Att mobila sprinklers kan rädda liv vid brand är det ingen tvekan om. Samtidigt används de inte i den utsträckning som skulle behövas. Dels på grund av bristande kunskap och samverkan, men också avsaknad av en teststandard. Det är några av slutsatserna i en rapport från norska RISE.
Text: Pernilla Fredholm
– Dessutom behövs en uppdaterad nyttokostnadsanalys, eftersom det i dag torde vara samhällsekonomiskt lönsamt att installera mobila sprinklers, säger Edvard Aamodt civilingenjör på RISE i Norge som är en av rapportförfattarna.
2009 brann det i ett särskilt boende i Trondheim, vilket drabbade de boende hårt och dessutom kostade 11 miljoner kronor att åtgärda. Efter branden installerade man tolv mobila sprinklers. 2011 utbröt ännu en brand efter att en kastrull kokat torrt, och när brandvarnaren väl väckte den boende, hade den mobila sprinklern redan släckt branden. 2012 var det dags igen, och tack vare den mobila sprinklern kunde brandens spridning begränsas till dess räddningstjänsten var på plats. Den boende fördes till sjukhus, men utan allvarliga skador.
– Liknande vittnesmål finns det gott om. Det finns många fördelar med mobila sprinklers och förutom att de räddar liv, blir vattenskadorna minimala jämfört med fasta sprinklersystem. Trondheim var också en av de norska pionjärkommunerna i användandet av mobila sprinklers. säger Edvard Aamodt.
Tillsammans med tre kollegor vid RISE i Trondheim har han författat rapporten ”Erfaringer med mobile vanntåkeanlegg installert i boliger” (Erfarenheter med mobila sprinklers installerade i boenden) som släpptes i december 2022. Uppdraget kom från Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) med syfte att kartlägga förekomsten av mobila sprinklers i boenden för riskutsatta personer, erfarenheter man gjort och vilka riskfaktorer/hinder som fanns. I utgångsläget var studien begränsad till Norge, men utvidgades till att använda sig av information även från Sverige och Danmark.
– Vi blir ju fler och fler äldre i samhället, och förväntas dessutom bo kvar hemma längre. De flesta som omkommer i bränder är särskilt riskutsatta som bor ensamma hemma, så hemmet är den viktigaste arenan för brandförebyggande åtgärder, säger Edvard Aamodt.
Mobila sprinklers är ofta mer användbara än fasta sprinklersystem, dels eftersom de är lätta att flytta liksom enklare och billigare att installera. Men också för att själva släckningen är mer effektiv. Anläggningen släpper ut en dimma av vattendroppar som är mycket mindre i storlek än i ett vanligt sprinklersystem. Eftersom mindre droppar sprider sig mer än större, kan de snabbare absorbera värme från elden och därmed dämpa den bättre. Det innebär också att vattenskadorna efteråt blir mycket färre – ofta kan man torka upp vattnet med en mopp.
– Mobila sprinklers är särskilt användbara hemma hos personer som har svårt att förflytta sig, kanske är sängliggande och dessutom rökare. Anläggningen kyler ner och begränsar branden vilket ger den tid som behövs för evakuering, vilket är viktiga faktorer när det gäller särskilt riskutsatta grupper. Det är ju också de som löper störst risk att dö i en brand, säger Edvard Aamodt.
Mobila sprinklers har blivit mer och mer vanliga som brandförebyggande åtgärd, men skulle samtidigt kunna användas i mycket högre utsträckning menar Edvard Aamodt. En orsak till att det inte görs är investeringen, inte bara när det gäller inköp utan också vid anläggning och drift. I den stora norska statliga utredningen ”Trygg Hjemme” från 2012 drogs slutsatsen att mobila sprinklers inte är samhällsekonomiskt lönsamma.
– Men det är en tio år gammal slutsats och mycket har hänt sedan dess, bland annat när det gäller kostnaderna, säger Edvard Aamodt.
I rapporten är det tydligt hos de svarande att de har mycket goda erfarenheter från mobila sprinklers, och att utrustningen räddar liv. Men man konstaterar samtidigt att kostnadsaspekten ofta dyker upp som ett hinder när det gäller inköp.
– Vi ser därför att det behövs en uppdaterad nyttokostnadsanalys, eftersom det kan vara till stor hjälp för de som står och väger när det gäller att köpa in mobila sprinklers eller inte. En nationell teststandard för mobila sprinklers skulle också behövas för att kommunerna lättare ska kunna fatta beslut om vad det är de köper. Dessutom skulle en sådan standard sätta press på tillverkarna att uppnå kraven, säger Edvard Aamodt.
Flera kommuner uppger även att man saknar bra värderingsunderlag för hur effektiva mobila sprinkler är för att släcka bränder, och för vilka riskgrupper anläggningarna gör mest nytta. I Norge finns inrapporteringsverktyget BRIS, där räddningstjänsten lägger in uppgifter om brandolyckor utifrån typ av brand, omständigheter, utfall etc.
– Där skulle DSB kunna lägga in mobil sprinkler som ett alternativ när man fyller i rapporteringen, vilket skulle ge konkret statistik både över hur framgångsrik utrustningen är och vilken riskgrupp som varit inblandad, säger Edvard Aamodt.
Trots att det är många länder i Europa som börjat använda sig av mobila sprinklers, saknas övergripande krav eller riktlinjer för hur sådana anläggningar ska installeras och användas. I Norge kan det exempelvis innebära att inköpta anläggningar blir stående oanvända eftersom man ibland saknar kunskap eller resurser att ta dem i bruk. Det kan falla på att man är osäker på vilka riskgrupper som har mest nytta av utrustningen, eller så är det oklart vem som ska betala för driften.
– Man behöver ha en genomtänkt plan innan man köper in mobila sprinklers, för det är ju en viktig investering som behöver komma till användning. Här ser vi tydliga skillnader mellan små och stora kommuner. Större kommuner har mer resurser vilket innebär att man kommit längre i användandet, med välfungerande samarbeten och strukturer för olika faser i processen. I mindre kommuner är arbetet ofta beroende av enstaka engagerade personer, vilket gör hanteringen mer sårbar, säger Edvard Aamodt.
Det är också dessa kommuner som efterlyser vägledning för hur de kan organisera sitt arbete bättre. Här menar Edvard Aamodt att DSB skulle kunna utarbeta en kort vägledning för fördelning, inköp, installation, drift och underhåll. Den skulle i sin tur kunna hänvisa vidare till DSB:s befintliga nationella vägledning för hur kommuner kan samarbeta på olika områden när det gäller brandsäkerhet för särskilt riskutsatta grupper. I den finns också checklistor för hur exempelvis hemtjänsten kan kartlägga brandrisk i hos de brukare man besöker.
– För det är ju hemtjänsten som har den största kunskapen om brukarna och deras förutsättningar. Det är också viktigt med riktlinjer för när mobila sprinklers är användbara och inte. För personer som är väldigt rörliga är det ingen effektiv lösning. Däremot är den till stor nytta för sängliggande personer som röker, och de som har demens- eller missbruksproblematik, Edvard Aamodt.
Rapporten från RISE landar i några viktiga slutsatser som man från statligt håll kan arbeta vidare med. Samtidigt poängterar Edvard Aamodt att det bästa brandskyddet för särskilt riskutsatta grupper bygger på att man har ett helhetsperspektiv:
– Även om ett mobilt sprinklersystem är en bra enskild lösning, kan det mycket väl vara så att organisatoriska åtgärder är lika viktiga som de tekniska. Med en kombination av dessa kan man hitta bra lösningar för olika individers säkerhetsbehov.
Fotnot: Rapporten från RISE bygger på intervjuer med 38 svarspersoner, och att de är så få beror på att det är ett begränsat antal kommuner i Norge som använder sig av mobila sprinklers.
Mer om mobila sprinklers:
En mobil eller portabel sprinkler är precis som ett fast sprinklersystem en släckutrustning som kan släcka eller begränsa en brand i en del av en bostad. Det finns dock flera skillnader – en mobil sprinkler kräver ingen avancerad vattenrördragning eller elinstallation, och är alltså enkel att flytta. Anläggningen utgörs av en behållare som rymmer mellan 100-200 liter vatten och är kopplad till en eller flera detektorer och munstycken. Fram till nu har man behövt installera anläggningen med hjälp av behörig elektriker, men nu i höst kommer även en batteridriven variant.
RISE-rapportens rekommendationer:
- Ny och uppdaterad nyttokostnadsanalys för mobila sprinklers.
- Bättre statistisk värderingsgrund.
- Kartläggning av dokumentation.
- Ny teststandard.
- Tydliga riktlinjer för fördelning, inköp, installation, drift och underhåll.
