Texell.
-Med hjälp av olika personer som ställde upp löste vi det ändå. Men för framtida händelser behöver vi ett släp och kanske en depå närmare kommunhuset där man kan ha en större mängd madrasser och sängkläder.
Tidigt på lördagsmorgonen beger sig Ida Texell till Ica Maxi för att handla frukost till de nödställda.
-Alla hjälptes åt att duka upp, vi satt och pratade och barnen tyckte det var lite mysigt. Vi kunde också lösa av några av stödpersonerna som fick åka hem och sova.
Vid tiotiden samlar man de boende till ett första gemensamt möte tillsammans med restvärdesledare och kommunens stödpersoner. Då kommer alla de praktiska frågorna, alltifrån ”var finns det tandborstar” till ”var ska jag bo”?
-En annan lärdom från den här händelsen är att drabbade personer behöver hjälp och stöd med att få kontakt med sina försäkringsbolag. Alla boende pratade inte heller svenska och vi kunde lösa det hjälpligt med engelska.
Under lördagen börjar civilsamhället organisera sig. Människor kommer med kläder och andra förnödenheter, viljan att hjälpa till är stor. Kyrkan och andra trossamfund utgör en viktig del i den kedjan.
– Vi har ett interreligiöst råd som vi byggt upp just för sådana här situationer. Kyrkan är otroligt bra i det här arbetet för de har lokaler, frivilliga och väldigt mycket erfarenhet av att möta människor i kris.
Kommunens beredskapsbuss placeras i området under en vecka, med rutinerade personer från kommunikationsavdelningen.
-Det var många som ville prata och hade frågor. Vi har också lärt oss att vid sådana här dramatiska händelser är det är bra om folk får möta samma ansikten i så stor utsträckning som möjligt, för det skapar trygghet.
Ida Texell tvekade aldrig när hon erbjöds rollen som kommundirektör i Upplands-Bro. Det är ju kommunerna, snarare än myndigheterna, som står för en stor del av den breda funktionaliteten i samhället menar hon:
-Dessutom får du direkt återkoppling om något inte funkar, vare sig det gäller dålig snöröjning eller inget vatten i kranen. Det är häftigt men också utmanande.
I sin nya roll började Ida Texell med att bryta ner stuprör och sugrör, som hon kallar det. Hon upplevde att den kommunala organisationen präglades av en hel del ”mitt ansvar och ditt ansvar”, men inte särskilt mycket ”vi”.
-Jag vill inte leda olika förvaltningar, utan en organisation där vi kan lita på varandras förmåga och kompetens. Vi behöver jobba tillsammans för att vara så redo vi kan inför det oväntade. För krisen kommer sällan på fikarasten när alla är samlade och alerta. Då gäller det vi att vi känner varandras verksamheter och vet hur vi ska använda resurserna.
År 2021 inser Ida Texell att något är på gång i Ryssland. Dels utifrån Putins retorik, men också de oroväckande truppförflyttningar som görs. Hon informerar kommunstyrelsen och går därefter upp i stabsläge med sin ledning. Tillsammans kartlägger man bland annat sårbarheter i vattenförsörjning, livsmedelslogistik, avlopp och energiberoende.
Anställda och politisk ledning får gå utbildning i civilt försvar för att förstå sin roll i den större helheten: Vad är viktigt att upprätthålla? Hur kommunicerar vi om vanliga kanaler slås ut? Vad gör du om du är ensam på plats och något händer?
-När de ryska anfallen började på natten den 24 januari är vi redan igång och har förberett för att krigsplacera vår personal, förberett för flyktingmottagande och övat på olika scenarier för att förstå våra sårbarheter när det gäller viktiga samhällsfunktioner, säger Ida Texell.
Men då, 2021, möttes förberedelsearbetet i Upplands-Bro också av visst motstånd. Många hade svårt att ta in hotet från Ryssland – bara tanken på ett krig i Europa väckte rädsla.
Byggfel bakom branden på Sparrevägen i Upplands-Bro
-När kriget väl var ett faktum kände jag själv ett enormt obehag, ”fy fan, nu händer det”, liksom. Men vi har en skyldighet att vara förberedda när krisen kommer, och just nu lever vi dessutom i en mycket, mycket osäker tid.
Ett robust civilförsvar förutsätter att människor måste gå till jobbet. Därför övar kommunens verksamheter regelbundet i hur medarbetarna ska ta sig till sin arbetsplats vid en kris. Men också utifrån olika situationer, från snökaos till väpnade angrepp och alla de följdeffekter man inte alltid tänker på.
-Det fullskaliga strömavbrottet i Spanien och Portugal blev en viktig påminnelse om hur sårbar man blir när elen försvinner – människor dog ju, säger Ida Texell.
Ukraina har också lärt oss viktiga saker, tycker hon.
– Som betydelsen av cybersäkerhet och att samverka med civilsamhälle och näringsliv. Beredskapsarbetet bygger på ständig kunskapspåfyllnad och övning.
Eftersom kommunerna har ansvaret att samordna åtgärder lokalt i krissituationer är det viktigt att ha koll på vilka resurser som finns att tillgå i närområdet och hur de kan användas.
-Vi samverkar med organisationer och företag för att kunna säkra mat, vatten, läkemedel, el, bränsle och transporter när det behövs. Vi har även tillgång till större fordon via gymnasiets fordons- och transportprogram men också från vissa företag, säger Ida Texell.
Kommunledningen har en skyddad stabsplats där man tagit fram prioriterings- och kontaktlistor och vem som ska göra vad när det oväntade händer. Upplands-Bro var även första kommun i Stockholms län som skaffade det signalskyddssystem som krävs för att kunna skicka och ta emot digital information med försvarssekretess.
Ida Texell har också en liten kriscentral hemma med kartor, powerbanks, checklistor, koder, extratelefon och viktiga telefonnummer. Liksom en färdigpackad krisväska med ombyten, anteckningsmaterial och proviant.
-Pandemin lärde mig hur man leder hemifrån, och i akuta situationer förlorar man tid på att försöka ta sig till jobbet. Då är det jättebra med möjligheten att rodda från en annan plats. Mina förvaltningschefer tänker på samma sätt, och det är en stor fördel.
Hon slutar aldrig förundras över alla goda krafter som sluter upp när det väl gäller. Efter branden på Sparres väg satt hon i bilen och grät av tacksamhet över att ingen dog i branden. Men också över att få vara med i ett sammanhang där människor strömmar till från olika håll i solidaritet med de som förlorat allt.
-Det ger en känsla av hopp i en ganska mörk värld – att vi faktiskt är många på den goda sidan.
FAKTA IDA TEXELL:
Ålder: 46 år.
Gör: Kommundirektör i Upplands-Bro.
Bor: I Sollentuna.
Familj: Make, två barn, 15 och 17 år.
Gör när jag inte jobbar: Läser mycket och arbetar i trädgården.
Läser just nu: ”Den dolda alliansen” av Mikael Holmström.
SÅ HÄR FÖRBEREDER DU DIG OCH DITT TEAM:
- Hur agerar vi om det svåraste inträffar, och vad är det vi vill försvara? Att förstå Sverige i Nato är något vi alla behöver göra.
- På många arbetsplatser finns en krisplan, men tänk också på att utbilda alla chefer och kollegor inom ramen för höjd beredskap. I krig behöver grundläggande saker fungera samtidigt som kriget pågår – träna därför på olika scenarier som ett storskaligt elavbrott eller storskaliga hot, där kriget och freden pågår samtidigt.
- Se till att viktiga dokument också finns analogt, till exempel kartor och telefonlistor. Utan mobil och gps blir det mycket svårare att ta sig fram effektivt.
- När krisen kommer behöver du som chef kunna fatta snabba beslut. Du behöver ha analytisk förmåga, kunna använda dig av dina erfarenheter men framför allt ha god självkännedom. Fundera över hur du reagerar i svåra situationer. Alla påverkas känslomässigt av svåra saker – därför är det bra att vara förberedd så att man slipper leta efter viktiga saker när det krisen slår till.
”Varje måndag under semestertider har vi en incheckning med alla som tjänstgör i ledningsfunktion, exempelvis tillförordnade. Då vet man vilka de är och deras nummer. Genomgången tar cirka 45 minuter, men bidrar till att kontaktvägarna blir korta. Kommunikation är en av de viktigaste frågorna i det här sammanhanget”.
