Annons

Du är här

Från kaos till trygghet

Publicerad12 november 2019  Text Josefin Svenberg

Skola

En trygg och säker skolmiljö kan motverka problematiken som leder till anlagda bränder. Lär av och inspireras av två goda exempel från Göteborg och Norrtälje.

I början av 1990-talet gick Hamid Zafar på Sjumilaskolan i Göteborgsförorten Biskopsgården. Han har mestadels goda minnen från sina år som elev där, ”även om utemiljön var ganska torftig”. Hösten 2015 återvände han till F-9-skolan, nu som rektor. Skolgården bestod fortfarande bara av en asfaltsplan och två fasta pingisbord, men i övrigt hade mycket förändrats.

– Både Sjumilaskolan och Biskopsgården är betydligt mer segregerade i dag. När jag växte upp fanns både svenskar och invandrare i området, men när jag började som rektor hade 99 procent av skolans 500 elever ett annat modersmål än svenska. För 25 år sedan var inte Biskopsgården ett socialt utsatt område på samma sätt – och vi hade definitivt inte några problem med gängskjutningar.

Hamid Zafar visste att han kom till en problemtyngd skola, men anade kanske inte riktigt hur illa läget var. Under sin första tid som rektor noterade han att Sjumilaskolan var den enda skolan i stadsdelen där alla lärare hade mobiltelefoner. Han frågade varför och fick svaret att det var en överenskommelse mellan facket och arbetsgivaren, eftersom lärarna kände sig otrygga i klassrummen och behövde kunna larma trygghetsjouren snabbt.

– Det var en oerhört kaotisk situation med mycket stök, oro och en dålig arbetsmiljö för alla. Det förekom skadegörelse i form av bland annat klotter och söndersparkade skåp och väggar, och innan jag började på skolan hade de haft flera brandtillbud. Jag fick också höra att en elev hade rullat ut en brandpostslang, dragit in den i ett klassrum och satt den på full effekt så att det svämmade över, berättar Hamid Zafar.

Hot om miljonvite

Ett par månader efter att Hamid Zafar hade tillträtt som rektor på Sjumilaskolan kom domen svart på vitt. Skolinspektionen hade gjort en tillsyn under hösten och i en rapport beskrev de nu en skola vid stupets rand: skadegörelse och bråk, hårt och kränkande språkbruk, brist på studiero, dåliga skolresultat och en utbredd rädsla bland både lärare och elever. Om bristerna inte åtgärdades hotades kommunen med ett vite på 1,4 miljoner kronor.

Efter Skolinspektionens rapport fick Hamid Zafar klartecken från stadsdelsförvaltningen att börja planera en stor förändring och politikerna sköt till de medel som behövdes för genomförandet.

– Självklart kändes det som en tuff uppgift att vända skolans utveckling, men jag såg det absolut inte som en omöjlighet. Jag hade klarat av motsvarande uppdrag – om än i mindre skala – när jag arbetade i Angered som också är ett utsatt område. Där hade jag en rektorskollega som lärde mig mycket om vikten av att vara tydlig och våga fatta modiga beslut. Om jag inte redan hade gjort en liknande resa en gång tidigare hade jag nog inte känt att jag skulle kunna förändra Sjumilaskolan.

Sagt och gjort. Under våren 2016 tog Hamid Zafar och hans rektorskollegor fram en omfattande åtgärdsplan som skulle förändra Sjumilaskolan i grunden och till höstterminen samma år sjösattes den. Planen innehöll tydliga mål och höga förväntningar på såväl eleverna som organisationen och det första steget blev att få med personalen på det som skulle göras. Varje medarbetare fick en tydlig beskrivning av sitt uppdrag och ansvar, och fick ta ställning till huruvida de ville arbeta kvar utifrån skolans nya plan, vilket majoriteten skrev under på. Alla arbetslagsledare fick också utbildning i ledarskap, man skapade nya arbetslag och startade ämneslag.

Tydliga regler för alla

Handlingsplanens största fokus låg på eleverna och att skapa ordning och reda i skolan. De nya ordningsreglerna innebar bland annat att eleverna skulle ställa sig på led och ta läraren i hand inför varje lektion, att mobiltelefoner förbjöds och att grovt eller kränkande språkbruk inte längre tolererades. Och framför allt: ordningsreglerna gällde alla.

– Tidigare hade varje arbetslag haft sina egna ordningsregler. Det säger sig självt att det inte fungerar när eleverna får göra en viss sak för en lärare men inte för en annan. Vi införde också ett system för skriftliga varningar och avstängningar samt nya rutiner vid skadegörelse.

De sistnämnda rutinerna innebär att föräldrar kan bli ersättningsskyldiga om barnen förstör något, vilket har fått skadegörelsen att minska kraftigt.

– Jag tror inte att det bara beror på ersättningskraven, utan också på att vi fick eleverna att börja inse allvaret genom att likställa skolan med resten av samhället: ”Om du gör sönder en bänk ute på stan är det ett brott, så varför skulle det vara okej att göra sönder en bänk i skolan?”

För att öka trivseln och tryggheten på Sjumilaskolan infördes elevenkäter två gånger per år. Där får eleverna svara på frågor om hur de ser på skolan och vad de tycker fungerar bra respektive mindre bra. Man gjorde också insatser för att förbättra de låga skolresultaten.

– Vi gjorde screeningtester på eleverna som bland annat visade att många saknade tillräcklig läsförmåga för att hinna göra ett prov under en bestämd tid, eller inte behärskade de fyra räknesätten ordentligt. När eleverna har luckor i sådana grundläggande kunskaper blir det svårt för lärarna att bedriva undervisning – och ännu svårare för eleverna att lära sig nya saker som ska bygga på den grundkunskapen. Därför skapade vi intensivundervisning i smågrupper för att förbättra exempelvis läsförmågan eller matematikkunskaperna. Redan efter åtta veckor kunde vi se tydliga förbättringar i våra utvärderingar, berättar Hamid Zafar.

Resultatet av insatserna visade sig så småningom också i elevernas betyg. Bland ­niondeklassarna som gick ut 2017 var endast 33 procent behöriga till gymnasiet. Året därpå hade andelen ökat till 56 procent och i våras var siffran uppe i 71 procent.

”En helt annan skola”

Våren 2017 gjorde Skolinspektionen ett återbesök på Sjumilaskolan. De kunde konstatera att bristerna var åtgärdade och gav skolan grönt ljus. Vid årsskiftet 2018/2019 lämnade Hamid Zafar rektorsjobbet i Biskopsgården för att bli barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun.

– När jag slutade var Sjumilaskolan en helt annan skola än den jag började på. Klimatet och arbetsmiljön var betydligt bättre, trivseln bland eleverna hade ökat och skadegörelse existerade i princip inte. Sedan finns det naturligtvis alltid saker att jobba med, säger han, och fortsätter:

– En sak som är svår att komma ifrån är att Sjumilaskolan ligger i ett väldigt utsatt område. På torget intill har det förekommit skjutningar och precis bredvid skolan ligger lägenheten där det kastades in en handgranat som dödade en åttaårig pojke. Kriminalitet och andra problem som kan komma av segregeringen – från dålig kontakt med det svenska språket och hög arbetslöshet till extremism – är svåra för skolan själv att hantera. Här måste politikerna och samhället i övrigt agera med kraft.

I januari i år utsågs Hamid Zafar till Årets svensk av tidningen Fokus för att ”han har använt sin egen erfarenhet för att förstå och försöka lösa de problem som uppstått till följd av stora invandringsströmmar, bristande integration och en långtgående segregation”. I motiveringen framhåller juryn att han gjort detta utan rädsla för att diskutera det svåra och ”med övertygelsen att höga krav på den enskilde är det bästa sättet att stimulera mognad och framsteg”.

– I Sverige finns en ängslighet för hur man ska bemöta människor som inte är födda här och man har ofta lägre förväntningar på nyanlända än vad man har på övriga medborgare. Även om de låga förväntningarnas rasism utgår från välvilja så gör det knappast att nyanlända integreras bättre. När samhället inte förväntar sig att invandrare ska lära sig bra svenska, lyckas i skolan eller få ett jobb – och när systemet inte heller är anpassat för det – kommer det förmodligen inte heller att hända, säger Hamid Zafar.

Den fysiska miljöns betydelse

Hamid Zafar är en av föreläsarna på konferensen Skolan brinner som arrangeras av Brandskyddsföreningen den 14–15 november. Under en annan av konferensens programpunkter berättar Bo Hammerin, brottsförebyggande strateg i Norrtälje kommun, och Marika Johansson, kriminolog på Stiftelsen Tryggare Sverige, om arbetet för tryggare skolor i Norrtälje.

– Skolan är den enskilt vanligaste platsen där barn och unga drabbas av brott. Skolinspektionens senaste enkät visar också att var tionde elev känner sig otrygg i skolan och vi vet att det ofta är korridorer, omklädningsrum och toaletter som upplevs som otrygga. I Sverige är vi generellt sett duktiga på den sociala preventionen när vi arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande, men vi glömmer ofta bort den situationella preventionen. De här faktorerna hänger dock ihop – ett klassiskt exempel är att vi känner oss otrygga om vi går i en park med mycket växlighet på kvällen, säger Marika Johansson.

Genom sina trygghetsanalyser på skolor kartlägger Stiftelsen Tryggare Sverige den fysiska miljöns betydelse för uppkomsten av brott och otrygghet. De ser också över skolans förutsättningar att faktiskt arbeta förebyggande och ger förslag på konkreta åtgärder. Under hösten 2017 genomfördes sådana analyser på två högstadieskolor och en gymnasieskola i Norrtälje.

– Vi ville ha skolor på olika platser i kommunen och med olika åldrar på eleverna, men framförallt valde vi de här skolorna för att de stack ut vad gäller skadegörelse och bränder, säger Bo Hammerin.

Åtgärder för trygghet

I analyserna tittar Stiftelsen Tryggare Sverige på nio olika aspekter som påverkar tryggheten. En aspekt är den övergripande gestaltningen, där man till exempel tittar på om det finns trånga utrymmen i korridorerna där friktion kan uppstå och om det finns alternativa vägar att ta sig till olika platser i skolan. Andra exempel på aspekter som man tittar på är den tydligheten i skyltning och annan information, belysningen, skalskyddet och skolans placering – om den ligger avsides i samhället kan den bli en plats där ungdomar samlas på kvällarna och risken för skadegörelse ökar.

– Vuxennärvaron och den sociala kontrollen har stor betydelse för tryggheten. Platserna som elever generellt upplever som otrygga är platser där det inte finns något naturligt flöde av vuxna. Med relativt enkla åtgärder kan man skapa en mix av funktioner runt om i skolbyggnaden och öka vuxennärvaron, exempelvis genom att sprida ut personalutrymmena eller placera personalskåp på strategiska platser, säger Marika Johansson.

Efter trygghetsanalyserna i Norrtälje har man bland annat flyttat rektorsexpeditionen i en av skolorna. Från att tidigare ha varit dold finns den nu precis vid skolans entré och mitt emot elevernas uppehållsrum. Och i en skola som hade problem med skadegörelse och bränder har man satt upp kameror.

– I den skolan och ytterligare en skola i kommunen provar vi också en förebyggande åtgärd i form av skolbrandmän. Det innebär att en brandman från räddningstjänsten besöker skolorna fem timmar per vecka för att bygga relationer med ungdomarna och prata med dem om konsekvenserna av bränder, säger Bo Hammerin.

Insatserna i Norrtälje ska utvärderas under nästa år och förhoppningen är att politikerna ska prioritera frågan så att trygghetsanalyser och åtgärder kan genomföras i alla kommunens skolor.

Samtidigt arbetar Stiftelsen Tryggare Sverige vidare med sin stora skolsatsning som inleddes tidigare i höst. Förutom trygghetsanalyser på skolor runt om i landet inbegriper satsningen ett kunskapslyft med föreläsningar och en ny rapport.

– Forskning visar att elever som är otrygga i skolan har svårare att ta till sig utbildningen, vilket innebär att alla elever i Sverige inte har samma förutsättningar i dag. Därför behövs ett mer systematiskt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i skolorna. Barn och unga ska inte behöva utsättas för brott eller känna sig otrygga på en plats dit de faktiskt måste gå varje dag, säger Marika Johansson.

Skolan brinner

Skolan brinner är en konferens med föredrag som inspirerar till att skapa en trygg miljö i skolan, att utveckla det brottsförebyggande arbetet, och att uppmärksamma och skapa större förståelse för problematiken som leder till anlagda bränder i skolor.

Årets konferens, som arrangeras av Brandskyddsföreningen den 14–15 november i Sollentuna, blir den sista i nuvarande form.

– Vi anser fortfarande att det är en viktig fråga och ett fortsatt stort problem. Genom Skolan brinner-konferensen har vi byggt upp ett bra nätverk men nu väljer vi att satsa våra resurser på andra områden, säger Anders Bergqvist, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen.

Brandskyddsföreningen kommer att utveckla nya strategier för att hantera anlagda bränder, bland annat har man ansökt om nya medel från MSB och tagit fram ett nytt material till ”Upp i rök” – den kostnadsfria utbildningen som riktar sig till högstadieelever och behandlar konsekvenser av skolbränder. Brandskyddsföreningen planerar också att utöka den KUB-registrering man gör över antalet utbildningsbesök som räddningstjänsten gör på skolorna och därmed få bättre statistik över vilka utbildningsinsatser som gjorts, samt en översikt över var det brinner mest.

Nummer 5—2019

BrandSäkert 5 2019 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2019.