Personer med nedsatt rörelseförmåga har speciella utrymningsplatser de ska ta sig till vid brand. Nu visar en forskningsstudie att otydligheter i Boverkets och Arbetsmiljöverkets regler och vägledningar skapar såna brister att det kan leda till kaos för de utsatta.
Text & foto: Lars Soold
Avgörande tekniska brister vid utrymningsplatser runt om i landet har blivit synliga efter en forskningsrapport som kom tidigare i år. Utrymningsplatser är vid brand till för att hjälpa personer som inte kan ta sig ut på egen hand. När andra springer vidare nedför trappor hänvisas de till utrymningsplatser för att få hjälp av räddningstjänsten.
-När tekniken brister kan personer med nedsatt rörelseförmåga inte kommunicera med räddningstjänsten på ett bra sätt. Det är förstås inte bra när de redan är jättestressade, säger brandingenjören och forskaren Kristin Andrée, huvudförfattare till studien som i fjol undersökte 126 utrymningsplatser i 33 skolor, kontor och publika lokaler.
Vid utrymningsplatser ska man kunna prata med räddningstjänsten genom ett kommunikationssystem. Men studien har visat att det är vanligt att det inte fungerar. Kommunikationsenheter är placerade för nära hörn för att få plats med en rullstol och det är vanligt att de sitter för högt upp på väggen.
-Knapparna, mikrofonen och högtalaren sitter ofta så högt att de inte går att nå för en person som sitter i rullstol. När larmet tjuter är det också väldigt svårt att använda kommunikationssystemet över huvud taget, säger Kristin Andrée.
Larmet hon pratar om är det talade eller tjutande larmet som vid en brand ljuder i hela lokalen. Det finns exempel på att högtalare för det larmet är placerade alldeles för nära kommunikationsenheten. Det starka ljudet gör då att det inte går att höra vad räddningspersonalen säger i andra änden. Det problemet finns bland annat vid det nyligen helrenoverade Sjöfartsmuseet i Göteborg.
En trappa upp från entréhallen visas utställningen »Hav av historier« som med maritima föremål, ljud och bilder berättar om världsomseglare, svenska och utländska sjörövare och tatuerare.
Vid brand riktas blickarna mot en grön utrymningsskylt i taket. Andreas Utter, fastighets- och säkerhetssamordnare vid Göteborgs Stads kulturförvaltning, pekar upp mot skylten. Där lyser en symbol för de som kan gå själva och en rullstolssymbol som visar en tillgänglig väg.
-Den visar att det antingen finns en tillgänglig väg hela vägen ut, eller fram till en utrymningsplats, säger han.
Här finns två vägar att välja mellan och det ska visa sig att valet kan få stor betydelse. Åt ena hållet går vägen mellan utställningsmontrar i en vänstersväng ut till ett väl tilltaget trapphusplan. Där tar det stopp för en person som inte kan gå själv eftersom utrymningen fortsätter ned för en trappa. Här finns en av museets utrymningsplatser.
På väggen sitter en kommunikationsenhet med en knapp som ska tryckas in för att meddela receptionen och räddningspersonal att man befinner sig på platsen och behöver hjälp. Den är bra placerad och sitter på en bra höjd. I enheten finns också en mikrofon och en högtalare för att kunna prata med räddningspersonal.
Problemet är att högtalaren för det allmänna larmet sitter alldeles för nära. Säkerhetssamordnare Andreas Utter har mätt upp ljudstyrkan på det allmänna utropet till lite drygt 100 decibel, en nivå då ljudstyrkan börjar bli obehaglig.
-Det gör att det inte går att höra vad räddningstjänsten säger i andra änden.
Dessa brister finns vid tre av museets sju utrymningsplatser. Eftersom muséet nyligen helrenoverats har Andreas Utter svårt att förstå hur högtalarna har kunnat placeras så här.
-Det görs ju ritningar, projekteras, besiktigas och annat där detta borde ha upptäckts. Vi såg det när vi skulle öppna och har påtalat det för kommunens fastighetsbolag, säger han.
I september genomfördes en stor brandövning på muséet. Där påpekade Räddningstjänsten brister vid utrymningsplatserna.
-Förhoppningsvis leder det till att kommunens fastighetsbolag ser till att kommunikationen rättas till, säger Andreas Utter.
Hos det kommunalt ägda fastighetsbolaget Higab, som bland annat förvaltar saluhallar, kulturfastigheter, fotbollsarenor och 31 byggnadsminnen i Göteborg, är man medvetna om problemen. Matilda Svensson, teknisk förvaltare för brandskyddsfrågor, säger att lagkraven uppfylls vid Sjöfartsmuseet men att lösningarna inte räcker till.
-Boverkets regler om utrymningsplatser är otydliga. Vi söker nya lösningar för att ersätta larmet med blixtljus eller sänka volymen på det talade larmet. Men vi måste följa lagkravet för ljudnivån, säger Matilda Svensson.
Hon säger att en flytt av högtalarna har hindrats av motstridiga krav. Trappuppgången är kulturminnesmärkt, vilket kan begränsa var i väggarna det är tillåtet att skruva. Att kunna höra vad någon säger i kommunikationsenheten ställs också mot krav på en viss ljudnivå på det talade larmet.
Vid brandövningen på Sjöfartsmuseet riktade räddningstjänsten kritik mot att det inte enkelt gick att stänga av det talade larmet. Det ska kunna göras när alla utom de som är kvar vid utrymningsplatser har tagit sig ut.
-Det är löst. Higab tar nu fram egna instruktioner för hur brandskyddet ska planeras i kommande projekt där utrymningsplatser ingår. Forskningsstudien har gjort att vi ser problemens omfattning och detta är nu en prioriterad fråga, säger Matilda Svensson.
Lagkraven på hur utrymningsplatserna ska utformas finns för publika lokaler i Boverkets byggregler och för arbetsplatser finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regler har funnits sedan 2011, men enligt den aktuella studien är skrivningarna otydliga hos bägge myndigheterna. Detta medför, enligt studien, en otydlighet kring utformningen av utrymningsplatser.
Enligt Kristin Andrée förlitar sig fastighetsägare vid projektering av utrymningsplatser på brandskyddskonsulter, vilka, menar hon, inte har kunskap om hur kommunikationssystemen ska vara placerade för att vara tillgängliga.
-De flesta av oss brandingenjörer tänker inte på tillgängligheten när vi ger instruktioner om utrymningsplatser. I praktiken är det elektriker som kopplar in systemet och de har heller tillgängliga kunskaper om tillgänglighet, säger Kristin Andrée.
Boverkets brandingenjör Johan Lindbom har suttit med i studiens referensgrupp. På kritiken att deras byggregler för utrymningsplatser är för otydliga svarar han att varje projekt är unikt och att det i mångt och mycket upp till byggherren att utforma utrymningsplatserna.
-Förutsättningarna för att få till tillgängligheten ser olika ut från fall till fall. Det är upp till byggherren att i samarbete med brand- och tillgänglighetskonsulter att tolka reglerna och att få till en fungerande utformning, säger Johan Lindbom.
Studien visar på stora brister vid många utrymningsplatser. Tror du inte att det skulle underlätta att få det mer rätt om byggreglerna vore tydligare?
-Det står att utrymningsplatsen ska vara tillgänglig. I den skrivningen ligger olika detaljer, som exempelvis mått på utrymmet för att få plats med en rullstol, säger Johan Lindbom.
Till sommaren kommer dock en ny skrivning i Boverkets byggregler.
-Utifrån det som kommit fram i rapporten ställer vi nu krav på att kommunikationen vid utrymningsplatsen ska kunna ske i talad form. Tidigare kunde det tolkas som att det räcker med att larma med en knapp, säger Johan Lindbom.
Men några fler ändringar i byggreglerna blir det inte.
-Det krävs samarbeten inom byggherrens organisation. Brandkonsulten behöver tillsammans med tillgänglighetskonsulten reda ut hur utrymningsplatsen ska utformas, säger Johan Lindbom.
På Arbetsmiljöverket tar nu fram nya vägledningar som publiceras 1 januari 2025.
-Där kommer det att stå att utrymningsplatser behöver utformas så att det finns tillräckligt med plats för att manövrera en rullstol så att alarmknappen lätt nås. Det kommer även att stå och att tvåvägskommunikationen behöver placeras på rätt höjd, säger Ewa Krynica Storskog, arkitekt som arbetar på Arbetsmiljöverket med arbetsplatsers utformning.
Arbetsmiljöverkets nya skrivningar kommer som en reaktion på det som kommit fram i studien. Skrivningarna kommer att läggas till i vägledningarna till föreskrifterna. Föreskrifter är ska-krav och är tillämpningar till arbetsmiljölagen, medan vägledningar är att betrakta som stöd till förståelsen av föreskrifterna.
Ewa Krynicka Storskog säger att det är första gången hon hör talas om att otydligheter i reglerna och i det vägledande materialet kan leda till att det allmänna larmet kan störa ut möjligheten att höra vad som sägs i kommunikationsenheten.
-Vi är tacksamma för att få sådan kunskap till oss. Man ska kunna höra vad som sägs, så vi kommer att titta även på det, säger Ewa Krynicka Storskog.
Svenska Institutet för Standarder, SIS, har efter att studien publicerades beslutat att ta fram en svensk standard för utformning av utrymningsplatser. Enligt SIS presstjänst är planen att standarden ska vara klar i slutet av 2025. Den gäller vid ny– och ombyggnationer och kommer i sig inte att ställa några krav på utformningen. Standarder är frivilliga om de inte hänvisas till i lagar eller bindande avtal.
Studiens författare Kristin Andrée är positiv till att standarden ska bli av, men säger att det kommer att ta tid innan den får effekt.
-Vi hoppas att rekommendationerna vi ställt samman i studien ska vara till hjälp för befintliga och nya utrymningsplatser, säger Kristin Andrée.
Forskningsstudien, som heter ”Utvärdering av utrymningsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga”, har följande rekommendationer för utformning av utrymningsplatser:
En utrymningsplats ska vara:
lätt att hitta
tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga
utrustad med tillgängligt placerad talad tvåvägskommunikation
placerad i en bra belyst miljö utan störande larmsignaler.
Boverkets krav på utformning av utrymningsplan
Boverkets byggregler (2011:6) – innehåller föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande. Allmänna råd är rekommendationer som anger hur man kan uppfylla föreskrifterna. En byggherre kan även uppfylla föreskrifterna på annat sätt än vad som anges i de allmänna råden. För detta krävs en analys som visar att föreskriften ändå uppfylls.
5:248 – Utrymningsplats
Föreskift
Med utrymningsplats avses ett utrymme i angränsande brandcell som är placerad i anslutning till utrymningsväg där personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. Utrymningsplatsen får även vara en del av utrymningsvägen om utrymningsplatsen är placerad i anslutning till de utrymmen som betjänas av utrymningsvägen.
Utrymningsplatsen ska kunna rymma personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utrymningsplatsen ska vara användbar och tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, samt vara åtkomlig utan nyckel eller motsvarande.
Utrymningsplatsen ska vara belägen i samma plan som det utrymme som den betjänar. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation från utrymningsplatsen.
Kommunikationssystemets funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott till följd av brand.
Allmänt råd
Utformning av kommunikationssystemet bör minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm enligt avsnitt 5:2511.
Utrustning för att kommunicera från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 meter från golvet. Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i anslutning till larmsystemets centralutrustning, brandförsvarstablå eller motsvarande. Dörrar till utrymningsplatser bör förses med dörrstängare. (BFS 2011:26).
Mer om forskningsrapporten
Forskningsprojektet ”Utvärdering av utrymningsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga” finansierades genom anslag från Brandforsk och SBUF. Brandforsk är statens, försäkringsbranschens och industrins gemensamma organ för stöd till brandforskning. SBUF är svenska byggbranschens utvecklingsfond. Studien utfördes under 2023 av Brandskyddslaget AB i samverkan med avdelningen för brandteknik vid Lunds universitet och byggbolaget NCC.
Läs också:
Oenighet om brandskyddet i nya byggregler
Gruvor kräver annan syn på rökdykning
