Annons

Du är här

Att rädda liv måste få kosta

Publicerad11 december 2018  Text Karin Wandrell

Forskning

Riktade insatser, anpassat boende och förlåtande system är åtgärder som skulle kunna minska dödsfall på grund av bränder. Det är några av de slutsatser som  forskningssatsningen ”Brand i bostäder” har kommit fram till. 

Bostadsbränder ligger bakom cirka 80 procent av alla dödsfall i bränder varje år. För att få en bättre bild av bostadsbränder i stort, och av de bränder där människor dör eller skadas allvarligt, utlyste MSB år 2013 sammanlagt 23 miljoner kronor för forskning. I oktober presenterades resultatet av forskningssatsningen som Brandforsk har varit med och koordinerat. 

I projektet Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden kunde forskarna identifiera tre typer av bostadsbränder; anlagda eller avsiktliga bränder, oavsiktliga bränder och bränder orsakade av tekniska fel, arbetsprocesser eller andra orsaker. Utöver dessa finns även bränder där räddningstjänsten klassar orsaken som ”okänd” eller ”övriga”, där till exempel barns lek med eld och fyrverkerier ingår.

I sin studie drar forskarna slutsatsen att bostadsbränder kan kopplas till levnadsvillkor efter att ha hittat på koncentrationen av bostadsbränder i vissa bostadsområden i Stockholm, Malmö och Göteborg. I områden med sämst levnadsvillkor är sannolikheten fyra gånger större att det ska uppstå en bostadsbrand där räddningstjänsten måste rycka ut, jämfört med områden där det råder mycket goda levnadsvillkor.

För att få till ett effektivare brandskyddsarbete lyfter forskarna vikten av att ta fram så kallade områdesprofiler för att kartlägga vilken typ av bränder som inträffar och hur områdets socioekonomiska förutsättningar ser ut. Utifrån dessa kan sedan handlingsplaner tas fram som utgår från områdets profil och vilka aktiviteter som bör göras i ett visst område. Aktiviteterna bör sedan följas upp och utvärderas för att se vad som ger bäst effekt.

Vilka skadas och dör i bostadsbränder?

Varje år dör runt 100 personer i bränder och omkring tre gånger så många skadas. Nästan 60 procent av de som dör i bostadsbränder är över 65 år gamla. 

Historiskt sett har risken att dö i en brand mer än halverats i Sverige under de senaste 60 åren. Störst är minskningen bland barn upp till 4 år. Mest sårbara bland vuxna är ensamboende med låga inkomster.

Projektet Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder har studerat vilka det är som drabbas. I den första svenska studien som har undersökt allvarligt skadade i bostadsbränder har forskarna kartlagt de knappt 220 personer som under 2010 vårdades på sjukhus efter en bostadsbrand. Av dessa var 60 procent män. Medianåldern bland de skadade var 57 år, vilket är cirka tio år yngre än de som avlider efter en bostadsbrand. De vanligaste skadorna var rökgasförgiftning och brännskador.

Cirka en tredjedel av bränderna startade i köket, men risken att skadas var störst om branden började i sovrummet. Enligt forskarna är siffrorna när det gäller skadade i bostadsbränder osäkra och troligen underskattade eftersom brännskadade patienter som inte kunnat kopplas till en räddningsinsats kan ha missats. 

En annan studie, som bygger på intervjuer med personal på brännskadeavdelningar, visar att de som skadas allvarligt i bostadsbränder ofta lever i socialt utsatta situationer med fysisk och psykisk ohälsa och missbruksproblem. Gemensamt för skadade i bränder är annars att de ofta har nedsatt kapacitet och svårt att hantera den situation som uppstår innan en brand bryter ut, till exempel att plocka upp en tappad cigarrett eller lägga ett lock på en brinnande kastrull.

För att nollvisionen ska kunna bli verklighet är forskarnas slutsats att utveckling och tillämpning av så kallade förlåtande system är en viktig faktor. Det krävs också strategier från samhällets sida för att förbättra utsatta människors bostadssituation.

Insatser som dämpar branden

För att minska risken att en dödsbrand ska uppstå är åtgärder som dämpar branden initialt viktiga. Projektet Riskreducerande åtgärder för dödsbränder i bostäder har tittat närmare på vilka dessa kan vara.

I 35 procent av dödsbränderna startar branden i den lösa inredningen, framförallt i stoppade möbler och sängar. I Sverige finns i dag endast en rekommendation som säger att möbler som används i hemmiljö ska testas med hjälp av en glödande cigarrett. Forskarna föreslår att man som ett första steg istället bör använda sig av en ”liten låga” motsvarande en tändsticka, som antändningskrav för stoppade möbler och madrasser.

Att ständigt ha batteridrivna prylar på laddning ökar också risken för brand liksom den ökade direktimporten av elektronik som inte alltid uppfyller svensk standard. Här poängterar forskarna vikten av förebyggande åtgärder som brandvarnare i både sov- och vardagsrum i alla hem och att se till att MSB:s sajt ”Din säkerhet” får större spridning bland allmänheten. 

Personer som inte själva klarar av att utrymma, förebygga eller hantera en uppkommen brand behöver utökat brandskydd i sin bostad. Särskilt utsatta är de som vårdas i hemmet där det krävs samma säkerhet som på ett särskilt boende. Här skulle ett individanpassat brandskydd med olika former av förebyggande tekniska system minska risken för uppkomst och spridning av brand, till exempel spisvakter, brandsäkra textilier och mobil sprinkler.

Även att bygga mer brandsäkert generellt skulle kunna rädda liv. Ett förslag är att Boverket ska konsekvensutreda nya regler innan de införs. Forskarna menar också att det kan vara befogat att införa åtgärder som leder till kostnadsökningar och som inte är samhällsekonomiskt kostnadseffektiva om ambitionen är att minska antalet omkomna i bostadsbränder. Sådant som faller inom Boverkets åtagande är till exempel nätanslutna brandvarnare, spisvakter och boendesprinkler.

Slutsatser i korthet

  • Sociala och medicinska aspekter bakom bostadsbränder behöver ges ökat utrymme i brandskyddsarbetet, till exempel genom riktade åtgärder.
  • Att människor dör och skadas allvarligt i bostadsbränder beror huvud­sakligen på sårbarhet och oförmåga bland vissa grupper att hantera en brand­situation.
  • För särskilt utsatta grupper är­ ­anpassat boende avgörande. Här krävs samverkan mellan räddningstjänst, socialtjänst, fastighetsägare, ­vård­givare och kommunen.
  • Bostäder kan anpassas med förlåt­ande system som spisvakter och mobila sprinkler.
  • Förebyggande åtgärder är värdefulla att rikta till hela befolkningen.
  • Det behövs skärpt lagstiftning om högre brandkrav på lös inredning.
  • Tillförlitlig statistik och insamling av data är fortsatt viktigt. Det krävs bättre uppföljning av orsakerna bakom dödsbränder och skadade.

Typiska scenarier vid dödsbränder:

  • 8 procent av dödsbränderna startar i köket, oftast på spisen. De drabbade har oftare alkohol i blodet.
  • 25 procent av dödsbränderna saknar uppgift om brandorsak. De inträffar oftare på natten, i villor, och personer i åldern 45–64 år är överrepresenterade bland offren.
  • 30 procent av dödsbränderna beror på antändning i möbler i vardags- eller sovrum, ofta i samband med rökning. Offren är äldre män, ofta påverkade av alkohol, och dödsorsaken är rökförgiftning.
  • 17 procent av dödsbränderna gäller brand i kläder, ofta i samband med rökning och sker oftast dagtid. De drabbade har mer sällan alkohol i blodet och den huvudsakliga 
    dödsorsaken är brännskador.
  • 7 procent är anlagda bränder. Män och personer i åldern 20–64 år är överrepresenterade bland offren.

Nummer 6—2018

BrandSäkert 6 2018 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2018.