Stockholm stadshus fyllde 100 år förra året. Med så mycket historia och anrika föremål räcker inte försäkringar till. Man måste ha en plan för hur man skyddar föremålen från brand. Här berättar Anders Carlsson, brandskyddsansvarig på Stockholm stad om hur det gick till.
Alla fastighetsägare eller verksamhetsutövare har ett behov av att skydda sig och sina investeringar på olika sätt. Ett sätt är att ha försäkringar, ett annat att värdera sina risker och vidta åtgärder i förhållande till dem.
-Fastighetskontoret i Stockholms stad är inte annorlunda, vi har ett försäkringsskydd och vi genomför riskinventeringar av våra byggnader med tillhörande omgivning och försöker vidta åtgärder om risken inte är acceptabel säger
Stockholm stad har cirka 1 400 byggnader i sitt bestånd.
-För oss stämmer uttrycket ”från koja till slott” till 100 procent med vad vi äger och förvaltar. Några av de mer kända objekten vi har är Stockholms stadshus, Eriksdalsbadet, som är nationalarena för simsport, Stockholms stadion, ssom för övrigt är världens äldsta fortfarande aktiva OS-arena, fullriggaren Af Chapman, Oscarsteatern, Kulturhuset/Stadsteatern och Sturehovs slott.
Många av de 1 400 byggnaderna är utan särskild kulturmärkning men 166 av dem innehar Stadsmuseets blå klassning eller är förklarade som byggnadsminnen. För att sköta dessa hus har man låtit ta fram vårdprogram som, utöver att vara ett bra underlag för hur olika inventarier och byggnadsdelar ska underhållas, också ger god kunskap om hur uppbyggnaden av husen är genomförda.
-Vi har beslutat att vi ska ta fram insatsplan eller restvärdeplan, ibland både och, för dessa objekt om det inte är uppenbart obehövligt. Jag har själv ingen erfarenhet att ta fram restvärdeplaner varför vi valde att ta hjälp av en erfaren restvärdeledare för att säkerställa att vi får ett dokument som fungerar för oss såväl som för räddningstjänsten och restvärdeledaren.
För att komma framåt valde Stockholm stad att dela upp arbetet i 6 steg, från att identifiera behovet till att säkerställa att det kommer fungera över tid.
Behovsanalys
En restvärdeplan är inte självklar, men om man vill att räddningstjänsten och restvärdeledaren ska kunna koncentrera sig på det som är viktigt, måste de få en tydlig information.
-I vårt fall är det kulturhistoriska värden vi vill skydda, men det kan lika gärna vara verksamhetskritisk utrustning eller en specifik del av arbetslokalen som innehåller stora lagervärden, eller annat man känner är prioriterat för räddningstjänsten att rädda.
Att Stockholms stadshus hade behov av en restvärdeplan blev det snabbt tydligt.
-Vi insåg också att det fanns fördelar med att kombinera insatsplanen, som vi tidigare tagit fram, med restvärdeplanen. Det blir enklare för insatsledaren om det endast finns ett dokument som hanterar den initiala fasen.
Projektorganisation
Nästa steg blev att sätta ihop en projektorganisation bestående av sakkunniga inom antikvarisk byggnadsvård, antikvariska inventarier, hyresgästen och egen personal. Sen tillsattes en brandkonsult och en aktiv restvärdeledare.
-Hur man bygger upp projektorganisationen beror på vad man själv har för förutsättningar. Eftersom min egen erfarenhet inom både restvärdeplaner och hantering av antikvariska inventarier var låg kändes det bra att kunna ha med den kompetensen redan i ett tidigt skede.
Det är inte säkert man behöver någon projektorganisation alls, men saknar man kunskap ska man absolut ta hjälp. Det har kommit så många kloka tankar från de som deltagit och det är en ynnest att få gå till jobbet och lära sig saker.
Förutsättningar
Stockholms stadshus har, liksom de flesta andra byggnader, både ett byggnadstekniskt och ett organisatoriskt skydd. Det byggnadstekniska skyddet är i form av brandlarm och andra brandtekniska installationer. Det organisatoriska skyddet är i form av dygnet runt-bemanning av skyddsvakter och under stora delar av dygnet en väl utbildad organisation som har sin arbetsplats i huset.
-Det vi vill skydda våra inventarier mot är framför allt sot och vatten och det är bråttom att få skyddet på plats. Vatten kan komma från en släckinsats men det kan också ske andra olyckor än brand, till exempel läckage från maskiner eller rör.
Man valde att utföra insatsplanen i två steg.
-Steg 1 är den initiala fasen, innan vi fått restvärdeledare på plats. Det är den fasen vi nu koncentrerat oss på och där har vi vår egen personal på plats som en viktig del i restvärdehanteringen, liksom räddningstjänsten som normalt sett är snabbt på plats vid larm.
I och med att vi under den första tiden inte kan räkna med att en restvärdeledare är på plats som kan hjälpa oss är det upp till insatsledaren att fatta beslut om vad som ska skyddas och hur.
Därför kombineras insatsplanen med restvärdeplanen, insatsledaren ska endast behöva titta i ett dokument för att leda sin personal rätt. Insatsplanen är uppbyggd på samma sätt som brandlarmsritningarna vad gäller ordningsföljd på våningar för att det ska vara enkelt att hitta i dokumenten och är utformad i enlighet med brandskyddsföreningens rekommendationer men med tillägg för de områden som pekats ut som skyddsvärda och var utrustning för att skydda objekten inom området finns.
Skyddsmetoder
-Då hela vår strategi bygger på att vi identifierat vilka objekt vi ska rädda och på vilket sätt under den initiala fasen kan vi prefabricera stavar med plastskynken fastsatt för att skydda tavlor och andra objekt. Tanken är att man lägger staven bakom tavlans ram med plasten hängande över tavlan. På så sätt är den skyddad mot både sot och väta. Vid behov kan man tejpa plasten mot väggen fört att försegla tavlan.
För statyer finns plast att vira in dem i eller att trä över beroende på vad som är lämpligt.
De inventarier som kan skyddas med plast-”tassar” redan innan en skada skett får detta monterat.
-På så sätt frigörs tid för egen likväl som räddningstjänstens personal och vi får ett skydd från första sekund en händelse inträffar.
Typ av skyddsmaterial på respektive plats anpassas till de objekt som ska skyddas inom området. Därför är det inte samma mängd material på alla platser i huset.
-På varje våningsplan där vi har restvärdeutrustning är det också markerat på utrymningsplanen var vi har material. Den som får uppgift att ta sig till ett våningsplan för att skydda objekt ska inte behöva leta efter materialet trots att vi valt att inte markera platserna med särskilda skyltar.
I så stor utsträckning som möjligt kommer materialet att finnas i rullbara vagnar, men det kommer inte kunna vara så överallt. Då får man bära sakerna till platsen där de behövs.
Det är också viktigt att husets övriga tekniska system, inklusive brandcellsgränser fungerar som tänkt och att egenkontrollen av brandskydd sker i rätt omfattning och med rätt kvalitet.
-Med det sagt, det är viktigt att alla delar av husets skydd hänger ihop, en brand, eller rök från den, får inte spridas på grund av att vi inte gjort vår läxa ordentligt. Och VA-rör i byggnaden måste kontrolleras så de inte riskerar att brista.
Allt detta sker enligt fastställda intervaller, men det är viktigt att man säkerställer förutsättningarna så man kan bedöma risken.
-Steg två är att ta fram en fördjupad restvärdeplan där vi beskriver var vi ska kunna flytta olika objekt om vi behöver göra det och hur vi ska hantera de saker som inte kan flyttas.
Den kommer att tas fram i ett senare skede, troligtvis under 2025.
Införande
Redan när arbetet startade med att ta fram en restvärdeplan stod det klart att det behöver göras fler steg än att bara ta fram ett dokument.
-Vi tar fram restvärdeplanen tillsammans med personer som har god kunskap inom sina specialistområden och vi tillverkar det material som behövs för att skydda objekten. Men vi måste också instruera vår personal om var det finns material och vad vi förväntar oss att de ska kunna bidra med.
Att hitta tomma platser som för förvaring är inte så lätt. Det gör att restvärdematerials kommer att finnas på olika plaster i huset.
-Det hade varit önskvärt att alltid ha det i direkt anslutning till trapphus eller alltid i specifika förråd. Så ser inte vår verklighet ut, vi kommer att placera materialet i skåp som redan står på våningsplanen, eller i rum som har ett par kvadratmeter ledig golvyta, eller var vi nu lyckas klämma in vårt material.
Därför är det viktigt att markera ut på utrymningsplanen var materialet på respektive våningsplan finns.
-Kunskapsnivån kring brand är relativt god bland den personal vi har till förfogande för att agera vid en händelse, det viktigaste under utbildningen är att pränta in att de under inga omständigheter får utsätta sig själva för risker för att rädda objekt. Då får det vänta tills räddningstjänstens rökdykare är på plats.
Kontinuitet
-När vi är klara med at ta fram allt material, märka upp vad som ska finnas på varje plats för restvärdematerial och har utbildat all personal kommer det stora arbetet. Att se till att det fungerar över tid. Det gäller att vi får in detta i våra ordinarie egenkontroller. Vi måste också ha en utbytesplan för materiel som tappar sin funktion över tid, t ex tejp, som vi kommer att behöva byta ut med visst intervall.
Det behövs även en plan för återkommande utbildningar allt eftersom personal byts ut.
-Kontinuiteten är det viktigaste steget i hela processen, inga ritningar eller planer är något att ha om vi inte säkerställer att de fungerar över tid.
Anders Carlssons fem snabba tips
Här kommer Anders Carlssons fem framgångsfaktorer oavsett omfattning på restvärdeplan eller typ av verksamhet.
- Inventera behovet.
Vad är det vi vill skydda och hur vill vi att det ska skyddas? Räkna inte med att den som kommer först till en insats har rätt underlag för att fatta de beslut som är bäst för vår verksamhet. Räddningstjänsten är otroligt duktiga på att fatta beslut i stressade situationer, men vill vi att de ska koncentrera sig på något specifikt måste vi tala om det. - Ta hjälp.
Om ni inte har all kunskap inom er organisation för att ta fram en restvärdeplan finns det hjälp att få.
För oss var det viktigt att få med någon person som visste vad det innebar att stå som insatsledare och hade kunskap om restvärderäddning. Vi hade också stor hjälp av antikvarier i att ta fram lämpliga skyddsmetoder som inte skadar det vi försöker rädda. - Håll det enkelt.
Mängden information som insatsledaren måste förhålla sig till är stor. Se till att restvärdeplanen är ett stöd i de initiala minuterna eller under första timmen. När mer personal kommer på plats kan man ta fram de mer djupgående planerna. - Säkerställ att allt övrigt brandskydd fungerar som tänkt.
Vi räknar inte med att få en spridning av brand, brandgaser eller vatten i så stor omfattning att ett restvärde inte är möjligt. Men det kräver att vi sköter om huset och testar att allt fungerar. - Det finns inget facit för hur man ska hantera restvärdet på sina objekt.
Vi har valt ett tillvägagångssätt som passar våra risker och våra förutsättningar anpassade till byggnadens struktur och organisationens förmåga att agera.
Korta fakta om Stockholms stadshus
Ritat av Ragnar Östberg i nationalromantisk stil
Invigdes midsommarafton 1923
Gyllene salen är uppbyggd av cirka 18,6 miljoner guldmosaikbitar
Stadshustornet är 106 meter högt
Norra Europas största orgel, 10 000 orgelpipor
Tegelstenarna är av större sort än vad som är brukligt. Måtten överensstämmer med de stenar som slottet Tre kronor var byggda av
Kostnaden blev 18 206 206 kronor och bygget pågick 1911-1923. Ett världskrig kom emellan som både fördyrade och försenade projektet.
Officiella representationsmottagningar vid statsbesök
Cirka 250 evenemang per år
Nobelfesten är det mest kända evenemanget
