Annons

Du är här

Så ska effekterna av skyfall minska

Publicerad12 november 2019  Text Josefin Svenberg

Forskning

Forskare, försäkringsbolag och restvärdeledare har gått samman i det unika projektet SPLASH. Med nya metoder och nya typer av data ska det bidra till ett effektivt förebyggande arbete.

Skyfall är, precis som exempelvis skogsbränder och stormar, en typ av naturolyckor som kan få stora konsekvenser för både samhället och enskilda personer. De karakteriseras av ett snabbt förlopp och liten geografisk spridning, och nästintill alla skyfall inträffar under sommarmånaderna. Enligt SMHI:s definition innebär ett skyfall minst 50 millimeter nederbörd på en timme eller minst 1 millimeter nederbörd på en minut. Den intensiva nederbörden kan orsaka allt från vattenfyllda villakällare och översvämmade bilvägar, till bräddning av avloppsvattnet och störningar i el- och telenät.

– Konsekvenserna av ett skyfall i Sverige är ofta relativt begränsade och var för sig kostar de sällan miljontals kronor. Men de sammanlagda kostnaderna blir betydande eftersom skyfallen är så pass många till antalet, säger Lars Nyberg, professor i risk- och miljöstudier på Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet.

Tidigare i år publicerades rapporten ”Konsekvenser av sommarskyfall i Sverige under åren 2009–2018” med Lars Nyberg som en av författarna. I studien analyserades dagstidningarnas rapportering om skyfall och totalt hittades 464 händelser som ledde till skador, vilket motsvarar en händelse varannan dag under sommaren.

– Rapporten visar att skyfall skapar stora skador och kostnader i många svenska kommuner redan med dagens klimat. Mycket pekar på att klimatförändringarna dessutom kommer att leda till ännu intensivare regn, vilket kan skapa stora problem i städer där dagvattennätet inte är dimensionerat för ökade mängder dagvatten, säger Lars Nyberg.

Arbete för bättre skadedata

För att få bättre kunskap om de skador och kostnader som uppstår vid skyfall startades projektet Skyfallsmodellering – planering, analys och sårbarhetshantering, SPLASH, i januari 2018. Projektet drivs av Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet i nära samverkan med Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, JLT Re, Länsförsäkringar Jönköping och Länsförsäkringar AB.

– Försäkringsbranschen är oroad över skyfallens risker och den förväntade utvecklingen med häftigare skyfall i framtiden. Samtidigt har försäkrings­bolagen bäst data om konsekvenserna då de betalar ut ersättning till de som drabbats av skyfallsrelaterade skador. Det finns en stor potential i att nyttja deras data, som dock är skyddad av lagstiftning kring integritet och konkurrensvillkor, säger Lars Nyberg, och fortsätter:

– Ett av våra främsta mål med SPLASH är att utveckla metoder för säker hantering av försäkringsbranschens skadedata, så att vi kan förstå mer om relationen mellan mängden nederbörd och skadorna som uppstår. Bättre skadedata är en viktig förutsättning för att vi i förlängningen ska kunna få ett effektivt förebyggande arbete.

Unik katastrofmodellering

SPLASH använder Jönköping som studieområde för att genomföra analyser av inträffade händelser och framtida risker. Förutom inhämtning av skadedata från Länsförsäkringar Jönköping pågår också insamling av ny data under projektets gång med hjälp av Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, som påbörjar sitt arbete samtidigt med, eller i direkt anslutning till, den kommunala räddningstjänstens insats. Förra årets torka gjorde emellertid att datainsamlingen då blev knapphändig.

– I år har det däremot både regnat och förekommit skyfall, så restvärdeledarna har kunnat skapa värde genom att samla in data och uppgifter ute på skadeplats. Vår data kan sedan användas ihop med data från försäkringsbolag och myndigheter i en så kallad ”data sandbox”, där man kan dela och samköra data från flera håll på ett säkert sätt, säger Thomas Gell, forsknings- och innovationschef på Brandskyddsföreningen.

Parallellt med datainsamlingen utvecklar SPLASH också metodiken för katastrofmodellering, inkluderande beskrivningar om nederbördshot, exponering och potentiella skador. Arbetet sker tillsammans med Oasis Loss Modelling Framework, som är ett internationellt initiativ för transparent katastrofmodellering.

– Vi anpassar Oasis modell till svenska förhållanden och skyfall genom att applicera den på Jönköping. När vi har en katastrofmodell för skyfallsrisker i Jönköping kan vi sedan arbeta vidare med andra svenska städer. Den här typen av katastrofmodellering används mycket inom försäkringsbranschen globalt, men är inte etablerad i Sverige. Svenska försäkringsbolag måste i stället köpa tjänsten från utländska bolag, berättar Lars Nyberg.

Många möjligheter framåt

Både Lars Nyberg och Thomas Gell ser redan positiva effekter av SPLASH och framtida möjligheter inom katastrofmodellering.

– Projektet har förstärkt bilden av hur betydelsefullt det är att kunna använda försäkringsbolagens data. Förhoppningsvis kan vi gå vidare och fortsätta utveckla samarbetet med försäkringsbranschen för att få tillgång till ytterligare skadedata från dem. Företag, akademi och myndigheter måste alla hjälpas åt för att vi ska kunna minimera konsekvenserna av framtida skyfall, säger Lars Nyberg.

Thomas Gell ser också att kunskapen från SPLASH kan användas vid exempelvis bränder.

– Oavsett om det har brunnit eller blivit översvämning sätter samma mekanismer igång och samma aktörer är inblandade. Räddningstjänsten gör en insats, försäkringsbolagen blir inkopplade och restvärde­ledare kommer till platsen. Vi har alla ett intresse av att få så mycket information som möjligt för att kunna förebygga liknande händelser framöver. SPLASH har visat att restvärdeverksamheten är en väldigt bra ­datainsamlare och att vi borde jobba på det här sättet också när det gäller bränder och ­andra händelser som restvärdeledarna arbetar med, säger Thomas Gell.

SPLASH

Projekttid: 1 januari 2018–31 december 2019.

Finansiering: KK-stiftelsen, samt deltagande företag som bidrar med motsvarande värde i form av arbetstid.

Parter: Brandskyddsföreningen Restvärde­räddning, Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet, JLT Re, Länsförsäkringar Jönköping och Länsförsäkringar AB. Projektet stöds också av Jönköpings kommun och Oasis Loss Modelling Framework.

Nummer 5—2019

BrandSäkert 5 2019 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2019.