Annons

Du är här

Hur möter jag bäst pressen?

Publicerad13 november 2018  Text Nadine Jones Pioud

Experten

Det gäller att hålla tungan rätt i munnen i mötet med media under en kris. Med en välplanerad kriskommunikationsplan går det att vända det negativa till något positivt.

Svar/ Alla företag, organisationer och myndigheter riskerar att någon gång hamna i blåsväder, oavsett hur bra man sköter sig. När media ringer och den kritiska journalisten ber om en kommentar vill många helst stoppa huvudet i sanden. Men ett sådant beteende riskerar att underminera tilliten helt och hållet. Med en välplanerad kriskommunikation går det att vända det negativa till något positivt.

Se istället möjligheten att ha en nära kontakt med media och försöka förstå deras uppdrag. Mediernas granskning är bra ur flera aspekter och de olika kanalerna når en oerhört bred publik. God kriskommunikation kan vara helt avgörande för om en organisation lyckas upprätthålla allmänhetens förtroende. 

En kris kännetecknas av flera faktorer. Förutom själva överraskningsmomentet och den knappa tiden att fatta beslut, står ofta betydande värden på spel samtidigt som det råder stor osäkerhet. Bra kriskommunikation handlar i stora drag om att snabbt analysera den information som finns, även om den är bristfällig. Därefter bör du ta fram tydliga budskap som visar att du engagerar dig i frågan och tar den på allvar. Att kommunicera ut ett önskat budskap till definierade målgrupper i rätt tid är avgörande. Är du förberedd och har en plan blir både förutsättningarna att hantera överraskningar, och kontakten med media, lättare.

Se över vilka risker som finns i din organisation. Vilka kommer främst att granska er vid en kris och vilka intressenter, samverkanspartner och kanaler kan ni använda er av? Genom att utvärdera och inventera eventuella risker går det att förbereda sig bättre. 

Det är svårt att släta över misstag och det är fult att ljuga – att vända och vrida på sanningen premieras inte i mediernas värld. Ta kritiken på allvar, försök inte förminska problemet utan visa istället på åtgärder. Berätta det du vet, hur du ser på problemet och hur du planerar att lösa det. Var heller inte rädd för att be om ursäkt om det behövs. 

Det är bra att bestämma i förväg vilka resurser som ska finnas tillgängliga vid en kris, vilka som ska informeras och i vilken ordning. God kriskommunikation kräver också erfarna talespersoner – vem ska säga vad? Det är viktigt att personen som utses till talesperson inger förtroende och kan besvara frågor på ett sakligt, men empatiskt sätt. 

Ta fram en checklista eller aktionsplan att ta till vid en kris, gärna förankrad i ledningsgrupp och styrelse. Har du en väl utarbetad plan är det lättare att hantera det oväntade och lägga energin på att analysera och hantera krisen och besluta om tillvägagångssätt istället för att lägga tid på att jaga folk i den egna organisationen. 

Allt fler organisationer får upp ögonen för vad strategisk 

kommunikation kan göra. Numera prioriterar många ­kriskommunikation i sin organisation och låter talespersoner gå kurser i medieträning. Trots det är det fortfarande vanligt att man missar att ta kommandot och istället avvaktar och hoppas att medias och allmänhetens intresse ska falna.

Det är sällan en bra idé att låta krisen blåsa över av sig själv. Det bästa är förstås att på egen hand upptäcka problemet och snabbt gå ut med information både i egna kanaler och kanske genom ett pressmeddelande eller i sociala medier. Det sista du ska göra i det läget är att sitta och vänta på att journalisterna ska ringa. Här finns också en möjlighet att vända uppmärksamheten till något positivt. I en kris, när allas ögon är riktade mot er, har du möjligheten att förändra eller förbättra allmänhetens bild av organisationen. Journalisterna behöver inte bli ens fiender, även om omständigheterna från början kanske får det att verka så.

Nadine Jones Pioud

Pressansvarig
Brandskyddsföreningen

Nummer 5—2018

BrandSäkert 5 2018 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2018.