Annons

Du är här

Högt tryck på vattendimma

Publicerad12 november 2019  Text Rickard Lindholm

Experten case

Brandingenjören Magnus Arvidson tror att vattendimma kan vara ett alternativ för fler utrymmen, men inte alla.

Redan på 1930-talet insåg man fördelen med finfördelat vatten för att bättre utnyttja dess släckande egenskaper, i dag känt under namnet vattendimma. Ändå skulle det dröja till tidigt 1990-tal och branden på fartyget Scandinavian Star, där 159 personer miste livet, innan marknaden för vattendimma öppnades. Efter branden införde FN:s internationella sjöfartsorgan IMO krav på sprinklersystem i alla passagerarfartyg. Samtidigt hade Montreal-protokollet reglerat användningen av det ozonförstörande ämnet halon som släckmedel. Det här öppnade för nya lösningar.

– I en vanlig byggnad är det inte avgörande vad släcksystemet väger eller hur stora rören är. Om det behövs en vattentank i en byggnad spelar det ingen större roll hur utrymmeskrävande den är, men på ett fartyg eller en oljerigg kan det vara en kritisk fördel med lägre totalvikt. Därför kom vattendimma först att användas på fartyg eftersom systemen har lägre vikt, lägre vattenflöden och mindre utrymmesbehov, säger Magnus Arvidson, brandingenjör och projektledare på RISE Fire Research.

Magnus Arvidson var med redan 1991 när det finska företaget Marioff Corporation Oy kom med en förfrågan om att prova ett då nyutvecklat vattendimsystem för fartyg. Sedan dess har han jobbat i många år med provning, forskning och standardisering av vattendimma. Bland annat var han med och tog fram den europeiska standarden för hur systemen ska installeras, provas och underhållas.

– I dag har vattendimma blivit ett alternativ till vanliga sprinklersystem, inte bara på fartyg utan också på land. För några år sedan infördes i Norge krav på sprinklersystem i bostadshus högre än tre våningar vilket gjorde vattendimma till ett populärt alternativ, och i Sverige har vi installerat system i framförallt kulturbyggnader, säger Magnus Arvidson.

Räddade kryssningsfartyg

Fördelen med vattendimma är att det krävs betydligt mindre rördimensioner, vilket gör installationen lättare att dölja i exempelvis kyrkor. Två exempel är Älgarås kyrka och Hedareds kyrka som har låtit installera vattendimma. Att måla rören räcker ofta för att de ska smälta in i omgivningen. Släcksystemet använder också mindre vatten, vilket gör att risken för vattenskador efter bränder minskar. Nackdelen med de mindre munstycksöppningarna är att det ökar risken för att avlagringar och sediment i rörsystemet täpper till munstyckena, vilket ställer högre krav på rör- och vattenkvalitet.

– Ett sprinklersystem kan ibland ta vatten direkt från sjöar eller vattendrag, men för vattendimma är det viktigt att vattnet verkligen är rent. Dessutom kräver det ofta mer underhåll än ett vanligt sprinklersystem, säger Magnus Arvidson.

I dagsläget finns ganska få exempel på bränder där vattendimma har haft en avgörande roll. Det bästa exemplet kommer inte oväntat från fartygsvärlden. På kryssnings­fartyget Star Princess utbröt en brand den 23 mars 2006, klockan 03.09 på natten. Troligtvis var det en kvarglömd cigarett på en balkong som startade branden, som snabbt spred sig mellan balkonger och däck. Alla invändiga utrymmen var försedda med vattendimsystem och totalt aktiverades 168 munstycken. Den kombinerade effekten av vattendim­systemet och manuell brandsläckning av besättningen förhindrade att branden spred sig vidare in i fartyget. Totalt brandskadades 150 hytter och ytterligare 100 rökskadades. Av passagerarna fick 13 vårdas för rökskador och en person avled till följd av inandning av rök och toxiska gaser.

– Man kan lugnt säga att vattendimsystemet räddade fartyget och förhindrade en riktigt stor katastrof, trots att det såklart är illa nog att en person avled. Antalet munstycken som aktiverades är fler än vad systemet var dimensionerat för, men trots att trycket sjönk under normala nivåer var det tillräckligt för att förhindra vidare brandspridning till fartyget, säger Magnus Arvidson.

Personsäkra och miljövänliga

Snart kommer en europeisk standard för vattendimma, något som Magnus Arvidson ser positivt på då det ger tydligare riktlinjer för hur systemen ska installeras och underhållas. Vattendimsystem kan göra stor nytta och kan användas ännu mer i framtiden, men han vill vara tydlig med att det inte är en universallösning som passar alla typer av brandrisker.

– Jag tycker att man ska se vattendimma som ett bra komplement och alternativ till vanliga vattensprinklers och gassläckningssystem, särskilt som systemen är personsäkra och miljövänliga. Men trots att de går att använda i många applikationer tror jag att de ofta sållas bort till förmån för system med lägre kostnad vilket är synd, säger Magnus Arvidson.

Så fungerar vattendimma

  • Ett vattendimsystem kan använda 50 procent mindre vatten än en vanlig vattensprinkler, men det kan variera beroende på droppstorlek, vattentemperatur och flödeshastighet.
  • Istället för ett tryck på upp till 10 bar, som ett sprinklersystem använder, ligger vattendimma på 10–120 bar.
  • Både system med öppna munstycken och automatiska munstycken finns på marknaden.
  • Genom högt tryck finfördelas vattnet vid munstycket. Vattendropparna är mindre än en millimeter i diameter. Eftersom vattendropparna är så små förångas de direkt och kyler ner brandgaserna nästan omedelbart.
  • Mindre vattendroppar avskärmar branden och absorberar värmestrålningen. Förångningen leder också till att syret i rummet trycks undan.
  • Genom ett övertryck i utrymmet kväver vattendimma branden samtidigt som den kyler ner brandhärden och ytan runt omkring. Det kan jämföras med ett vattensprinklersystem som kyler ner brandbasen så att inga brandgaser avges.

Nummer 5—2019

BrandSäkert 5 2019 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2019.