Det är anmärkningsvärt att Sverige inte har krav på sprinkler i höga byggnader, skriver Ville Bexander. som en kommentar till artikeln Sverige sämst i klassen. Strategin att stanna i byggnaden och inte utrymma kan bli en katastrof om den misslyckas. Trapphusen är nämligen inte dimensionerade för utrymning.
DET MÄRKS att temperaturen börjar stiga i debatten om de nya byggreglerna. Redan 2017 påbörjades arbetet med att modernisera och förenkla byggreglerna. Först med kommittén för Modernare byggreglers utredningar och nu med Boverkets projekt, Möjligheternas byggregler. Förslag på den blivande strukturen i byggreglerna fick vi se första gången 2020 då avsnittet om skydd mot buller kom ut på remiss. Av de mer uppseendeväckande nyheterna i regelverket vara att allmänna råd och hänvisningar till standarder var borttagna.
Arbetet med brandskyddsföreskrifterna inom Möjligheternas byggregler har pågått i ett par år nu. Boverkets brandingenjörer har arbetat hårt och kontinuerligt skickat författningsförslag till sin referensgrupp för brandskydd. I brandbranschen har sedan förslagen diskuterats och kommunicerats till Boverket. Nu i vår förväntas Boverket skicka ut förslaget på föreskrifterna på remiss. Då kommer alla som vill kunna yttra sig om innehållet.
I kölvattnet av Möjligheternas byggregler har Boverket haft ett behov av att utreda vissa specifika frågor. Brandskydd i höga byggnader är en av dem.
Bränder i höga byggnader har flera utmaningar. Det mest uppenbara är att räddningstjänstens insats försvåras om branden är högt uppe i byggnaden och om många människor behöver assistans för att kunna utrymma. För att underlätta detta har byggreglerna krav på brandsäkra trapphus med brandgasventilation, räddningshiss och trycksatta stigarledningar.
Utrymningsstrategin från bostäder i höga hus i Sverige och många andra länder är egentligen ingen utrymningsstrategi, utan en utryminte-strategi. Strategin ”stay put” bygger på att endast brandutsatt lägenhet utrymmer. Räddningstjänsten släcker sedan branden innan den hinner sprida sig till andra lägenheter i byggnaden. Strategin bygger på att brandcellerna kan förhindra brandspridningen under tiden som räddningstjänsten kör fram, tar sig upp och genomför släckinsatsen.
Om denna strategi misslyckas – om branden hinner sprida sig innan släckinsatsen kommer i gång – kan situationen förvärras mycket och snabbt. Då måste fler brandmän sättas in och fler personer kommer att behöva utrymma i trapphus som inte är dimensionerade för detta. Ett sådant scenario kan leda till en katastrof.
Brandskyddet i höga byggnader må vara i samma nivå som övriga byggnader i Sverige för de bränder som uppstår dagligen – normalbränderna. Säkerhetsmarginalen till en brandkatastrof är dock liten. Krav på sprinklerskydd i höga byggnader skulle öka denna säkerhetsmarginal avsevärt. Med Sveriges materialneutrala regelverk, ”stay put”-strategin och dålig kontroll i byggprocessen är det därför anmärkningsvärt att vi är en av de få länder som inte har krav på sprinklerskydd i höga byggnader.
Text: Ville Bexander, expert, Brandskyddsföreningen.
Det här är en artikel i en serie. Övriga artiklar:
Sverige sämst i klassen
Brandskyddet i Sveriges högsta byggnader
Bränder i höga byggnader
Styrelsen tar stora risker!
