Med varmare klimat riskerar skogsbränderna att komma allt oftare och orsaka större skador. Nu kraftsamlar länder runt om i världen för att möta hotande skogsbränder med ny teknik, biologisk mångfald och medborgarengagemang.
Text: Pernilla Fredolm
Sommaren 2023 plågades Sydeuropa av svår torka och området runt grekiska Alexandroupolis drabbades av den mest omfattande skogsbrand som registrerats i Europa. Tusentals bränder rasade i Kanada, och i augusti dog 115 människor i skogsbränderna på Hawaii.
De senaste årens katastrofala skogsbränder runt om i världen har skyndat på arbetet för att förebygga och förhindra dem. Till exempel har satelliter fått en viktigare roll i bekämpandet av skogsbränder, framför allt i glesbygd. Sedan förra sommaren kan satelliterna avisera SOS Alarm direkt när satelliten upptäcker och positionerar en brand, vilket gör att räddningstjänsten kan rycka in i ett tidigt skede. Satelliterna utgör därför ett betydelsefullt komplement till skogsbrandsbevakande flygplan. I framtiden kan även högkapacitetsdrönare komma att bli ett tredje hjälpmedel under skogsbrandssäsongen.
-En nyckelfaktor för framgång mot terrängbränder är tidig upptäckt för att åstadkomma en snabb och effektiv första insats. Det är en kedja där flera länkar kan stärkas genom att man använder satelliter och drönare, säger Mattias Delin, forskningsdirektör för Brandforsk.
Brandsäkert har tidigare berättat om hur räddningstjänsten i bland annat Jönköping använder just drönare för att se skogsbränders omfattning och kunna avgöra hur de bäst ska bekämpas. I en rapport har forskningsinstitutet Skogforsk tittat på möjligheterna med högkapacitetsdrönare, det vill säga drönare som kan lyfta upp till 200 kilo. Rapportförfattarna konstaterar att högkapacitetsdrönare inte är användbara för direkt släckning av vare sig brandfronter eller glödbränder.
-Däremot skulle de kunna användas vid förbevattning och släckning av en brand som upptäcks i ett mycket tidigt skede. Men transport av vatten till tankar i terrängen är det användningsområde som är mest troligt, säger Kari Hyll, forskare på Skogforsk och en av rapportförfattarna.
Olika tekniska lösningar är alltså på frammarsch. I den franska byn Tourrettes-sur-Loup, som ligger i ett högriskområde för skogsbränder, har ett försök med kameror varit en framgång. Kamerornas AI-teknik har visat sig effektiv för att kunna stoppa bränderna innan de hinner sprida sig. Kamerorna, som kommer från det polska företaget Smokedsystem, täcker ett område på 700 kvadratkilometer och är utrustade med sensorer som drivs av solenergi.
Dessa sensorer är kopplade i realtid till en server som drivs av artificiell intelligens och som kan analysera bilderna. Var femte sekund tar kamerorna bilder och om den AI-drivna servern upptäcker rök skickas en varningssignal ut med GPS-koordinater till berörda instanser för bekräftelse. Frédéric Poma är byns borgmästare men också själv frivilligt brandkårsbefäl. Han oroas av de ökade antalet bränder i klimatförändringarnas spår.
-Vi har haft ett antal skogsbränder i vårt område, och det här systemet gör det möjligt att ytterligare minska tiden mellan larm och ingripande, säger han.
Efter det framgångsrika försöket ska den franska byn nu fortsätta använda kamerorna, som kommer att kosta 6 000 euro per år. En investering som definitivt är värt pengarna, säger Frédéric Poma:
-Sedan kamerorna sattes upp i början av förra sommaren har de upptäckt åtta bränder som kunde stoppas från spridning, säger Frédéric Poma.
Ett annat exempel kommer från Brandenburg som är Tysklands värst drabbade region när det gäller skogsbränder. Sedan tidigare använder sig räddningstjänsten av övervakningskameror som söker av landskapet, vilket hjälpt till att förhindra allvarliga skador.
Men nu har man i ett pilotprojekt placerat ut drygt 400 trådlösa sensorer i träden i Eberswalde-skogen i Brandenburg, som ska kunna ”lukta” sig till olika typer av bränder i ett tidigt skede. Trådlösa sensorer med inbäddad artificiell intelligens mäter olika gaser, temperatur, luftfuktighet och lufttryck. Sensorerna ska upptäcka skogsbränder inom några minuter och skickar då ett meddelande till en central station.
Just nu pågår ett stort EU-finansierat projekt för att bekämpa hotet från skogsbränder och förbättra skogens motståndskraft mot klimatförändringar. I projektet, som kallas Silvanus, jobbar experter från 15 europeiska länder liksom Brasilien, Indonesien och Australien tillsammans med olika aktörer för att ta fram en teknisk plattform med syftet att hantera skogsbränder.
Forskare vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås (HB) bidrar med forskningskompetens inom bland annat informationshantering, informationsanalys, användarstudier och deltagandemetoder. Kayvan Yousefi Mojir, som är universitetslektor vid Högskolan i Borås, berättar att HB bland annat bidragit till att utveckla informationsanalysmodeller för att analysera data från sociala medier och upptäcka ämnen relaterade till skogsbränder. Till exempel kan man kategorisera tweets som är relevanta för skogsbränder.
-Ett annat viktigt bidrag från Högskolan i Borås är utvecklingen av ett ramverk för medborgarengagemang. Syftet är att öka medvetenheten och förändra attityder och beteenden hos medborgarna när det gäller skogar och skogsbränder. Här får medborgarna information om hur de ska agera – till exempel när de befinner sig i en skog – för att undvika skogsbränder, vad de ska göra om de upptäcker en brand, eller hur de ska tänka om de har ett hus i ett skogsområde som riskerar att drabbas av brand, säger Kayvan Yousefi Mojir.
Silvanus har tolv pilotanläggningar i elva länder fokuserade på olika faser; beredskap och förebyggande, upptäckt och respons liksom restaureringsanpassningar.
En av produkterna i projektet är en mobilapp som kallas Woode. Den ger information om vilken typ av biologisk mångfald som finns på en viss plats. På så vis kan man påskynda och göra återställandet av biologisk mångfald mer effektivt genom att använda sig av markrehabiliteringsstrategier och tillväxtmodeller som utvecklats av forskare.
Andra piloter i Kroatien och Slovakien har övat tidig upptäckt av brand och rök, följt av snabb och effektiv utplacering av brandmän, brandfordon, drönare, robotar och helikoptrar tills branden var släckt, som en slags provdemonstration i utvecklingen av Silvanus-plattformen. Portugal i sin tur har en pilotanläggning där man undersöker den potentiella inverkan som skogsbrand kan ha på kraftinfrastruktur och vattenförsörjning.
Utvecklingen av markrobotar har stor potential när det gäller brandbekämpning. Vid skogsbränder är det viktigt för exempelvis räddningstjänst att veta var skogsbränderna finns, hur långt och snabbt de kan sprida sig och hur farliga de kan bli. Att göra sådana bedömningar på plats är väldigt riskfyllt, säger Kayvan Yousefi Mojir:
-I Australien jobbar det statliga forskningsinstitutet CSIRO med att utveckla autonoma brandrobotar som kan närma sig en brandfront och samla in viktiga data. Det kan till exempel vara data eller bilder ifrån sensorer och utrustning som finns i området, men roboten kan också mäta hur terrängen och vegetationen ser ut för att räddningstjänst ska kunna bedöma hur branden kan utveckla sig.
Mest utsläpp från Kanadas bränder
Silvanus är unikt genom att man sammanställer befintlig information och teknik för att bekämpa skogsbränder, säger Kayvan Yousefi Mojir. Men att man också tar fram nya innovativa metoder och sedan samlar all kunskap i en och samma plattform.
Meningen är att plattformen sedan ska kunna användas av myndigheter, räddningstjänster och andra aktörer oavsett vilket land man arbetar i, säger Kayvan Yousefi Mojir.
FAKTA SILVANUS:
- EU-projektet SILVANUS mål är att leverera en miljömässigt hållbar och klimattålig skogsförvaltningsplattform genom att studera innovativa möjligheter att förebygga och bekämpa antändning och spridning av skogsbränder.
- Medverkande länder är Italien, Luxemburg, Spanien, Irland, Rumänien, Portugal, Slovakien, Cypern, Polen, Tyskland, Sverige, Kroatien, Grekland, Frankrike, Tjeckien, Indonesien, Australien, Brasilien
- Projektet började 1 oktober 2021 och slutar 31 mars 2025.
- Budgeten är på över 24 miljoner euro.
Läs mer på: silvanus-project.eu
