Annons

Du är här

Harri Koivisto och Markku Puolitaival framför räddningsbilen. Industri­brandkåren finns på plats dygnet runt, redo att rycka ut om något skulle inträffa.

Skräddarsydd utbildning för heta arbeten 

Publicerad13 november 2018  Text Karin Wandrell

Utblick

På varvet Meyer Turku får alla hetarbetare gå en skräddarsydd
utbildning som komplement till den vanliga utbildningen.

Brand är den absolut största risken under byggprocessen. Därför finns en industribrandkår på plats som också är med och utformar själva brandskyddet under byggfasen. Den mest riskfyllda tiden är 25 veckor innan båten ska levereras.

– En fartygsbrand kostar cirka 300 000 euro per minut så det är stora pengar det handlar om, säger Harri Koivisto, brandchef. 

Brandskyddet ombord består av tillfälliga brandvarnarsystem och 800 brandsläckare som står utplacerade var tionde meter. Det finns också brandvakter dag och kvällstid samt jourbrandmän på plats dygnet runt. Men det absolut viktigaste är att de som arbetar ombord kan släcka den lilla branden innan den hinner utvecklas till en stor.

Just nu arbetar runt 4 500 personer som tillhör 60 olika nationaliteter på Meyer Turku, varav den största gruppen är under­leverantörer. Om ett par år är tanken att personalstyrkan ska ha ökat till nästan det dubbla. 

Idag levereras ett fartyg var åttonde månad, men målsättningen inför framtiden är att kunna leverera varje halvår istället. Det tar ungefär ett år att bygga ett fartyg och det pågår alltid flera byggen samtidigt. Fartygen byggs i moduler i Finlands största monteringshall och sätts sedan ihop i torrdockan innan sjösättning då arbetet inombords tar vid.

Den senaste storbranden inträffade 1999 efter en svetsningsolycka i ett kylrum då en rotor i motorn smälte vilket ledde till att det började brinna överallt. Då svetsaren bara lämnade platsen utan att berätta var någonstans det brann tog det tid att hitta brandhärden.

– Eftersom det var ett kylmedel involverat kom det ut svart rök överallt, säger Markku Puolitaival, brandförman. Det blev stora rökskador på ganska många däck. Vi fick byta ut mycket material vilket är anledningen till att en brand ombord kostar så mycket.

Lär av varandra

Efter branden infördes ett nytt larmsystem, nya arbetssätt och industribrandkåren fick dessutom en ny brandbil. Sedan 2009 har antalet bränder ombord stadigt minskat och ligger nu under tio stycken per år.

Ett av fartygen som byggs just nu är Mein Schiff 2 på uppdrag av tyska TUI. Arbetet startade i oktober 2017 och hittills har bara en liten brand inträffat trots hundratals heta arbeten ombord.

– Den släcktes på plats av personalen, säger Harri Koivisto. Vi gör alltid en undersökning efter en brand för att kunna lära av det som inträffat. Då tittar vi på var, vem och vad som har startat branden. Var det över eller under vattenlinjen? Egen personal eller underleverantörer? Vilket material brann? Oftast är det svetsning som ligger bakom.

Meyer Turku delar all information kring bränder och olyckor med andra europeiska varv för att hela tiden lära av varandra.

– Vi började med det 2003 och lär oss nya saker hela tiden. Målet är förstås att det inte ska inträffa några bränder alls ombord.

Skräddarsydd utbildning för heta arbeten

Nästa steg är att lansera en egen, skräddarsydd heta arbeten-utbildning.

– E-learning och interaktivitet är framtiden, säger Harri Koivisto. Alla som börjar jobba här får först gå en obligatorisk säkerhetskurs som avslutas med ett test. Hetarbetare kommer även att få gå vår nya kurs som ett komplement till den vanliga heta arbeten-utbildningen.

I utbildningen ingår, utöver 45 minuters teori, både praktiska släckövningar och VR-övningar där deltagarna genom att sätta på sig VR-glasögon förflyttas till en virtuell värld där de verkligen får känna på hur olika Scenarion utspelar sig i verkligheten.

– Utbildningen kommer att finnas på 14 språk till en början och avslutas med ett prov. Certifikatet är sedan giltigt i tre år. Informationen kommer även gå att ladda ner och kommer också att delas ut i ett häfte så att det är lätt att gå tillbaka för att se vad som gäller i olika lägen. Huvudkontoret i Tyskland vill att vår kurs ska införas på alla deras varv så småningom.

Heta arbeten kommer framöver att delas in i fem risknivåer, 0–4, där 0 innebär att inget tillstånd krävs då vissa arbetsmetoder används. Arbetsmetoderna i sig är indelade i A, B och C. På risknivå 1 krävs tillstånd vid vissa arbetsmetoder som till exempel svetsning. På den högsta risknivån, 4, krävs tillstånd både från brandkåren och projektledningen för att få utföra heta arbeten.

– Risknivån höjs i takt med att båten blir allt mer färdig. De sista månaderna ligger den konstant på nivå 4, säger Harri Koivisto. Vi vet att skärbränning och svetsning orsakar större delen av bränderna och därför är det viktigt att kontrollera arbetsmetoderna. Att hålla rent är en annan viktig faktor för att undvika brand. Vårt arbete är bland annat att kontrollera att arbetsplatsen är städad så att det heta arbetet kan utföras säkert.

Bättre överblick 

Markku Puolitaival berättar att de under bygget av två av världens största kryssningsfartyg, Oasis of the Seas och Allure of the Seas, upptäckte att 300 tillstånd för heta arbeten delades ut inom loppet av ett par timmar.

– Vi skrev tillstånden på pappersblanketter som utföraren sedan stoppade i fickan, men det var ingen som visste hur många heta arbeten som pågick samtidigt eller var.

Lösningen blev ett nytt digitalt system i form av en app speciellt anpassad efter verksamheten som infördes 2016. Appen gör att det på ett enkelt och lättöverskådligt sätt går att se exakt hur många heta arbeten som pågår på varvet vid en viss tidpunkt och var i fartyget de utförs. All personal har tillgång till informationen, antingen via mobil eller läsplatta. 

– Vi kommer också att få en ny kontorscontainer för heta arbeten där tillståndsgivarna kommer att sitta. En stor touch screen teve kommer att visa hela fartyget i genomskärning. Det gör att hetarbetaren snabbt kan peka ut exakt var hen jobbar på båten vilket kommer att underlätta för alla, säger Markku Puolitaival och berättar att kontorscontainern också kommer att fungera som stabsplats vid en eventuell brand.

Storövningar ombord

Harri Koivisto och Markku Puolitaival skulle gärna se att det infördes milstolpar i arbetsprocessen för när både det tillfälliga och permanenta brandskyddet ombord ska vara klart, liknande de som finns för till exempel vissa byggdelar.

– Det här är information alla måste kunna ta del av. Om det uppstår förseningar kanske vi måste sätta in fler brandvakter eller brandvarnare under tiden. Det är också något vårt försäkringsbolag vill ha koll på, till exempel om alla sprinkler finns på plats när hytterna har monterats. 

Det görs även stora utrymningsövningar ombord på fartyget för personalen, ofta tillsammans med räddningstjänsten. Då ska 3 000–4 000 personer utrymma och ta sig till uppsamlingsplatsen. 

– De som arbetar ombord ska alltid veta var nödutgångarna finns eftersom de ändras ganska ofta under byggtiden, säger Harri Koivisto.

Fartygets besättning, som kan bestå av upp till 800 personer, flyttar in i sina hytter en månad innan fartyget levereras. Då finns det alltid en brandvakt eller brandman på plats på bryggan för att övervaka båtens brandlarmsystem, sprinklersystem, branddörrar, rökdetektorsystem och så vidare för att se till att inget händer. Innan fartyget lämnar hamnen för gott testas alla system under tre, fyra dagar.

På plats dygnet runt

Industribrandkåren har personal på plats dygnet runt. Brandmännen bevakar hela området på 30 hektar med totalt 

30 000 m² byggnader och en industribrandman befinner sig alltid på fartyget. Industribrandkåren har också tillgång till två brandbåtar som används vid bland annat oljeskador och livräddning.

– Vi har dessutom fått en första hjälpen-bil som lyder under sjukhuset. Det innebär att vi kan hjälpa larmcentralen om det sker en olycka i närheten, säger Markku Puolitaival. Och händer det något på varvet går larmet alltid först till de två industribrandmän som är tilldelade den uppgiften.

Brandvakterna, som inte är utbildade brandmän, arbetar dagar och kvällar och deras uppgift är att hela tiden röra sig runt på fartyget. Någon måste alltid finnas ombord om det skulle gå ett larm för att snabbt kunna kontrollera om det är falskt eller skarpt. Brandvakterna kan inte rökdyka som brandmännen, men de kan stoppa arbetet och påbörja utrymning.

Harri Koivisto kommer ursprungligen från den kommunala räddningstjänsten och var den förste från Finland som gjorde tre veckors praktik hos Stockholms räddningstjänst på 1990-talet.

– Jag fick en kulturchock som faktiskt gjorde att jag ändrade inställning. Där var det brandmännen som bestämde vilken släckmetod som skulle användas och inte befälen som här. Finland har ett mer hierarkiskt system vilket gör att det inte sker samma utveckling. Därför försöker jag att uppmuntra mina brandmän att tänka mer svenskt och komma med egna initiativ. 

Heta arbeten i Finland

  • Finland har hållit säkerhetsutbildningar i heta arbeten sedan 1988.
  • Cirka 75 000–85 000 ­personer utbildas varje år.
  • Sammanlagt har över 1,5 miljoner deltagare genomgått utbildningen.
  • Både den tillståndsansvariga och personen som utför det heta arbetet (hetarbetaren) måste ha genomgått utbildningen med godkänt resultat.
  • I Finland regleras förebyggande av person- och egendomsskador vid heta arbeten i Räddningslagen samt i standarden SFS 5900. Enligt standarden ska en person som utför brandfarliga heta arbeten på en tillfällig arbetsplats ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.
  • Certifikat för heta arbeten beviljas av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, SPEK.

Nummer 5—2018

BrandSäkert 5 2018 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2018.