Civila insatspersoner, CIP, visar om och om igen vilken betydelse snabba, effektiva ingripanden kan ha vid olyckor och bränder. Deras insatser ger tydliga skäl att fortsätta utbilda fler.
CIP:are är ofta de första att anlända vid bränder, trafikolyckor och akuta medicinska situationer. En uppmärksammad insats ägde nyligen rum i Strångsjö utanför Katrineholm, där Fredrik Engberg, en erfaren CIP, räddade livet på en äldre man.
Strångsjö är ett samhälle längs väg 55, känd som en olycksdrabbad väg där trafikstockningar kan hindra räddningstjänstens framkomst. Men Fredrik Engberg och hans kollegor i Strångsjös insatsgrupp når ofta platsen inom några minuter. Med två fyrhjulingar till hands tar de sig fram genom trafiken och kan inleda räddningsarbetet.
– Vi kommer oftast före räddningstjänsten, kan göra en första insats och förbereda räddningsledaren över telefon på vad som väntar. När dom väl är där finns det mycket annat att hjälpa till med som att ta hand om chockade personer eller dirigera om trafiken, säger Fredrik Engberg till krisinformation.se.
Vid en husbrand nyligen var Fredrik först på plats. Där fann han en äldre man, påverkad av rök från en brand som startat av misstag. Fredrik drog ut mannen och lyckades släcka elden innan räddningstjänsten anlände.
– Jag drog ut honom och lyckades släcka branden. Ett par andra insatspersoner kom strax efter mig men det dröjde 5-6 minuter innan räddningstjänsten hunnit dit, säger Fredrik.
Även vid trafikolyckor spelar CIP:are en avgörande roll. I Södertörn har CIP-grupper vid flera tillfällen hållit fria luftvägar för medvetslösa och utfört hjärt-lungräddning på skadade motorcyklister, vilket ökat överlevnadschanserna och stabiliserat läget tills räddningstjänst anländer.
Fredrik Engberg berättar att hans utbildning till CIP inkluderade bland annat hjärt-lungräddning och praktiska övningar med räddningstjänsten. Med utbildningen följde en utrustning som inkluderar varseljacka, brandsläckare och värmefilt, samt en app från SOS Alarm som larmar om händelser inom en mils radie runt Strångsjö.
– Vi får koordinaterna och kort information om vad det handlar om, till exempel brand, bilolycka eller sjuk person. Det finns inget krav på att åka på larmen, men oftast slänger man sig iväg. Jag åker väl på ett par larm i månaden i snitt. Vi har även hjälpt till under skogsbränder och då har vi dragit vattenslang eller kört ut räddningspersonal i skogen. Vi som bor här har oftast bäst koll på vägarna, säger Fredrik.
År 2023 gjordes en studie vid Linköpings universitet av civila insatspersoners användarupplevelse av applikationer och hur deras arbete kan underlättas genom UX-design, användarupplevelsedesign. Studien utforskade civila insatspersoners användarupplevelser av de digitala system som används för larmutskick, främst via apparna SOS.larm och Safeland men även SMS-listor.
Några viktiga synpunkter som kom fram var att man kunnat samverka och rapportera direkt till varandra och räddningstjänsten. En annan åsikt som kom fram var en önskan att anpassningar för individuella kompetenser kan göras, vilket skulle kunna leda till att CIP med specifik expertis kan larmas till relevanta uppdrag. Man vill även kunna återkalla larm vid förändrade förhållanden, exempelvis vid oväntade faror.
Utrustning och beredskap för CIP:
Efter utbildningen tilldelas CIP:are utrustning för att möta olika behov på skadeplatsen: Varselväst som identifierar CIP, handskar med skärskydd, varningspuckar, första hjälpen-väska och pocketmask, tourniquet (avsnörande förband), värmefilt och pulversläckare.