Att brand inte ingår i viktiga miljöcertifieringar för byggnader är oacceptabelt, med tanke på den miljöpåverkan en brand har. Det menar Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen. Men forskning pågår med att inkludera det brandtekniska perspektivet för att bygga miljösmart.
Text: Pernilla Fredholm
Brandskyddets roll i byggnaders klimatpåverkan uppmärksammas allt mer, ändå saknas det fortfarande i lagstiftning och viktiga miljöcertifieringar. Sedan 2022 krävs klimatdeklarationer för nya byggnader, utifrån livscykelanalys. Men i dagsläget gäller det bara klimatskal, bärande konstruktioner och innerväggar – inte de giftiga utsläpp som en brand orsakar eller miljöbelastningen av att bygga upp det som brunnit.
-Om du bygger enligt byggreglerna får du en byggnad där du vet att människor kan ta sig ut om det börjar brinna. Men brand ur ett miljöperspektiv finns över huvud taget inte med. Det gör den inte heller i de stora miljöcertifieringssystemen, säger Mats Björs.
Mats Björs är generalsekreterare i Brandskyddsföreningen men har också en bakgrund inom byggbranschen där han bland annat sysslade med energifrågor. Han satt också med i byggsektorns kretsloppsråd under flera år på 2000-talet. Några år senare seglade miljöfrågan upp på allvar inom byggbranschen och olika miljöcertifieringssystem såg dagens ljus, som exempelvis Miljöbyggnad, Breeam, Leed och Svanen.
-Det blev lyckosamt, med ett antal kriterier för att få olika certifikat som brons, silver eller guld. Ändå var och är inte brandskydd ett kriterium. För att nå exempelvis guld ställs höga miljökrav, men din guldcertifierade byggnad kan ändå vara urusel ur brandskyddssynpunkt. Och då tycker inte jag att det kan klassas som en bra byggnad, säger Mats Björs.
Argument för varför brandskydd inte finns med i miljöcertifieringar och klimatdeklarationer är att ett högre brandskydd driver kostnader. Men att det också kan innebära klimatpåverkan. Samtidigt är en brand i sig kostnadsdrivande både ekonomiskt och miljömässigt, inte minst vid återuppbyggnad.
-Om bättre brandskydd blir en norm, sjunker kostnaderna för sådana installationer eftersom det blir så stora volymer. Dessutom finns det fler hållbarhetsaspekter här. Om en stor verksamhet börjar brinna blir det ett avbrott som kostar på många sätt, till exempel ur ett samhällsperspektiv, säger Mats Björs.
Ett annat argument är att bränder inte sker så pass ofta att det är ekonomiskt försvarbart med en högre brandskyddsnivå. Men om man nu av någon anledning bortser från kostnader i människoliv, så är antalet bostadsbränder årligen omkring 24 000, säger Mats Björs och fortsätter:
-Dessutom har stora anläggningar som Polarbröd, Rönnskärsverken och Oceana brunnit de senaste åren, till enorma kostnader. Under 2023 betalade försäkringsbolagen ut rekordhöga 10,3 miljarder kronor för skador orsakade av brand och åska.
Boverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till färdplan för utveckling av klimatdeklarationer efter 2022. Där kommer installationer och även andra byggdelar att ingå. Det finns också förslag på att införa ett gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan.
-I den här typen av nya beräkningar ser vi att brandrisk är en faktor som man behöver ta hänsyn till, säger Cecilia Wetterqvist som är brandingenjör på konsultfirman Bengt Dahlgren.
Tillsammans med två kollegor från Bengt Dahlgren utförde hon 2023 ett forskningsprojekt finansierat av Brandforsk. Projektet undersökte vilken betydelse risken för uppkomst av brand och dess konsekvenser har när det gäller byggnaders klimatpåverkan. Där kom man fram till att brand innebär ett betydande tillskott till en byggnads klimatbelastning ur ett livscykelperspektiv. Allra störst belastning blir det för verksamheter och byggnader med stora sammanhängande ytor, eftersom det ger större bränder och därmed ett stort återställningsbehov.
I projektet tittade man på användandet av sprinkler, eftersom det är ett system som har stor betydelse för ett brandförlopp. Samtidigt innebär själva installationen en kännbar klimatpåverkan för byggnaden. När man nu tar med installationer i klimatberäkningarna behöver man ha med brandrisk som en faktor, säger Cecilia Wetterqvist.
-Annars är risken att man väljer bort exempelvis sprinkler i projekteringen. För där bedöms de som en kostnad som konkurrerar med andra kostnader, eftersom man inte tar hänsyn till nyttoeffekt i beräkningen. Och att välja bort sprinkler för att inte överskrida gränsvärdena, skulle kunna innebära byggnader med sämre person- och egendomsskydd. Liksom ökad klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv, säger Cecilia Wetterqvist.
Klimatbelastningen av en brand kommer från de utsläpp som uppstår vid själva branden. Men en stor del av klimatbelastningen uppstår av att reparera eller återuppbygga den brandskadade byggnaden. Och en brand uppstår ju under användningsskedet i en byggnads livscykel.
Ju länge livslängd en byggnad har, desto mindre blir den totala klimatbelastningen. I dagsläget utförs beräkningar på 50 års livslängd, men det har funnits diskussioner om att utöka den.
-Men ju längre en byggnad håller, desto mer ökar risken för en omfattande brand med tillhörande klimatbelastning. Vi ser alltså flera viktiga anledningar till varför man borde ha med brandrisk i en byggnads klimatpåverkan. Dels i Boverkets förslag till gränsvärden, men också i de olika miljöcertifieringar som finns, säger Cecilia Wetterqvist.
Det rör ändå på sig litegrann i den här frågan. Inom ramen för ett projekt finansierat av SFPE Fondation (The Society of Fire Protection Engineers) har Lunds Tekniska Högskola tagit fram en konceptuell struktur för att utvärdera hur byggnader ska kunna balansera hållbarhetsmål med brandsäkerhet. Konceptet är inte färdigutvecklat, men Cecilia Wetterqvist är knuten till projektet som industridoktorand på LTH.
Målet är att ta fram ett system som kan användas av branschen för att inte missa det brandtekniska perspektivet i strävan att bygga klimatsmart. Som till exempel när man tilläggsisolerar eller byter separata delar i befintliga byggnader, för att förbättra energianvändningen.
-Där finns exempel på bränder som fått katastrofala konsekvenser på grund av de isoleringsmaterial man valt. Och där den risken till viss del hade kunnat identifieras om man haft med olika aspekter av klimat och brand innan man fattade beslut, säger Cecilia Wetterqvist.
Svanen certifierar byggnader utifrån konceptet Svanenmärkt Hus. Där ingår inte brandrisk som kriterium. En anledning är att brand inte uppstår i alla byggnader, och att brandskydd redan är omgärdat av en hel del lagar och regler.
-Men verktyg och arbetsmetoder för livscykelanalys och klimat har utvecklats. Därför har vi anledning att igen se över miljö- och klimatpåverkan från bränder, för att se om vi kan skriva effektiva krav på det området. Eller om det kanske styrs bättre genom att utökad omfattning av klimatdeklarationen och gränsvärden har kommit på plats, säger Sofia Korpar Malmström som är rådgivare på Svanen.
Sweden Green Building Council (SGBC) ansvarar bland annat för certifieringar enligt Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. Inte heller de har några direkta krav kopplat till brandskydd i sina certifieringar.
-Men vi tycker att brandskydd är en mycket viktig fråga i alla projekt. Att vi inte har kriterier kopplat till detta beror på att brandskydd är komplext och specifikt i byggnadsutformning och tekniska systemval. Här har vi gjort bedömningen att det är svårt att granska och bedöma brandskyddet i en byggnad utan en väldigt specialiserad kompetens och kunskap inom området, som också är nischat när det gäller valet av brandskydd, säger kommunikationschef Alexandra Kriss på SGBC.
Däremot beaktar man exempelvis klimatpåverkan från inbyggda produkter i några av de system där man har målet att så mycket som möjligt bedöms utifrån faktiska värden. I de fallen inkluderas klimatpåverkan från brandskydd.
-I vårt system NollCO2 ska även beräkningar uppdateras i de fall en påverkan sker under 50 års drift, och det skulle även gälla en återuppbyggnad efter en brand, säger Alexandra Kriss.
Kemiska ämnen som ingår i vissa brandskydd undantas ofta, i synnerhet om inget bättre miljömässigt alternativ finns för säkerställande av brandskydd.
-Vi hanterar inte heller den miljö och klimatpåverkan som uppstår vid händelse av brand. Men vi utvecklar kontinuerligt våra system. Om det finns andra hållbarhetsaspekter kring brandskyddet där vi bedömer att de kan ingå i systemen, så kommer det att utvärderas, säger Alexandra Kriss.
Dagens regler om klimatdeklarationer omfattar inte hela byggnadens livscykel utan endast byggskedet.
-Vilket gör att konsekvenserna eller sannolikheten för brand i användningsskedet och slutskedet inte blir relevant i beräkningarna av klimatpåverkan, säger Johan Lindbom som är brandingenjör på Boverket.
Boverket har däremot ett pågående uppdrag som bland annat handlar om att lämna förslag på genomförande av direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD). Där ingår bland annat krav på att beräkna och redovisa växthusgasutsläpp under byggnadens hela livscykel (livscykel-GWP) för nya byggnader.
-Det uppdraget ska redovisas senast första oktober 2026. Det är därför för tidigt att säga något om eller i vilken utsträckning som åtgärder för brandskydd kommer att inkluderas, säger Johan Lindbom.
Brandskyddsföreningens generalsekreterare Mats Björs framhåller att brandskydd behöver integreras i miljöcertifieringar och klimatdeklarationer för byggnader, eftersom det har en avgörande roll för att minska klimatpåverkan, säkerställa hållbarhet och begränsa ekonomiska förluster. Och för att göra detta krävs både ökad kunskap och anpassade regelverk.
-Att ta hänsyn till en byggnads hela livscykel ger möjlighet till bättre materialval, minskade drift- och underhållskostnader, optimerat brandskydd och främjar dessutom återvinning och cirkulär ekonomi. Livscykelperspektivet över minst 100 år ger en helhetsbild som bidrar till både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, säger Mats Björs.
