För fastighetsbranschen är möjligheten att ta vara på och lagra energi en viktig framtidsfråga. Problemet är att lagar, regler och standarder när det gäller brandskydd för batterilagring inte hänger med i utvecklingen. Nu pågår ett forskningsprojekt för att utforma kostnadseffektivt brandskydd i fastigheter.
RISE genomförde förra året ett projekt med syfte att ta fram nationella riktlinjer för batterienergilager. Det finns ett antal riktlinjer från olika räddningstjänster när det gäller brandskyddet för batterilagring, och bland försäkringsbolagen råder lite olika uppfattningar.
– Dessutom gäller riktlinjerna litium-jonbatterier, men det finns även batterilagring som bygger på en annan typ av kemi – exempelvis nickel-metallhydrider och olika typer av flödesbatterier. Dessa batterityper beter sig på olika sätt och har olika riskbilder. Alltså är det svårt idag för en fastighetsägare att veta hur man ska utforma ett bra brandskydd för sitt batterilager, säger Axel Mossberg, forskningschef och senior brandskyddskonsult på Bengt Dahlgren.
Tillsammans med RISE, LTH, KTH och Einar Mattsson driver han ett forskningsprojekt för att hitta en kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterilagring i byggnader. Hittills har man i projektet gått igenom de 40-talet riktlinjer som man kunnat hitta. Sinsemellan är dessa ganska olika, trots att de behandlar samma situationer. Ibland pekar de på att det räcker med att batterilagringsutrymmet ska utgöra en egen brandcell, medan andra riktlinjer menar att det behöver vara både egen brandcell och ventilation.
– Vi har också stött på vissa rekommendationer som är svåra att förstå syftet med även för oss som är sakkunniga inom brandskydd. Exempelvis när det gäller specifika ventilationslösningar i olika projekt, säger Axel Mossberg.
Påfallande ofta saknar de olika riktlinjerna just tydliga syften, menar han. En förklaring kan vara att man vill undvika egna tolkningar, samtidigt som de olika riktlinjerna ändå leder till otydlighet och förvirring. Plus att de inte heller täcker in verkligheten, där det alltså används olika typer av batterier.
– Men om vi å andra sidan struntar i alla riktlinjer är risken stor att det händer något allvarligt som kanske leder till ett förbud för batterilagring i fastigheter. Och det vore väldigt dumt, säger Axel Mossberg.
Axel Mossberg och hans projektkollegor försöker därför översätta de kartlagda riktlinjerna till funktioner, det vill säga syften. Det kan handla om att man exempelvis ska kunna hantera släckvatten, ventilera ut rök eller skydda insatspersonal.
– Vi skulle önska att man tar fram funktionskrav där man identifierar risker som behöver hanteras, snarare än en massa detaljkrav på hur man ska göra. Då ger man utrymme för olika lösningar och möjligheter som också kan vara kostnadseffektiva, säger han.
I forskningsprojektet har man också kartlagt vilka brandrisker det finns med olika typer av batterier. Axel Mossberg tycker det är lite märkligt att dagens olika riktlinjer inte har särskilt mycket fokus på den explosionsrisk som finns med litium-jonbatterier, som också är de vanligast förekommande batterierna i de här sammanhangen.
– Vi bedömer att explosionsrisken skulle kunna vara den allra största risken kopplat till batterilagring, och att ventilationsomsättningar eller liknande skulle kunna vara en riskminskande åtgärd. Brandskydd är även en faktor som behöver synkas med andra kravställningar, till exempel när det gäller den värme som batterierna alstrar när de laddar i och ur. Elektromagnetisk strålning är en annan sådan kravställning, säger Axel Mossberg.
Man har också intervjuat ett antal fastighetsägare om varför de satsar på batterienergilagring. Utgångspunkten är i allmänhet att kunna vara självförsörjande, men flera uppger också att man vill kunna tjäna pengar på att stabilisera elnätet genom att vara en del av stödtjänstmarknaden. Då vill man oftast använda litium-jonbatterier eftersom de kan laddas i och ur med väldigt hög effekt, men i ett kort spann på kanske 40-60 procents kapacitet. Medan de som satsar på självförsörjning laddar upp sina batterier till 100 procent för att sedan ladda ur dem helt, kanske två gånger per dygn.
– Det är två helt olika typer av laddning som kan ha betydelse för säkerheten. Att ofta ladda i och ur sliter mer på batterierna, vilket kan öka risken för att något händer med det. Samtidigt ökar även riskerna med stora effekter som tas in och ut ur batteriet, säger Axel Mossberg.
Batterilagring med olika typer av batterier och olika syften, samspel med andra typer av krav liksom en allt snabbare teknisk utveckling på området – det är några viktiga anledningar till varför Axel Mossberg tycker att brandskyddskraven för batterilagring istället skulle behöva bygga på funktionsrekommendationer utifrån olika förutsättningar och scenarier.
– Dels för att lösningarna ska vara säkra, dels för att de ska vara kostnadseffektiva eftersom man då slipper bygga brandskydd utifrån generella detaljkrav. Det hoppas vi också kunna uppnå med det här projektet.
FAKTA:
- Projektet genomförs i fyra delar. Delmomenten inkluderar en litteraturstudie, en undersökning av batterityper och skydd hos fastighetsägare i dagsläget, en formulering av funktionskrav, differentiering av batterityper, identifiering av olika skyddsåtgärder liksom en kostnadsutvärdering.
- Genomförandet görs i samverkan med KTH Live-In Lab, där en fullskaleinstallation av totalt 186 kWh elenergilager installerats i ett pågående forskningsprojekt där Northvolt, Einar Mattsson och KTH samverkar. Detta ger möjlighet till diskussion och platsbesök för att studera möjliga samverkansdelar kopplade till olika krav med utgångspunkt i ett faktiskt projekt.
Brandskyddsföreningen: ”Mycket är upp till beställaren”
Tobias Thrysén är expert på brandsäkerhet på Brandskyddsföreningen. Han tycker att forskningsprojektet som Axel Mossberg och hans kollegor driver är mycket välkommet. När det gäller önskemålet om funktionskrav, har Tobias Thrysén en del funderingar. Om man till exempel tar Boverkets byggregler, är de formulerade just som funktionskrav. Samtidigt, menar han, ska man ha klart för sig att byggreglerna i Sverige främst hanterar krav på säkerhet i händelse av brand ur ett personperspektiv, där egendomsskyddet är snudd på obefintligt.
– Ansvaret för egendomsskydd gällande säkerhet i händelse av brand skjuts därmed över till byggherre och beställare som ska riskbedöma och hantera dessa nya risker. Ett ansvar som den som är beställare kanske inte alltid har förutsättningar att fullfölja.
Byggreglerna är dessutom ganska knapphändiga när det gäller just batterilagring. Tobias Thrysén tror inte heller att de i framtiden kommer att bli så tydliga som branschen skulle önska och efterlyser, exempelvis när det gäller placering av batterilager och hanteringen av explosionsrisken.
– Det kommer att bli upp till beställare och byggherre att applicera den forskning och kunskap som finns när det gäller batterilagring.
Mängden laddbara produkter blir allt fler i samhället. Under de senaste fem åren har bränder och brandtillbud inom den kategorin ökat med 42 procent, men: det är konsumentprodukter som sparkcyklar, cykelbatterier och mobiltelefoner som står för den allra största delen av bränder i litiumjon-batterier. Hur många procent som är bränder orsakade av batterilager, vet man inte idag då statistiken inte är tillräckligt detaljrik. Med den lilla statistik som finns är det svårt att gå ut med rekommendationer och kravnivåer.
– Här finns det fler instanser som skulle kunna hjälpa till med att bygga upp mer statistikunderlag, exempelvis försäkringsbolag som får in tillbud som varit i batterilager. Även myndighetssverige måste fånga upp händelser så att vi experter får relevanta data att utgå ifrån för att skapa riktlinjer och krav utifrån de risker som finns, säger Tobias Thrysén.
Många av problemen och riskerna som uppstår är för att man inte ens följt befintliga föreskrifter, konstaterar han. Samtidigt saknas det ibland detaljerade föreskrifter från tillverkarna. Det är inte heller alltid tydligt vilka säkerhetsföreskrifter tillverkarna ska tillhandahålla. Därför är det viktigt att fastighetssektorn tar eget ansvar för genomtänkta robusta lösningar och goda säkerhetskulturer kring batterienergilager.
– Det behövs gedigen kunskap om hela livscykeln – alltså inte bara installationsfasen utan även drift- och underhåll. Batterilager är en del av din elanläggning, vilket innebär att man enligt elsäkerhetslagen har en skyldighet att fortlöpande kontrollera anläggningen så att den alltid är säker och inte kan orsaka skador på människor och egendom, säger Tobias Thrysén.
Det kan dessutom finnas regler från elsäkerhetsverket som går utöver batteritillverkarnas egna föreskrifter. Och om det börjar brinna i en batterienhet är frågan om du som fastighetsägare kan klara av ett större avbrott i din verksamhet.
– Om du byggt in batterilagringen nära andra drift- eller datarum kan ju även den tekniken slås ut vid en brand eller explosion. Man behöver tänka på säkerhetsmarginaler när man bygger ett batterirum. Att ta in en brandskyddskonsult är väldigt bra, för de kan hjälpa till att reda ut vad som passar för just din fastighet.
Var man placerar batterienheten är en mycket viktig fråga även ur släckningssynpunkt, eftersom det saknas standardiserad testmetod för brandbekämpning av litiumjon-batterier.
– Brandskyddsföreningen deltar med representanter i standardiseringsarbetet för detta på EU-nivå. Men det är tidigast 2027 som man kan ha en färdig brandprovningsmetod oberoende av släckmedel, för att begränsa skadan vid en batteribrand som innehåller litiumjon.
Nyligen kom LBK, Lantbrukets Brandskyddskommitté, ut med ett konkret regelverk för batterienergilager. Även om man just där utgått från lantbrukets särskilda förutsättningar, tycker Tobias Thrysén att också andra kan hämta inspiration ur både metodiken och grundfrågorna.
– LBK:s rekommendationer har tagits fram i samverkan med bland annat branschorganisationer och försäkringsbolag. På det viset skapar man ett relevant och adekvat innehåll som möter acceptans från branschen. Så skulle även fastighetssektorn kunna jobba.
Läs mer om LBK:s nya rekommendationer här.
MER LÄSNING:
Jättebrand i ett av världens största batterilager
Släckmetoder risk vid containerbrand
