Annons

Du är här

Karta över skogsbränder i Sverige sommaren 2018.
Den 20 juli härjade 83 skogsbränder samtidigt i Sverige. Bränderna inträffade efter en lång period av torka och den varmaste julimånaden på 260 år.

Sommarens skogsbränder

Publicerad20 september 2018  Text Lina Zommorodi/Nadine Jones Pioud

Katastrofer

Över 25 000 hektar mark brann i somras till följd av den extrema hettan. Det krävdes heroiska insatser från svenska och utländska resurser för att få stopp på bränderna.

Det skulle visa sig bli den varmaste maj i Sverige sedan SMHI började mäta temperaturen. Samtidigt kom ovanligt lite regn. Redan där började prognoserna för sommaren se allvarliga ut och bland annat MSB gick ut med varningar om det allvarliga läget och risken för bränder i skog och mark. 

Den 2 juli höjde dessutom MSB beredskapen på grund av brandrisken och skalade upp personalstyrkan.

– Vi var ungefär 70 personer som arbetade i den särskilda organisationen för skogsbränder och utöver det fanns det cirka 30 man ute i fält, säger Jakob Wernerman, operativ chef för MSB:s hantering av sommarens bränder. Totalt rörde det sig om runt 270 personer som var aktiva under den här perioden, både från vår egen verksamhet och inlånade från andra organisationer.

Helgen den 14–15 juli startade flera stora bränder som bedömdes vara så allvarliga att de inte skulle gå att släcka i närtid. Flera av bränderna härjade fritt i skog och terräng, omöjliga att kontrollera eller stävja. Lågorna slukade kilometer efter kilometer.

I mitten av juli brann det på ett 50-tal ställen samtidigt, varav norra och mellersta Sverige var mest utsatta. Bland de värst drabbade områdena var Ljusdal, Trängslet, Brattsjö och flera platser i Jämtland. Bara i Ljusdal brann 13 000 hektar under två veckor. 

Bombplan stoppade brandspridning

Branden i Trängslet startade efter ett blixtnedslag. Branden blev så stor att räddningstjänsten i samverkan med försvarsmakten testade den okonventionella metoden att låta ett Jas Gripen-plan bomba branden och kväva den. 

Också Jämtlands län hade en tuff sommar med stora bränder på flera platser, däribland Fågelsjö, Bräcke, Berg och Ragunda. Här började släckinsatserna den 12 juli efter det ett åskoväder dragit fram över länet och startat flera bränder, vilka inte var släckta förrän i slutet av månaden.

– Ingen räddningstjänst är dimensionerad för den här typen av händelser, utan det är samverkan som gäller, säger Lars Nyman, räddningschef i Jämtland och Härjedalens län.

Arbetet drevs först i egen regi, men efter drygt en vecka begärde Jämtland stöd med ledningspersonal.

– Vi har Trygghetens hus i Östersund. Här sitter flera olika samhällsfunktioner samlade för ökad krisberedskap och trygghet i samhället. Det fick fungera som en samordningscentral och vi hade också stab i Bräcke och Sveg.

I Trygghetens hus satt ledning från polis, räddningstjänst, länsstyrelsen och hemvärnet för en samordnad ledning.

– Det blev en väldig framgångsfaktor när vi effektivt kunde leda arbetet och mötas varje dag, säger Lars Nyman.

Under den här perioden arbetade också 400 av de egna brandmännen tillsammans med 140 polska och 24 norska brandmän. Hjälp kom också från andra norrländska län liksom från södra Sverige. Dessutom bistod 300 personer från hemvärnet och en stor andel frivilliga.

– Det var en oerhörd påfrestning för alla. Det gjordes heroiska insatser från personal i stab till de som arbetade i fält. Och den externa hjälpen var uppskattad eftersom den kunde avlasta vår interna personal liksom allt stöd vi fick från lokalbefolkningen i form av allt från mat till sängkläder.

Samtidigt var det mitt i semestertider och räddningstjänsterna måste också kunna rycka ut vid alla andra händelser som inträffar en vanlig sommardag.

– Vi beordrade ingen att avbryta sin semester, men många anmälde sig frivilligt i tjänst. Engagemanget var helt fantastiskt. Vid vissa tillfällen var samtliga vid de 32 stationerna ute på uppdrag, vilket är väldigt ovanligt, säger Lars Nyman.

Restvärdeledare – viktig aktör

Också Brandskyddsföreningen Restvärderäddning spelade en betydande roll och många restvärde­ledare hjälpte till vid ett antal större skogsbränder, bland annat i Värmland, Dalarna, Jämtland och Gästrikland. 

Arbetet med skogsbränderna skiljer sig från Brandskyddsföreningen Restvärderäddnings ordinarie uppdrag som främst består av att tillsammans med räddningstjänsten, på uppdrag av försäkringsbranschen och andra myndigheter, begränsa sekundärskador vid olyckor. 

Sommarens uppdrag omfattade allt från inventering av skador, analys av brandspridningsrisk, planering av arbete med eftersläckning och bevakning till samordning av resurser för eftersläckning samt stöd efter evakuering av boende. 

Ett flertal restvärdeledare deltog också regelbundet i räddningstjänstens, kommunernas och länsstyrelsernas staber under den hektiska period som rådde. 

– Att redan på ett tidigt stadium få vara med i stabs- och ledningsarbetet både förbättrade och underlättade ett effektivt restvärdearbete. Här kunde vi göra ett bra jobb och vår roll i arbetet med skogsbränderna blev uppskattat av såväl drabbade mark- och fastighetsägare och dess försäkringsbolag som av kommuner och länsstyrelsen, säger Jesper Boqvist, operativ chef, Brandskyddsföreningen Restvärderäddning.

Efterarbete värt namnet

I slutet av augusti började brandrisknivåerna återgå till de normala för säsongen. Istället inleddes det stora efterarbetet med att inventera material och återanskaffa förstörd och förlorad materiel.

– Vi har släpvagnar och pumpar som brunnit upp och mycket slang som är förstörd eller som måste tvättas och återställas, säger Lars Nyman.

På MSB pågår just nu ett intensivt arbete med att återställa de skogsbrandsdepåer som finns utplacerade runt om i Sverige. Dessa är förstärkningsresurser som MSB tillhandahåller som kan användas när kommunens och regionens egna resurser är ­uttömda vid en skogsbrand. Här finns till exempel stora mängder brandslang, terrängfordon, motorsprutor, motorsågar och vattenbehållare.

– I normalläget har vi femton skogsbrandsdepåer och som mest användes tretton av dem samtidigt i somras. Vi har aldrig behövt använda så här mycket material från så många depåer tidigare, säger Jakob Wernerman. 

Som en del i detta arbete fick MSB i uppdrag av regeringen att – med utgångspunkt i erfarenheter från sommarens skogsbränder – analysera och 

redovisa behoven avseende materiel, personalförsörjning och brandbekämpning från luften. Syftet är att i framtiden kunna hantera omfattande skogsbränder på ett bättre sätt. Den 14 september redovisades de behov som finns för att kunna stärka arbetet inför nästa sommar. 

Utvärdering nästa steg

Ett annat arbete som nu tar vid är utvärderingen av det arbete som utfördes. Med branden i Västmanland 2014 fortfarande färskt i minne och vetskapen om den kritik som riktades då låg fokus på att jobba annorlunda, både hos MSB och räddningstjänsterna.

– Situationen var väldigt annorlunda 2014 mot i somras, men fokus har legat på att ha tydlig handlingskraft, att fatta beslut snabbt om att förstärka resurser och att ha effektiv samordning mellan räddningstjänster, statliga myndigheter och internationella resurser för att säkerställa arbetet, säger Jakob Wernerman.

Även för Räddningstjänsten i Jämtland och Härjedalen fanns branden i Västmanland 2014 med i bakhuvudet.

– Vi ropade tidigt på hjälp. Men det här var en sådan extrem händelse. När vi har landat ska vi börja med utvärderingen. Det gick bra överlag och jag är stolt över organisationen och tacksam för allt stöd, ingen nämnd ingen glömd. Men så klart finns det förbättringspotential. I nästa steg får vi se hur vi ska bli ännu bättre, säger Lars Nyman. 

Trängsletbranden

  • Branden startade den 12 juli. Den 19 juli påbörjades eftersläcknings­arbetet.
    Totalt brann 3 700 hektar.
    Branden startades troligvis av ett blixtnedslag.
    Odetonerad ammunition som fanns på skjutbanan försvårade släcknings­arbetet.

Ljusdals kommun

  • Flera bränder utbröt på totalt 13 500 hektar runt byn Kåböle. 
  • Bränderna startade den 15 juli. Den 7 augusti avslutades räddningsinsatsen.
  • Cirka 200 personer evakuerades.

Orsaker bakom sommarens bränder

  • Blixtnedslag
  • Tåg
  • Skogsmaskiner
  • Oaktsamhet
  • Medveten antändning

”Det var en oerhörd påfrestning för alla. Det gjordes heroiska insatser från personal i stab till de som arbetade i fält.”

Hjälpen från EU

Sverige fick hjälp från EU med både personal och fordon under tre veckor i juli:

  • 360 personer deltog i brandbekämpning.
  • 7 flygplan lånades in.
  • 6 helikoptrar användes.
  • 67 fordon fanns på plats.

Nummer 4—2018

Omslag BrandSäkert 4 2018
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2018.