Benny Karlsson ser till att SiS, Statens institutionsstyrelse, 180 avdelningar och 225 000 kvadratmeter byggnader är brandsäkert. Från Kalix till Lund ska 5 000 anställda som jobbar i 24/7-verksamhet utbildas. Dessutom är 40 nya byggprojekt på gång de närmaste fem åren.
-Min titel är helt enkelt utredare, säger Benny Karlsson och försöker avdramatisera sin roll något.
Men det är brandsäkerhet han jobbar med, sen några månader tillsammans med en anställd till. Det behövs, tycker han.
Han började på SiS 2010 som säkerhetsexpert och rollen bestod i att granska anbud och vara motpart till säkerhetsentreprenörer.
-Jag såg tidigt faran med brand, jag var livrädd att något liknande Sankt Sigfrids sjukhus eller Diskoteksbranden i Göteborg, skulle hända hos oss, säger Benny.
En utmaning på SiS-hemmen är att personalen arbetar på olika tider dygnet runt. Då år 2010 var det 3 000- 4000 anställda och att samla dem fysiskt för att genomföra utbildningar skulle kosta tid och pengar. Lösningen blev en interaktiv digital utbildning i samarbete med Brandskyddsföreningen.
-Det var viktigt att utbildningen skulle vara i vår miljö så att de anställda kände igen sig, säger Benny.
Det här var 2015 och det fanns två utbildningar, en grundläggande brandutbildning för alla anställda och en för chefer.
-Jag var glad i hågen när utbildningarna var framtagna, men det hände ingenting. Jag svor för mig själv. Vi måste sätta tummen i ögat på några på något sätt.
Han fick med generaldirektören som införde att alla chefer måste redovisa kvartalsvis uppåt hur många som gått utbildningarna.
-Nu lossnade det. Mellan 2016 och 2020 skedde 6 000 genomförda utbildningar. Till idag har 14 000 gjort utbildningarna. Dessa ska göras om vart tredje år och vi skissar på en uppdatering. Det blir tråkigt om allt känns igen, säger Benny.
Mycket av det som står i denna beskrivningen är riktat till personer med goda kunskaper i brandskyddsfrågor., men för folk som inte har samma kunskap förefaller många beskrivningar som ”fikonspråk”.
SiS hyr till 90 procent sina fastigheter från Specialfastigheter, man äger inget själv. Det blir ibland ett glapp som Benny får täppa till.
-Vid en nybyggnation tas det fram en brandskyddsbeskrivning som är på 55-60 sidor som projektörer ska förhålla sig till när de projekterar byggnaden. Mycket av det som står i denna beskrivningen är riktat till personer med goda kunskaper i brandskyddsfrågor., men för folk som inte har samma kunskap förefaller många beskrivningar som ”fikonspråk”.
Därför har SiS infört en förenklad brandskyddsbeskrivning som beskriver hur de brandtekniska brandskyddet i byggnaden är utförda.
-Vi kallar det BSB, brandskyddsbeskrivning Light. Tanken är att personal som börjar på en avdelning läser BSB:n och får en förståelse i hur brandskyddet i byggnaden är uppbyggd och hur det fungerar både byggnadstekniskt och rent tekniskt samt hur de olika systemen i byggnaden samverkar för att upprätthålla ett bra brandskydd.
Att ta fram en brandskyddsbeskrivning light på för personer som normalt sätt inte arbetar med dessa frågor har varit en utmaning.
-Jag tror inte vi är riktigt framme ännu men en bra bit på väg. Jag tror att brandkonsulterna skulle börja fundera på att faktiskt anamma idén att på ett förenklat sätt beskriva brandskyddet i byggnader som de varit delaktiga i att utforma skyddet i. Beskrivningarna ska vara enkla och tydliga för vanligt folk som normalt sätt inte arbetar med brandskyddsfrågor. Det är dessutom ett bra dokument att presentera för räddningstjänsten när de kommer ut på tillsyner.
Det är också viktigt att utrymningsplanerna är tydliga.
-På våra utrymningsplaner för vi numera även in alla brandcellsgränser, EI30-EI60, på utrymningsplanen och ytor som är försedda med nödljusbelysning.
Att läsa BSB light och samtidigt titta på utrymningsplanen får personalen en bra bild och förståelse över hur brandskyddet i byggnaden är uppbyggt.
-Eftersom våra intagna ungdomar och missbrukare inte kan utrymma på egen hand har vi inget behov av att sätta upp utrymningsplaner ute på avdelningarna. Vid utrymning krävs assistans av medarbetare. Däremot är det av största vikt att personal vet hur olika typer av utrymningar kan genomföras. Våra nybyggnationer består av ett flertal olika brandcellsgränser. Det kanske inte är aktuellt med en utrymning till det fria i första hand utan en horisontell förflyttning till annan brandcellsgräns kanske är den bästa förflyttningen av personer i ett första läge.
SiS hyr mellan 225 och 250 byggnader. Det är varierande ålder på byggnaderna, de äldsta är drygt 100 år och de yngsta är nybyggnationer enligt BBR29.
-Det är en utmaning med de riktigt gamla byggnaderna. Räddningstjänsten har de senaste åren blivit ålagda att genomföra tillsyner på låsta verksamheter mera regelbundet. Det har fått till konsekvens att ett antal förelägganden om att öka brandskyddet i vissa byggnader som vi bedriver vård i ska genomföras.
Att i en gammal byggnad installera sprinkler och nytt ventilationssystem i kan var både kostsamt och tidskrävande.
-Troligtvis är det både kostnadsmässigt och verksamhetsmässigt bättre att riva dessa byggnader och projektera för nya vårdbyggnader över tid. Tyvärr är vår situation den att vi inom myndigheten har platsbrist och kan inte undvara några platser för vårdbehövande.
Det resulterar i att SiS investerar pengar i byggnader som egentligen kanske vore bättre att riva men av tidsbrist renoveras för att inte platsbristen skall bli långvarig. Att bygga en ny avdelning från ax till limpa tar minst tre år idag om det inte blir överklagan av inlämnat bygglov. Normalt tar det någonstans runt tre till fem år.
En annan utmaning är att räddningstjänsten är uppdelad i regioner som inte speglar kommunerna. Till exempel kan en mindre kommun bevilja bygglov, men brandöversynen görs av räddningstjänsten i en annan kommun.
-Vi som statlig myndighet vill ha förutsägbarhet då vi bedriver verksamhet i hela Sverige. Som det nu är kan det skilja rätt mycket mellan olika kommuner och räddningsförbund när det gäller tillsyner och bygglov. Jag har varit med om tillsyn som tagit 30 minuter och tillsyn som tagit 2,5 dagar på likvärdiga institutioner. Jag har dessutom varit med om att få bygglov avslaget då alla boenderum inte varit tillgänglighetsanpassade men som efter överklagan från fastighetsägaren gick igenom.
Förutsättningarna för SiS-anställda har förändrats de senaste åren. Gängkriminaliteten märks även här.
-Det är ett tuffare klimat, det har det blivit de senaste 5-6 åren. Förr var det som Bullerbyn, en idyll med villor, men nu bygger vi säkerhetsavdelningar med tredubbla stängsel, säger Benny.
Rättspsyk har inte kapacitet, de har bantat med 2 000 platsar de senaste tio åren.
-Samtidigt har vi blivit en miljon fler människor i Sverige. Det är många med trippla diagnoser som bollas runt därute, som det inte är självklart om de ska vara inom kriminalvården, rättspsykiatrin eller hos oss på LVM. Det saknas en huvudman för vården av dessa personer.
Själv har han blivit försiktigare och åker aldrig privat bil ut till SiS-hemmen.
-Det var inget jag ens tänkte på tidigare, men det har skett sprängningar hos anställda för så små saker som att de vägrat smuggla in mobiltelefon, säger Benny.
Det är dags för byggmöte och Benny fyller på kaffe och lägger in en snus. Det är ett av fem pågående byggprojekt som ska gås igenom. Digitalt kopplar Margretelund i Lidköping upp sig. Lite uppkopplingsproblem löses till slut och föregående protokoll rullas igenom på skärmen.
-Vi accepterar inga förseningar, säger Benny till mig när mikrofonen är avstängd.
En plats på ett SiS-hem kostar 10 000 kronor per dygn och senare inflyttning fungerar inte. Därför är skyddet mot brand och vattenskador viktigt. Svetsad matta är ett måste och fotodokumentation krävs där skarvar är dolda. En gång var mattan inte svetsad under en tröskel.
-Vad var det med tillgänglighetsavsteget? frågar Benny när mikrofonen är på igen.
Det skulle egentligen följt med bygglovet men så blev det inte. Nu får det skickas in efteråt och kommunen vill ha ett utlåtande från en tillgänglighetskonsult.
-Våra anställda ute på avdelningarna kan inte ha svåra funktionshinder och får de det omplaceras de. Av säkerhetsskäl. Vi kan heller inte ha full tillgänglighet som i en vanlig byggnad, också det på grund av säkerhetsskäl, säger Benny.
Han försöker vara med på alla tillsyner, det blir 10-12 per år. Det tycker han är viktigt. Det blir 25 övernattningar per år.
Telefonen ringer. Det är ett hem i Eksjö som ska ha brandtillsyn om tre dagar. Ok.
– Normalt får jag veta någon månad i förväg, men nu när jag berättat för dig att jag alltid åker måste jag ju., säger Benny Karlsson.
LVU, LVM och LSU
SiS, Statens institutionsstyrelse, är en myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. SiS har ungefär 4 000 tillsvidareanställda.
SiS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. På ungdomshemmen får ungdomarna vård enligt LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård unga. Det finns 21 särskilda ungdomshem med cirka 730 platser
Drygt tusen män och kvinnor blir varje år tvångsomhändertagna med stöd av LVM, lag om vård av missbrukare i vissa fall, och placerade på något av SiS elva LVM-hem med 359 platser.
Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Det blir de då enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella platser på SiS ungdomshem. Den maximala strafftiden är fyra år.
Årets Eldsjäl 2023
Benny Karlsson utsågs till Årets Eldsjäl på Brandskyddsledardagarna 2023. I motiveringen nämns att han i sitt arbete troget och förtjänstfullt ökat brandsäkerheten för intagna ungdomar och personal i över tio års tid. Hans erfarenhet, drivkraft och engagemang är uppskattad av både chefer och kollegor.
