Brandsäkerhet och hållbar utveckling hör ihop, i alla de tre dimensionerna social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet, och utgör en viktig del av flera mål i Agenda 2030. Rykande färska arbeten från Brandforsk bidra till flera områden.
Du som använder kunskap från forskning bidrar till utveckling. Oavsett hur du gör det, och du kanske inte ens ser det som ett utvecklingsarbete. Vägen från ett identifierat behov till en implementerad lösning brukar innehålla många steg, exempelvis forskning, innovationer och produktifiering eller utveckling av processer.
Men det är inte förrän det används i praktiken som det gör skillnad. När praktiker deltar även i de tidigare stegen så går det ofta fortare och resultatet blir mer träffsäkert. Det syns tydligt i arbetet på Brandforsk och trenden går också mot mer samarbeten där praktiker är involverade i forskningsprojekt.
Agenda 2030 hjälper många olika aktörer att hitta en gemensam plattform där man kan mötas och samverka även om man är olika på många sätt. En bra plattform för offentlig-privat-ideellt samarbete. Inom de tre dimensionerna av hållbar utveckling har arbetet inom brandsäkerhet de senaste åren fokuserat mycket på ekologisk hållbarhet men nu kommer även ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet starkt.
Kopplingen mellan social hållbarhet och brand har kanske inte varit så tydlig som de andra men den är stark. Förlorade liv och skadade personer är väldefinierade sedan länge men vad innebär det socialt när skolan förlorar hundratusentals elevundervisningstimmar varje år på grund av brand, och vad innebär det socialt när vi har över 20 000 bostadsbränder varje år? Det behöver vi bli bättre på att förstå.
Inom ekonomisk hållbarhet har ett forskningsprojekt om kostnaden för egendomsskador i samband med bostadsbränder genomförts som ett pilotprojekt i västra Sverige. Samhällets kostnader för bränder i hela Sverige uppgick 2019 till ungefär 9,2 miljarder kronor, varav 7,5 miljarder var egendomsskador och av dem härrörde ungefär 2 miljarder från bränder i bostäder.
Den kostnaden är relativt konstant över tid när den görs jämförbar med hänsyn till olika index, men vad består kostnaderna av och hur kan vi påverka dem? Det har Lunds tekniska högskola studerat i en pilotstudie tillsammans med RISE, Räddningstjänsten Storgöteborg och Brandskyddsföreningen Väst [1].
Studien avgränsades till några bestämda bostadsbestånd i Västsverige och tog tre perspektiv:
Makroperspektivet baserat på försäkringsdata; mesoperspektivet baserat på en meta-analys av fastighetsägarens kostnader för bränder i allmännyttan i Göteborg under 2020; samt mikroperspektivet i form av en fallstudie av en omfattande bostadsbrand i Göteborg 2021. I arbetet sökte man svar på frågorna:
- Vilka drabbas av bostadsbränder med egendomsskador?
- Vad avgör hur stora de blir?
- Hur kan skadorna minskas?
Försäkringsdatan i den första delen innehöll 985 bränder i ett försäkrat underlag bestående av över 900 000 bostäder. Datamängden kopplades till SCB:s 5984 stycken DeSo-områden för att få fram mer information om de olika bostadsområdena som inkluderades.
Man såg även på faktorer som ökar respektive minskar risken för brands uppkomst respektive om det kan väntas bli en stor egendomsskada. Det är ett viktigt underlag när man ska rikta åtgärder. Dödsbränder och bränder med stora egendomsskador är oftast av olika karaktär och kräver därför olika åtgärder. Det är därför viktigt att veta vad man gör och har för mål med sina åtgärder.
För småhus visade statistiken tydligt att skorsten och uppvärmning med direktverkande el är faktorer som ökar risken för bränder med egendomsskador. Det är oroande inför en vinter med höga elpriser att båda dessa kan komma att öka i antal. De med skorsten för att man eldar mer och de med direktverkande el för att man försöker värma sitt hus på andra sätt som i värsta fall innebär ännu större brandrisk.
Studien visade också att exempelvis gruppen ”Ensam utan barn” samt ”80+” har minskad sannolikhet för att en brand ska uppstå men har en ökad konsekvens när det händer. Gruppen ”Landsbygd” har både ökad sannolikhet att en brand ska inträffa och en ökad konsekvens.
Bild nedan. Bakgrundsvariabler med ett statistiskt signifikant samband med konsekvensen per brand med egendomsskador.
Bränder som involverar balkonger i flerbostadshus riskerar att bli dyra. De tre dyraste bränderna i studien av bränder i allmännyttan i Göteborg 2020 involverade alla balkonger. Den mest förekommande branden i det underlaget var spisbränder (sju stycken). Kostnaderna för dem varierade från 37 000 kronor till 450 000 kronor. Det är svårt utifrån det begränsade underlaget att dra slutsatser om varför bränder som i grunden är så lika ändå resulterar i så olika skadekostnader.
Flera delar av studien visade på nyttan av dörrar, både brandklassade och icke brandklassade.
I meso-studien fanns flera fall där de boende hade stängt innerdörrar i lägenheten vilket begränsat skadan och i micro-studien var uppställda dörrar till trapphuset en faktor som ökade skadans storlek.
Micro-studien var en fallstudie på en stor brand i ett flerbostadshus. Byggnaden är från slutet av 1960-talet och en utbyggnad av entrén i markplan gjordes 2001. Brännbart material hade ställts i utbyggnaden och antändes avsiktligt. Utbyggnaden var uppförd i brännbart material som branden spred sig till, och därifrån spred den sig till ett cykelförråd i anslutning till trapphuset. Cykelförrådet var inte avskilt från trapphuset och användes som barnvagnsförråd vilket bidrog med brännbart material. Dessutom spred sig branden till två lägenheter, den ena via trapphuset och den andra är det inte fastställt om spridningen skedde utvändigt eller via trapphuset (eller båda).
Förutom tekniska orsaker visar utredningen på att kunskap hos dem som bor i huset kan ha påverkat skadornas omfattning. Om de haft tillgång till bättre kunskap om byggnaden hade skadan antagligen kunnat bli mindre och det finns också åtgärder som sannolikt kunnat göra att skadan undvikits helt. Notan för fastighetsägaren (och dess försäkringsgivare) blev totalt 8,2 miljoner kronor. Då är kostnader för de boende (och deras hemförsäkringsgivare) inte inräknade.
En viktig lärdom från projektet handlar om svårigheter att få fram data att analysera. Tyvärr är det svårt att få olika parter att dela med sig av sin information. I forskningsprojekt kan stora mängder data hanteras utan att komma i konflikt med krav i GDPR, eller redovisa vilken data som kom från vem, och ju fler som bidrar med data till en datamängd desto svårare blir det att se vem som bidrog med vilken data. Det behöver inte ens redovisas öppet vilka parter som bidragit. Att analysera data är en snabb och billig väg att lära, och det finns mycket data idag, men om det ska vara en möjlig väg måste man våga dela med sig.
Studien kan med stor fördel användas för att se vilka åtgärder man ska prioritera var för att minska bränderna i våra bostäder, både till antal och storlek, och kombinerat med redan befintliga studier gällande dödsbränder kan man skapa breda åtgärdsplaner som omfattar både bränder som leder till dödsfall och skadade och bränder som ger stora skador på egendom. Viktigt är att komma ihåg att de olika typbränderna ser olika ut och normalt också drabbar av olika målgrupper.
Inom social hållbarhet har ett forskningsprojekt om sambanden mellan den upplevda risken för bostadsbränder och förtroendet för det lokala samhället genomförts [2]. Studien påvisar flera intressanta saker, tex att de personer som har hög risk för en brand i sin bostad och är extra sårbara för det också många gånger är medvetna om det. Att de inte vidtar åtgärder beror alltså inte på okunskap utan på andra orsaker. Studien tar också upp att ”skrämselpropaganda” inte har särskilt god effekt. Det här är saker som är viktiga att ta med i det förebyggande arbetet när vi vill hjälpa människor till bättre brandsäkerhet.
Studien tittade också på tilliten till den lokala räddningstjänsten, och generellt sett har boende på landsbygden högre tillit till sin räddningstjänst trots att de har mindre tillgång till den och betalar mer för den, än boende i städer som har mer tillgång till räddningstjänst och betalar mindre för den. Kanske spelar sociala avstånd större roll än geografiska avstånd? Förhoppningsvis kan fortsatt forskning tar reda på. Tilliten till sin räddningstjänst är viktig av många skäl och spelar roll för framgången i såväl det förebyggande som det skadeavhjälpande arbetet.
Ett viktigt arbete som handlar om Agenda 2030 mål 11.4 Skydda världens kultur- och naturarv genomfördes på Brandforsk 2021. Kunskapssammanställningen Brandsäkerhet för byggnader med kulturvärden [3] var ett stort samarbete mellan forskare och viktiga intressenter och hjälper praktiker att hitta den kunskap de behöver och pekar samtidigt ut behoven av fortsatt forskning och utveckling.
Text: Mattias Delin, forskningsdirektör, Brandforsk.
Referenser
[1] Kostnader för egendomsskador orsakade av bostadsbränder – En pilotstudie. Lunds universitet 2022. https://www.brandforsk.se/forskningsprojekt/2022/forstudie-kostnader-for-egendomsskador-orsakade-av-bostadsbrander/
[2] Förtroendet för lokalsamhället och den upplevda risken för bostadsbränder. Karlstads universitet 2022. https://www.brandforsk.se/forskningsprojekt/2022/fortroendet-till-lokalsamhallet-och-risken-for-bostadsbrander/
[3] Brandsäkerhet för byggnader med kulturvärden. Brandforsk 2021. https://www.brandforsk.se/forskningsprojekt/2021/brandsakerhet-for-byggnader-med-kulturvarden/
Fakta om Brandforsk
Insamlingsstiftelsen Brandforsk verkar för ett brandsäkert hållbart samhälle byggt på kunskap. Det gör vi genom att initiera och finansiera kunskapsutveckling inom området brandsäkerhet, och vi arbetar för att sprida den kunskapen så att den ska göra nytta. Webinarier (så väl inspelade som kommande) samt rapporter hittar ni på vår hemsida. Löpande information om verksamheten kan man få via nyhetsbrevet och via LinkedIn. Allt vi gör finansieras med insamlade medel från våra stödorganisationer som på så sätt bidrar till vår vision, och allt vi publicerar är gratis. Se www.brandforsk.se
