Annons

Du är här

Illustrativ bild av ett kortspel där brandmän och militär blandas.

Delad styrka gör dubbel nytta

Publicerad22 maj 2018  Text Jaqueline Fahlander & Gabriella Morath

Goda exempel

I Östra Blekinge samarbetar Försvarsmakten och Räddningstjänsten i Östra Blekinge kring personalförsörjningen. Men med höjd beredskap i Sverige skapas nya utmaningar.

Östra Blekinge är en region med många försvarsanställda. Här finns Blekinge flygflottilj, Tredje helikopterskvadronen och Marinbasen. Räddningstjänsten i Östra Blekinge och Försvarsmakten har sedan många år tillbaka ett framgångsrikt samarbete när det gäller personalförsörjningen.

– Det finns många fördelar med att dela personal. Försvarsmakten har duktiga officerare och soldater med starkt psyke. De är fysiskt vältränade, vana vid att jobba i grupp och har testat sina förmågor inom det militära. Det är en jätte­bra resurs för oss. För Försvarsmakten å andra sidan finns ett stort värde i att kunna rekrytera medarbetare som är vana vid att hantera stora olyckor och rädda svårt skadade, säger Anna Henningsson, räddningschef i Östra Blekinge.

Inom räddningstjänsten i Östra Blekinge jobbar 58 heltidsanställda och 121 deltidsanställda brandmän.

God kommunikation ett krav

– En del av våra medarbetare har börjat sin bana inom Försvarsmakten, till exempel inom flygplatsräddningstjänsten, och har velat utvecklas inom räddningstjänstfrågor och därför sökt sig till oss. Andra arbetar kvar inom Försvarsmakten men har tid och vill göra skillnad som deltidsbrandmän.

En som började sin bana inom flygplatsräddningstjänsten är Marcus Lindmark. I nio år jobbade han som både flygplatsbrandman och brandman vid Räddningstjänsten i Östra

Blekinge. Så småningom gick han över på heltid till räddningstjänsten och arbetar nu som styrkeledare. Han ser positivt på att dela på personal, så länge det finns ett tydligt system för vem som gör vad.

– Jag tror generellt att det positiva väger upp det negativa när det kommer till att dela på personal. Man kan dela kunskap och erfarenheter med varandra och dra nytta av saker man lärt sig i den andra rollen, säger Marcus Lindmark.

Samtidigt har samarbetet kring personalförsörjning nu börjat stöta på en hel del utmaningar i samband med att Sverige har höjt sin beredskap för stora olyckor och attentat. Hur ska man då tänka kring den ökade sårbarheten det innebär för räddningstjänsten om en del av personalen befinner sig på militärövning? Marcus Lindmark understryker vikten av god kommunikation.

– Ju tidigare vi på räddningstjänsten vet när försvaret har övningar desto bättre – då kan vi till exempel undvika att lägga våra övningar vid samma tillfälle. Vi behöver fokusera på att utveckla ett sånt samarbete. Jag tror framförhållning och kontinuerlig dialog är väldigt viktigt för att minska risken för manfall och krockar mellan försvarets och räddningstjänstens aktiviteter.

Anna Henningsson håller med om behovet av kommunikation och tydliga riktlinjer för att minska risken för underbemanning under särskilda evenemang. Under Aurora, den största militärövningen på 20 år som genomfördes förra året, deltog över 20 000 personer, en del av dem räddningstjänstanställda med krigsplacering inom Försvarsmakten.

– Nu när Försvarsmakten övar mer är sannolikheten större att det krockar med våra övningsveckor. Under Aurora var både en del av våra heltids- och deltidsanställda brandmän inkallade vilket innebar ett större manfall än planerat vid våra egna övningar. Det gjorde att vi dels fick tänka om, dels hade ett större behov än normalt av ett uppsamlingsheat, säger Anna Henningsson.

För räddningstjänsten ökar sårbarheten när delar av personalen befinner sig på militärövningar. I Östra Blekinge handlar det i dagsläget om ett trettiotal anställda som är krigsplacerade inom Försvarsmakten. Hur ser man på detta på ledningsnivå?

– Om en medarbetare kommer in och ber om tjänstledigt för att medverka i en militärövning vill jag ogärna säga nej. Och det är ju svårt att kräva att medarbetare ska vara krigsplacerade hos oss och inte hos Försvarsmakten, säger Anna Henningsson och fortsätter:

– Rekryteringsmyndigheten hörde till exempel av sig i förra veckan angående en deltidsbrandman som påbörjat en utbildning hos Försvarsmakten som de ville krigsplacera hos sig. Frågan är hur många medarbetare vi kan ha som är krigsplacerade hos Försvarsmakten utan att bli för sårbara? Kanske behöver vi ha planer för annan personal som kan stärka upp räddningstjänstens förmåga.

Att dela personal kan alltså bli ett problem i händelse av krig eller när övningar behöver genomföras samtidigt. Hur löser man då det dilemmat?

– En viktig pusselbit är att ha en gemensam planering så att vi till exempel inte lägger stora övningar inom räddningstjänsten och Försvarsmakten samtidigt. Inför Aurora visste vi till exempel inte vilka som skulle bli inkallade. Utöver en lokal samverkan och långsiktig planering behöver vi inom räddningstjänsten också ha uppdaterade listor över vilka medarbetare som kommer bli inkallade till olika övningar.

Nummer 3—2018

Omslag för BrandSäkert 3 2018
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2018.