Annons

Du är här

Lilla Normskolan

Publicerad26 februari 2019  Text Lina Zommorodi

Förlag & utbildning

Spana in normens väg från idé till publicering i sju steg och lär dig mer om normvärlden.

Normer inom brandskydd syftar till att försöka minska brandskador i samhället och bidra till ökad brandsäkerhet. Vad det egentligen handlar om är tekniska och administrativa krav för att utföra en åtgärd för ökad brandsäkerhet som ska kunna styrkas med certifikat.

– Det kan till exempel handla om att företag som ska installera en vattensprinkleranläggning kan certifiera sig mot en norm. På så sätt upprätthålls en hög kvalitetsnivå både på installatörer och installationer. Tanken är också att normer ska bidra till en bred kunskap på olika nivåer om gällande förordningar, säger Tomas Åberg, expert på aktiva brandskyddssystem på Brandskyddsföreningen.

Att ta fram normer för ett bra brandskydd är en viktig uppgift för Brandskyddsföreningen. I det arbetet tar de, tillsammans med etablerade samverkanspartners, stöd i aktuell forskning, datainsamling, standarder och erfarenheter. Dessa normer blir sedan en grund för brandsäkra lösningar i till exempel kontorslokaler, hotell, sjukhus, särskilda boenden och inom industrin.

Utan normer och regelverk är det nämligen oklart vad som förväntas och man får istället förlita sig på enskilda installatörers design och anvisningar. Med samma information tillgänglig för alla kan normerna användas för att skapa transparens mellan kravställare, entreprenörer och besiktningsmän.

Certifieringen är en kvalitetssäkring och ett bevis på att företag och utförare klarar de höga krav kring kompetens och kvalitet som ställs. I slutändan ska det leda till ökad personsäkerhet och mindre brandskador.

– Här finns samhällsnyttan! Det handlar om att få tillförlitliga och driftsäkra anläggningar som går att lita på och som fungerar som avsett, och över tid. Det gör att vi som går in i en byggnad kan känna oss trygga och säkra om det händer något; att till exempel brandlarm aktiveras och vattensprinklersystemet löser ut som planerat. En viktig del i detta är även regelbundna besiktningar av objektiva besiktningsmän, säger Tomas Åberg.

1. Behov

Utgångspunkten för en norm är att det finns ett behov i samhället. Behovet kan exempelvis komma från att en standard har blivit fastställd eller att aktörer ser ett behov av att få ordning och reda på marknaden genom gemensamma spelregler.

2. Referensgrupp

Brandskyddsföreningen diskuterar frågan i den fasta referensgruppen och bjuder vid behov in andra samhällsaktörer, installatörer, nyttjare, myndigheter, besiktningsmän, försäkringsbolag och andra behöriga aktörer till en workshop. Syftet är att träffas och diskutera samhällsproblemet som behöver skyddas eller regleras i en norm. Här belyser deltagarna frågorna ur olika aspekter. Workshopen kan ta en halv till en arbetsdag.

3. Arbetsgruppsmöte

Om deltagarna under workshopen kommer fram till att en norm är lämplig, fortsätter arbetet på Brandskyddsföreningen. Här tar föreningen beslut om det finns underlag för en norm och kallar till arbetsgruppsmöte. Hit bjuds i huvudsak branschföreningar, myndigheter, försäkringsbolag och räddningstjänst in till att sitta med i arbetsgruppen. Att det är många parter med är av stor vikt för att få en bred samhällsförankring. Ju fler aktörer, desto större acceptans på marknaden när normen publiceras. Gruppen samlas regelbundet under uppemot ett år för att tillsammans arbeta fram en samsyn kring normerna. Under mötena tittar de på innehållet i normen ur olika aspekter.

4. Remiss

När arbetsgruppen känner sig färdig med normen går den på remiss. En remissutgåva skickas ut brett till berörda intressenter. Den läggs också upp på Brandskyddsföreningens hemsida för att även medlemmar, organisationer och andra externa aktörer ska kunna lämna synpunkter.

5. Remisskommentarer

Arbetsgrupper går igenom och värderar de remisskommentarer som kommit in för att se vilka som ska arbetas in i normen. Målet är att göra en tydlig norm, med hänsyn till flera aspekter, perspektiv och infallsvinklar.

6. Publicering

Drygt ett år efter initiering har normen blivit färdig för publicering. Brandskyddsföreningens förlag kopplas in och säkerställer att normen blir ett tillgängligt dokument. Normen publiceras i både tryckta och digitala exemplar. Nu är den klar och kan börja användas och tillämpas i samhället av olika aktörer – vilket är hela syftet och grundtanken.

7. Revidering

Alla normer ses över regelbundet. Då tillkallas arbetsgruppen igen som får bestämma om det är läge för en revidering eller justering beroende på vad som har skett under de senaste åren i samhället eller i omvärlden som kan ha påverkat normen. Det kan också handla om att tekniken eller krav och standarder har förändrats.

Nummer 1—2019

BrandSäkert 1 2019 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2019.