Annons

Du är här

Johan Bergström

Resiliens – ett ord i tiden

Publicerad1 mars 2018  Text Karin Wandrell

Forskning

Forskaren Jonas Bergström har tagit en närmare titt på hur resiliens och samhällssäkerhet hänger ihop och varför det är ett så hett begrepp i många länder.

I dag har ansvaret för samhällets säkerhet vid en kris eller naturkatastrof alltmer förflyttats från offentliga aktörer till individen själv. Myndigheter uppmanar medborgarna att vara redo, att bygga upp en egen beredskap och anpassningsförmåga bland annat genom att själva se till att ordna vatten, värme och mat i upp till en vecka vid en eventuell kris. Aktörer som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, använder sajter som DinSäkerhet.se för att komma med goda råd och uppmaningar om hur vi ska bete oss och 2017 genomfördes för första gången i Sverige det som är tänkt att bli en årlig kampanj Krisberedskapsveckan. Och resiliens är nyckelordet som genomsyrar hela tänket.

Johan Bergström, docent och universitetslektor vid Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet vid Lunds universitet, har tittat närmare på vad resiliens står för i detta sammanhang.

– Jag har ingen bild av vad resiliens ska vara utan har mer sett det som att vid någon tidpunkt började plötsligt massor av aktörer världen över att prata om behovet av ett resilient samhälle. Det som har intresserat mig är varför de gör det och vilka konsekvenser det ger.

Inspirationen till Krisberedskapsveckan kommer från länder som till exempel USA, Storbritannien och Australien. I den australienska delstaten Queensland, som ofta drabbas av naturkatastrofer av olika slag, går till exempel sedan 2012 kampanjen Get Ready Queensland i samband med cyklonsäsongen.

– Jag intervjuade deras kampanjgeneral som menade att det här är den resiliensagenda de använder för att möta och förändra den kultur av inlärd hjälplöshet där medborgarna förväntar sig att samhället ska hjälpa till och att de själva kan vara passiva, säger Johan Bergström. Det här tankesättet lever kvar som en slags myt bland många samhällsaktörer och de offentliga aktörerna i stort har väldigt liten tilltro till hushållens förmåga.

Samtidigt stämmer inte den bilden när en kris väl inträffar vilket går att se på många håll. När orkanen Katrina drabbade New Orleans med full kraft 2005 gick till exempel folk man ur huse för att hjälpa till och samma sak skedde vid terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017.

– Efter de stora översvämningarna i Brisbane 2011 dök plötsligt the mud army, en styrka på 25 000 personer, upp från ingenstans för att på eget initiativ städa bort leran från gatorna. De var helt självorganiserade, men de offentliga aktörerna är ganska dåliga på att förstå och prata om sådana insatser. De har inget språk för detta utan de driver en helt annan tes, vilket är spännande. Deras budskap är att det är samhällets uppgift att tala om för människor att de ska förbereda sig och inte bara vänta på hjälp.

Tre skolor

Johan Bergström menar att kampanjer som de som nämnts ovan görs i syfte att skapa ett resilient samhälle och att det finns ett antal olika faktorer som tillsammans gjort det möjligt.

– Det handlar om vetenskaplig tillgänglighet, politiska behov och definierande händelser. Begreppet resiliens har länge använts inom vetenskapen. I och med utvecklingen av materialfysik på 1800-talet fick det bred spridning och stod då för ett materials förmåga att absorbera energi vid elastisk påfrestning. Tänk en gummiboll som trycks ihop för att sedan återta sin ursprungliga form.

Inom psykologin och hälsovetenskapen representerar resiliens istället utsatta personers förmåga att hantera motgångar med fokus på hur personer som utsatts för trauman av olika slag ändå kan utvecklas positivt. Den tredje och sista vetenskapskolan som har bidragit till att etablera begreppet resiliens inom den samhälleliga säkerhetsdiskursen är ekosystemteorin där egenskapen resiliens kopplas till utmaningen komplexitet.

– Här ses resiliens som ekosystem med förmågan att hela tiden vara stabila, men inte genom jämvikt utan genom att hela tiden anpassa sig efter omständigheterna. Det är som att cykla, för att inte falla av och göra oss illa måste vi hela tiden anpassa oss för att färden ska vara så stabil som möjligt, säger Johan Bergström.

Terrordåden gav ny agenda

Den mekanistiska tolkningen skapar på så sätt förutsättningar för att diskutera resiliens hos kritiska infrastruktursystem, den psykologiska och hälsovetenskapliga skolan skapar förutsättningar att diskutera resiliens som en egenskap hos individer, familjer och samhällen under hot och den ekologiska skolan diskuterar resiliens som en egenskap hos system under hot av till exempel klimatförändringar eller terrorism.

– Om den första delen är att det finns en vetenskaplig tillgänglighet för resiliens så är den andra det politiska behovet av att säga att även säkerhet måste ske på lokal nivå i de liberaliserade tider vi lever i, säger Johan Bergström. Händelser som 11 september och Katrina har också haft stor påverkan när det gäller att stenhårt driva på resiliensagendan. Utan 11 september hade vi överhuvudtaget inte pratat om resiliens i dag.

Han menar att terrordåden 2001 skakade om hela världen och har lett till att myndigheterna helt gett upp tanken på riskreducering och riskprevention eftersom hoten är för oförutsägbara, vare sig det gäller naturkatastrofer eller antagonistiska terrorattacker.

– Det enda vi kan göra är att förbereda oss för det oväntade och där passar resiliens perfekt in. Men om resiliens sedan är bra eller dåligt är ett politisk fråga?

The mud army

När Brisbane i Queensland, Australien, 2011 drabbades av den svåraste översvämningen på 40 år dök över 25 000 volontärer upp för att hjälpa till att få bort leran som invaderade gator, torg och inte minst privata hem och affärsverksamheter.

The Mud Armys ansträngningar inspirerade till otaliga berättelser om generositet, lagarbete, motståndskraft och en önskan att göra vad som helst för att hjälpa invånarna i Brisbane att snabbt återvända till vardagslivet. Arbete som skulle ha tagit husägare och företagare veckor att göra själva gick nu på några timmar tack vare alla frivilliga som på egen hand gav av sig själva och sin tid utan att vänta sig något i gengäld.

Preppers

Ordet kommer från engelskans prepare, förbereda sig. Preppers kan tro på olika typer av katastrofscenarier, men gemensamt för dem alla är att de vill vara väl förberedda inför en kommande kris. Det kan bland annat innebära att hamstra mat och vatten, lära sig första hjälpen och självförsvar, förbereda självförsörjning genom självhushållning och upprätta byggnader som hjälper dem att överleva eller “försvinna”.

Krisberedskapsveckan

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Därför har MSB startat Krisberedskapsveckan, en årlig kampanj tillsammans med bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser. Syftet är att öka kunskapen om hur människor påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap, och i yttersta fall krig.

Inför nästa krisberedskapsvecka, som går av stapeln den 28 maj-3 juni, planerar MSB tillsammans med bland andra Försvarsmakten, Sveriges Kommuner och Landsting, de frivilliga försvarsorganisationerna och länsstyrelserna att skicka ut ett tryckt informationsmaterial om kriser, höjd beredskap och påverkanskampanjer till samtliga hushåll i landet. Informationen kommer även att finnas i andra kanaler, bland annat på webben.

Krislåda

Om det uppstår en kris är det bra att vara förberedd. Här kommer tips på vad en krislåda bör innehålla.

Vatten

Vatten i flaskor eller dunkar är bra att ha hemma. En vuxen behöver 3–5 liter vatten per dag för att dricka och sköta sin hygien. Ett smart sätt är att frysa in petflaskor med vatten så har du fräscht, drickbart vatten vid elavbrott. Koka alltid vattnet om du är osäker på dess kvalitet. 

Livsmedel

Ha ett lager av mat hemma som inte kräver kyla vid förvaring. Pasta, gryn och linser är bra basmat, men se också till att ha energirika livsmedel som nötter, choklad och torkad frukt hemma. Mat som inte kräver vatten vid tillagning är smart, eftersom vatten kan vara en bristvara vid kris.

Värme

Täta dörrar och fönster, till exempel med filtar, och lägg mattor och täcken på golvet för att stänga ute kyla. Stäng dörrarna till rum där du inte måste vara och vistas i så få rum som möjligt. Sov tillsammans om ni är flera. Täcken och filtar över ett bord blir en varm sovkoja. Om du eldar, tänk på att någon alltid måste vakta elden. Släck ljus och brasor om du ska sova.

Ljus

En ficklampa som alltid ligger på samma ställe är en bra hjälp om strömmen går när det är mörkt ute. Värmeljus ger både ljus och värme, men tänk på att inte ställa många ljus nära varandra. Undvik också att ställa ljus nära gardiner eller andra lättantändliga material. Extra batterier till din ficklampa, eller en lampa som kan vevas igång, är bra att ha hemma.

Nummer 1—2018

BrandSäkert 1 2018 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2018.