Bränder orsakar inte bara materiella skador utan har även stora indirekta effekter på miljö och samhälle. Något som behöver inkluderas i riskbedömningar, menar forskare.
Ett exempel är branden i januari 2025 vid ett batterilagringsanläggning (BESS) i Moss Landing, Kalifornien. Släcksystemet fungerade inte, och anläggningen på 300 MW liksom en lagerbyggnad brann ner. Lyckligtvis behövde ingen sätta livet till.
– Den indirekta effekten blev betydligt mer omfattande. Mer än 1 500 invånare fick evakuera sina hem. Skolor och offentliga kontor stängdes i en dag, medan huvudvägen fick stängas av i tre dagar.
Det säger Birgitte Messerschmidt, forskningsdirektör vid NFPA, National Fire Protection Association, i en intervju i norska Brennaktuelt.
– Men de långsiktiga konsekvenserna är värre. Nickel, mangan och kobolt hittades i närliggande vattendrag, och bönder klagar över att de andas in ”syra”.
För att bättre förstå och kvantifiera dessa effekter föreslår NFPA utveckling av nya modeller och utsläppsfaktorer för olika byggmaterial. Målet är att kunna bedöma både direkta och indirekta kostnader av bränder, inklusive miljöpåverkan och sociala konsekvenser.
Birgitte Messerschmidt understryker också sambandet mellan socioekonomiska faktorer och bränders påverkan. I områden med äldre byggnader och bristfällig infrastruktur är risken för bränder högre, vilket ytterligare förstärker behovet av omfattande riskbedömningar som inkluderar både direkta och indirekta effekter.
För att uppnå hållbar utveckling inom byggsektorn krävs en integrerad syn på brandsäkerhet och miljöpåverkan. Det innebär att brandsäkerhetsåtgärder bör ses som en del av hållbarhetsarbetet, och inte bara som en separat fråga.
Artikeln i Brennaktuelt belyser behovet av att revidera nuvarande riskbedömningsmodeller. Detta för att bättre spegla verkliga kostnader och konsekvenser av bränder, och därmed bidra till mer hållbara och säkra byggnader.