Annons

Du är här

Sebra – med fokus på industriellt brandskydd

Publicerad13 november 2018  Text Karin Wandrell

Forskning

En framgångsfaktor för att rätt hantera brandincidenter inom industrin är en kombination av processkännedom och brandkunskap. Det visar ett nytt projekt från Brandforsk.

Projektet Sebra (Systeminriktat Erfarenhetsarbete) för industriell Brandsäkerhet, har undersökt industriellt brandskydd utifrån ett MTO-perspektiv (människa, teknik, organisation). Det är ett ganska ovanligt grepp i brandvärlden där man vanligtvis fokuserar på brandskydd i form av teknik, släckmetoder och liknande. 

Säkerhet anses ofta vara synonymt med att minimera risker och många tror att det räcker med att skicka ut administrativa rutiner för att uppnå det målet. Men Helene Degerman, projektledare på RISE, menar att man glömmer bort att det faktiskt går ganska bra för det mesta utan att man egentligen vet varför.

– Det vi däremot vet är att för många rutiner gör att helheten blir oöverskådlig. Trots detta löser medarbetarna ändå de flesta situationer som uppstår. Det är något vi vill lära oss av för att kunna skapa bättre förutsättningar, säger Helene Degerman.

Avgörande framgångsfaktorer

Att tänka utifrån perspektivet resiliens, hur vi anpassar oss efter oförutsedda händelser, kan vara ett bra komplement till fokuseringen på risk i ett säkerhetsarbete, något Sebra har tagit till sig.

– För att förstå hur industribrandskydd fungerar har vi utfört fältarbete på olika industrier i form av intervjuer, rundvandringar och observationer. Vi har bland annat tittat på hur olika roller agerar inom samma industri.

I stora bolag, som styrs av försäkringskrav och rutiner från ett huvudkontor som ligger långt bort, är brandskyddet ofta väldigt beroende av vem som är brandskyddsansvarig. Där gäller det att vara en god förhandlare för att få igenom det man ser som bästa säkerhetslösning. I mindre företag kan det vara vd som utöver alla övriga uppgifter också är brandsäkerhetsansvarig.

– I de mindre företagen kan man nyss ha upptäckt säkerhetsledning och ser det som ett sätt att få in rutiner, medan de stora bolagen istället har för många rutiner. Men oavsett hur det ser ut är det samma framgångsfaktorer som råder när det gäller att hantera brandincidenter.

Att känna till sin industri, processerna och de egna maskinerna är avgörande för att lyckas. En risk Helene Degerman ser är den ökade automationen inom industrin som gör att medarbetarna tappar processkännedom.

– En fråga vi måste ställa oss är hur vi upprätthåller den kunskapen trots ändrade arbetsförhållanden. Ett annat problem när det gäller brandsäkerhet inom industrin är att den utformas ganska strikt efter lagkrav med fokus på teknik. Människans roll handlar nästan enbart om utrymning och inte om hur det installerade brandskyddet ska samverka med medarbetare och industriorganisation. Det innebär att det uppstår konflikter mellan brandskydd och produktion.

Förstå de riktiga utmaningarna

Ett exempel på det är när brandskyddet rent fysiskt hindrar framkomligheten och på så sätt flödena. Det kan vara ett släcksystem eller ett brandlarm som aktiveras i onödan vilket gör att det kopplas ur för att man inte vill bli störd. Men det kan också vara så enkelt som att städutrustning saknas trots städkrav.

– Vi behöver skifta fokus och mer försöka förstå vilka de riktiga utmaningarna är och anpassa förutsättningarna efter dem. Vi har inte lösningen på problemet utan det behöver forskas betydligt mer kring detta.

Ett problem i byggprojektfasen är till exempel att det saknas incitament för att minska kostnaderna under drifttiden. En lösning skulle kunna vara att produktionen har med driftsrepresentanter redan från start eftersom de är experter på sin process.

– Då skulle de kunna ta med sig ritningar hem och provköra det som har planerats. Det finns redan metodik för användarfokuserad design, säger Helene Degerman.

Hon tror också att det behövs nya arbetssätt för att kunna upptäcka de egna behoven. Genom att vara med tidigt i byggprocessen skapas rätt förutsättningar.

– Det måste också finnas utrymme för att designa om en teknisk lösning. Jag tror att vi måste väcka tanken att när det uppstår fel i designen är det ett kvitto på att något i förutsättningarna inte stämmer istället för att utgå ifrån att det är människorna det är fel på. Jag tycker att man har ett ganska kortsiktigt sätt att räkna på investeringar. Det saknas verktyg för att få in perspektiven användning och förlorad arbetstid. Det kostar att låta medarbetare fokusera på att jobba runt felaktiga installationer istället för att utföra sina arbetsuppgifter.

Slutsatser från projektet

  • Brandsäkerheten inom industrin utformas utifrån ett fokus på lagkrav och närteknik. Människans roll när det gäller brandsäkerhet handlar nästan uteslutande om utrymning, inte om hur brandskyddet ska matcha produktionens övriga behov, flöden och mål under drifttiden.
  • Det uppstår lätt konflikter mellan industriproduktionen och brandskyddet. Eftersom industrin har ändliga resurser i kombination med starka produktionsmål, kan konflikterna leda till att brandskyddet kopplas ur, vilket i sin tur sänker säkerhetsnivån.
  • Det finns inga etablerade processer eller metoder i byggprocessen som säkerställer att slutanvändarens behov uppmärksammas. Kostnaderna förskjuts istället till drifttiden och industrin saknar arbetssätt för att bevaka sina driftintressen.
  • En kombination av processkännedom, kunskap om brand och brandsläckning är den främsta framgångsfaktorn när det kommer till hantering av brandincidenter. Ökad automation riskerar att minska den samlade processkännedomen.

Nummer 5—2018

BrandSäkert 5 2018 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2018.