Sprinkler på balkongerna har blivit en het fråga efter en storbrand i Bergen där ett bostadshus totalförstördes. Balkongerna hade stora inslag av brännbara material och fasaden var i trä. Men det finns inga lagkrav på sprinkler på balkonger, varken i Norge eller i Sverige.
Text: Roger Andersson, foto: FRIC
Natten till den 7 augusti 2021 drabbades ett kommunalt bostadshus i Bergen av en dramatisk brand som snabbt spred sig genom byggnadens sydvästra fasad. Trots att byggnaden totalförstördes, lyckades alla boende evakuera utan skador. Detta resultat har kallats ”ett smärre mirakel”, men det framgår tydligt av rapporten ”Analyse av brann i kommunalt boligbygg i Bergen 7 august 2021” (FRIC 2023) att en kritisk faktor bidrog till den snabba brandutvecklingen: avsaknaden av boendesprinkler på balkongerna.
Rapporten konstaterar att boendesprinkler på balkongerna inte bara kunde ha bromsat brandens intensitet utan även hade gett brandkåren värdefull tid att agera. ”Ett automatiskt släckningssystem på balkongerna hade kunnat minska den externa brandspridningen och utlöst larmet tidigare,” skriver rapporten.
Branden startade troligen på en av balkongerna på byggnadens sydvästra sida, enligt utredningen. Balkongerna fungerade som en katalysator för elden, då de var konstruerade med brännbart trämaterial och innehöll stora mängder av förvarade personliga tillhörigheter. Redan innan räddningstjänsten anlände hade elden spridit sig snabbt horisontellt mellan balkongerna och vertikalt till de högre våningarna. Vid räddningstjänstens ankomst var fasaden helt övertänd, och flammorna nådde över taket.
Boendesprinklern i lägenheten aktiverades först när branden hade tagit sig in i byggnadens interiör, vilket var alltför sent för att bromsa brandens spridning. Branden släcktes inte förrän flera timmar senare, men vid det laget hade hela byggnaden blivit obeboelig. Trots den omfattande branden omkom ingen av de boende. Detta berodde till stor del på det starka sociala nätverket i byggnaden. Många boende var vakna vid tiden för branden, och de som upptäckte elden väckte grannar och hjälpte dem att utrymma.
”De boende i byggnaden bestod huvudsakligen av personer med låg inkomst, äldre och personer med begränsad rörelseförmåga, vilket bidrog till att de betraktades som en sårbar grupp i händelse av en nödsituation. Det starka sociala nätverket gjorde de boende, som annars anses vara en sårbar grupp, mer robusta,” skriver rapporten. Evakueringen underlättades av att branden initialt höll sig till den sydvästra fasaden, vilket gjorde att trapphuset och loftgångarna kunde användas som flyktvägar innan röken spred sig.
Byggnaden var ett fyravåningshus med 24 lägenheter, varav 22 var avsedda för boende och två för personal. Byggnadens bärande struktur bestod av betong och stål, vilket bidrog till att huvudkonstruktionen inte kollapsade, enligt rapporten.
Dock ledde de brännbara materialen i fasaden och på balkongerna till omfattande skador. Fasaden på den sydvästra sidan var beklädd med träpanel, klassad som D-s3,d0 enligt brandskyddsklassificeringen. Detta innebar att den hade begränsad brandsäkerhet och bidrog till brandens spridning. Balkongerna hade räcken och skiljeväggar i trä, vilket ytterligare förvärrade situationen. Ursprungligen skulle balkongerna ha haft glasräcken, men dessa ersattes under byggprocessen med trä utan att tillräckliga riskanalyser genomfördes.
En annan betydande brist var att byggnaden endast hade en utrymningstrappa, vilket strider mot norska byggtekniska föreskrifter (TEK10) för denna typ av byggnader. Om branden hade spridit sig till loftgången kunde detta ha blockerat evakueringen och lett till en tragedi. Taket, som var byggt av lättare material, brann snabbt ner och bidrog till skadornas omfattning.
Rapporten påpekar att boendesprinkler på balkonger kunde ha förhindrat den snabba spridningen av branden. ”Ett automatiskt släckningssystem på balkongerna kunde ha minskat brandbelastningen och gett invånarna mer tid att utrymma,” enligt rapporten.
I dagsläget finns inget krav på boendesprinkler på balkonger i Norge, och liknande situation råder i Sverige. Regelverket i båda länder bör ses över, enligt experter. I Sverige är boendesprinkler obligatoriska i vissa flerbostadshus, men utvändiga balkonger eller loftgångar omfattas inte alltid av dessa krav. Enligt FRIC rekommenderas nu att detta blir en standard i framtiden.
En central fråga som lyfts i rapporten är vikten av att integrera sociala och tekniska brandskyddsåtgärder. Det sociala nätverk som fanns bland de boende visade sig vara avgörande för att undvika förlust av människoliv. Boende hjälpte varandra att upptäcka branden, väcka grannar och organisera utrymning, vilket kraftigt förbättrade säkerheten.
Forskare menar att detta är en aspekt som ofta förbises vid riskbedömningar och säkerhetsplanering i flerbostadshus. Exempel från rapporten visar hur grannar agerade snabbt genom att knacka på dörrar och eskortera äldre och personer med begränsad rörlighet till säkra platser.
”Social sammanhållning är en resurs som kan minska konsekvenserna av en krissituation,” står det i rapporten. Detta illustrerar vikten av att inte enbart fokusera på tekniska lösningar utan även stärka de sociala strukturerna inom en boendemiljö.
Vidare har byggnadens konstruktion väckt frågor om hur materialval påverkar brandsäkerheten. Att ersätta glasräcken med trä var inte bara en estetisk förändring utan en avgörande faktor för brandens spridning. Enligt norska och internationella riktlinjer för brandskydd bör alla ändringar i byggnaders design eller materialval analyseras ur ett brandsäkerhetsperspektiv. ”Den här händelsen visar att även små förändringar kan få stora konsekvenser,” skriver FRIC, Fire Research and Innovation Centre, i rapporten.
En jämförelse mellan regelverk i Norge och Sverige visar att båda länderna har liknande utmaningar när det gäller boendesprinklersystem på balkonger. Enligt svenska Boverkets byggregler (BBR) krävs sprinklersystem i vissa flerbostadshus, men det finns inga krav för balkonger i dagsläget.
Liknande brister finns i norska regler, där TEK17 inte inkluderar specifika krav för sprinklersystem på utvändiga konstruktioner. Det här är en fråga som nu diskuteras på både politisk och teknisk nivå, och experter efterlyser en harmonisering av regelverken för att förhindra framtida tragedier.
Branden i Bergen har också lett till en diskussion om hur man kan förbättra utbildningen av boende i flerbostadshus. I rapporten föreslås att regelbundna brandövningar och information om brandsäkerhet införs som standard för alla hyresgäster. ”Kunskap om hur man agerar vid en brand kan göra skillnaden mellan liv och död,” skriver FRIC.
Dessutom har bristen på boendesprinklersystem på balkonger belysts som en avgörande faktor. I Norge har liknande byggnader identifierats för att undersöka om ytterligare brandskyddsåtgärder bör införas som standard. I Sverige har Boverket fått kritik för att inte uppdatera sina föreskrifter, särskilt vad gäller utvändiga konstruktioner och hur dessa påverkar brandsäkerheten i flerbostadshus.
Utöver detta påpekas det i rapporten att räddningstjänstens snabba insats underlättades av att branden höll sig till byggnadens fasad initialt. Det visar hur viktig byggnadens utformning är för att ge räddningstjänsten möjlighet att arbeta effektivt. FRIC föreslår också att arkitekter i framtiden ska samarbeta närmare med brandingenjörer för att säkerställa att estetiska val inte påverkar säkerheten negativt.
Vid sidan av detta har forskare påpekat att spridningseffekten för fasadbränder i flerbostadshus är ett område som kräver ytterligare forskning. Specifika tester för hur olika fasadmaterial reagerar under realistiska brandförhållanden efterfrågas av både branschorganisationer och räddningstjänst. Enligt rapporten skulle detta kunna ge både bättre riktlinjer och mer effektiva brandskyddsåtgärder, särskilt i äldre byggnader där material ofta bytts ut utan hänsyn till modern brandskyddsteknik.
Utöver forskningens insikter har fastighetsägare börjat uppmärksamma vikten av regelbundna underhållsplaner som inkluderar kontroll av brandrisker kopplade till balkonger och fasader. Detta har blivit särskilt relevant i byggnader där äldre material eller modifierade konstruktioner används utan att brandskyddet har uppgraderats till moderna standarder.
Flera konkreta åtgärder diskuteras nu för att hantera bristerna som branden i Bergen har belyst. Dessa inkluderar utveckling av nya sprinklersystem anpassade för utvändiga miljöer, ökade krav på dokumentation vid materialbyte och samarbete mellan fastighetsägare, forskare och räddningstjänst.
Som en följd av den tragiska olyckan i Bergen har SN, Standard Norge, och SIS, Svenska institutet för standarder, gemensamt lagt fram ett initiativ inom CEN/TC191 om behovet av att reviderad EN16925 (Automatiska boendesprinkler – Utförande, installation och underhåll). Målet är att se över hur standarden skulle kunna ange när balkonger ska skyddas med boendesprinkler, något som idag saknas.
– Det finns tillräckligt med statistik som belägg och den svåra branden i Bergen visar det stora behovet, säger Tomas Åberg, expert på Brandskyddsföreningen och ordförande i SIS/TK633.
Parallellt med detta har frågan även lyfts i Brandskyddsföreningens regelgruppen för vattensprinkler som handhar SBF 501 Regler för boendesprinkler. Där finns redan ett förslag framtaget på att införa en revidering i SBF 501 om att inglasade balkonger alltid ska förses med boendesprinkler.
– Där vi har krav på boendesprinkler borde det vara självklart att ha sprinkler även på balkongen. I de flesta fall räcker det med att förlänga sprinklerledningen några meter och montera munstycke utvändigt på balkongen. Det är inte tekniskt svårt och heller inte särskilt kostsamt. Nu när vi bygger höga hus i trä borde det vara självklart med sprinkler på balkongen, men det finns inga regelkrav eller standarder som säger det, säger Tomas Åberg.
Enligt MSB:s statistik har antalet bränder eller brandtillbud som startat på balkonger ökat de senaste åren. Från 157 st år 2003 till 247 st år 2023. Toppnoteringen var år 2020 då 302 st bränder startade på balkonger.
– Det finns ingen information om varför denna ökning skett men man kan misstänka att fler laddar sina batterier för elcyklar eller elsparkcyklar på just balkonger. En balkongbrand är inte det värsta ur säkerhetssynpunkt, personer kan oftast utrymma. Men för egendomsskyddet är det förödande. Branden kan sprida sig upp på taket eller till andra balkonger och skadorna kan bli stora, säger Tomas Åberg, expert på Brandskyddsföreningen.
