Annons

Du är här

Zombies och krishantering

Publicerad17 maj 2017  Text Klara Möller Norén

Bakom kulisserna

Herman Geijer, Sveriges mest välkända zombieexpert, tycker att zombies är en bra metafor för den osäkra tid vi lever i.

– Jag tror att zombies attraherar en målgrupp som inte själva skulle säga att de bryr sig så mycket om krisberedskap.

Visst har han lite extra konserver hemma, liksom ficklampa och vevradio, men Herman Geijers viktigaste poäng är att det inte är prylar som gör dig förberedd på kris och katastrof. Snarare handlar det om ett state of mind, som inkluderar medvetenhet om hur man själv fungerar i olika situationer och vilja att ta sig an problem på ständigt nya sätt.

– Prepper-kulturen* bygger väldigt mycket på att var och en ska klara sig själv. Men i verklighetens kriser är nyckeln till överlevnad samarbete. Det är en myt att vi grips av panik och blir handlingsförlamade i kriser, tvärtom uppstår ofta spontana, smarta lösningar i samverkan mellan människor. Och de som klarar sig bäst är de som känner sina grannar. 

Från filmsnack till karriär

Herman Geijer vet vad han talar om. I snart tio års tid har han föreläst, utbildat och pratat beredskap. Det som började i ett intressant eftersnack till en film har kommit att i stor utsträckning omdefiniera hans fritid.

– Jag var inget stort zombiefan, och är väl egentligen inte det nu heller. Jag såg zombieklassikern Dawn of the dead och tyckte att samtalen den gav upphov till, om vem man skulle vara i filmen och hur man skulle agera, förtjänade att utforskas. 

Eftersom han redan då arbetade på ABF blev studiecirkel ett naturligt steg. Det som skulle bli en diskussionsgrupp lockade nästan 200 personer att anmäla sig. Kursen fick delas upp i flera grupper – och lockar fortfarande folk, 10 år senare. 

– Jag tror att zombies attraherar en målgrupp som inte själva skulle säga att de bryr sig så mycket om krisberedskap. 

Själv blir han ibland trött på de apokalyptiska monstren, men tycker att de är en bra metafor för den osäkra tid vi lever i. 

– Insikten att världen inte blir bättre har landat hos många och samtidigt har zombien ätit sig in i populärkulturen. Jag tror att det hänger ihop med alienation; vi lever så inrutat och ofta så långt ifrån den vi själva tycker att vi är. Fascinationen för zombieapokalypsen handlar delvis om att skala av och bli vårt sanna jag. Att skaka av oss alla måsten. 

Han ser mycket i vår samtid som pekar åt samma håll: Det stora intresset för prövningar som Vasaloppet, träning och naturupplevelser som vandring. Själv var han varken zombie-, överlevnads- eller naturintresserad före allt det här började, men har med tiden ägnat sig allt mer åt alla tre aktiviteter och kunskapen kring dem.  

Något han däremot är riktigt trött på är att prata om vapen. En central del i många zombieskildringar är hur de ska besegras. Därpå följer ett stort fokus på tungt våld mot huvudet, eftersom nyckeln till att slutgiltigt döda de odöda är att förstöra deras hjärna. Att nörda ner sig i vapenval är ett kärt ämne för många som ser zombiefilm. Herman Geijer tycker att det är ointressant, eftersom vapen inte är till någon hjälp vid verkliga katastrofer. Men om det skulle krävas är det kofot som gäller.

Fysisk och mental träning

Träning är en viktig del i att vara förberedd. Det handlar både om att bli stark och att lära känna sin kropp och dess begränsningar. 

– Det är viktigt att veta hur stress känns och hur man blir lugn och får kontroll. Jag tycker att man ska sätta sig i obekväma situationer då och då, göra saker man inte brukar och se vad som händer. 

En nyckel till att hantera oväntade situationer kan vara att tänka på hur någon annan skulle göra i samma sits.

– Gör inte som du alltid gjort, utan tänk What would Jesus do. Eller kanske hellre Chuck Norris eller Michonne i The Walking Dead, skämtar Herman Geijer.

Men han ser inte zombiefilmer som realistiska eller som något att lära sig av. Riktig överlevnad handlar om andra saker. 

– Zombies är fiktion, fastslår Herman Geijer. 

Han undviker helst polemik med mer popkultur-orienterade zombienördar och med prepper-kulturen, och menar att ett genomgående fel i hur apokalypsen skildras i filmer och hur preppers tar sig an den är bristen på samarbete och att människoliv värderas osannolikt lågt. 

– Det är rätt få som kan överleva helt ensamma. Och väldigt osympatiskt att tänka sig att de som inte gör det bara ska överges. 

Tv-serien The walking dead, som är baserad på en tecknad serie av Robert Kirkman, har gjort zombier mainstream. Serien om överlevare i en postapokalyptisk värld full av människoätande walkers är en av de mest sedda serierna i världen. 

– Det är en bra serie, välproducerad. Men jag tycker inte att den är särskilt realistisk. Om det nu skedde en zombiekatastrof har jag svårt att se att de som överlevde skulle värdera människoliv så lågt, säger Herman Geijer. 

Katastrofmyter

I The walking dead är konflikter mellan olika grupper av människor ett minst lika stort hot som alla zombier. Här, liksom i många andra katastroffilmer, visas paniska folkskaror som trampar ner varandra i flykt. Ett osannolikt beteende, om man ser till forskning i ämnet. Den stora utmaningen, enligt bland annat Sveriges främsta forskare på katastrofberedskap, Ann Enander, är istället att få folk att inse allvaret och reagera. 

   Preppers brukar påstå att vi är nio måltider från anarki och att människor snabbt hamnar i ett tillstånd av totalt krig för egen överlevnad. I zombiefilmer syns det oftast genom plundring och kravaller. Lärdomar från till exempel översvämningarna i New Orleans efter orkanen Katrina visar att personer tvärtom samarbetar och tar hand om varandra när det verkligen behövs. Människor vill överleva, men inte till vilket pris som helst. Och vi bryr oss om andra människors överlevnad. Seglivade katastrofmyter är det första Herman Geijer slår hål på i sina föreläsningar.

– Vi behöver varandra.

Terrorattacken i Stockholm den 7 april är en tydlig illustration av hans tes. Människor organiserade sig snabbt och frivilligt för att hjälpa andra, både från den direkta faran och i efterdyningarna. Herman Geijer kommenterade på sin blogg Zombieöverlevnad:  

”Mitt facebookflöde dominerades [av] hashtagen openstockholm under fredagskvällen. Folk öppnar upp sina hem för andra människor, bjuder på mat, fika och husrum. Den här solidariteten är överväldigande, men är egentligen inget förvånande. Samma mönster finns där människor upplever katastrofer. Vi hjälper varandra.”

Förutom föreläsningar och kursen i hur man överlever en zombieattack har Herman Geijer skrivit boken Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen och jobbar på en ny bok med arbetsnamnet Strategier för överlevnad som kommer ut i början av 2018. En bra person att ta rygg på i händelse av kris, alltså. Men Herman Geijer har ingen tydlig plan för var han ska ta vägen i händelse av kris. 

– En katastrof kommer alltid oväntat, det ligger i dess natur. Så förberedelse handlar om att kunna tänka utanför boxen. Du kan träna på oväntade situationer, men att ha en exakt plan är ingen idé.

Med andra ord kan det vid kris och katastrof vara lämpligt att stanna upp, ta några djupa andetag och stillsamt fråga sig: What would Herman Geijer do?

Brandkonferensen 2017

Herman Geijers föreläsning Zombie­apokalypsen – vad kan den lära oss om krishantering? handlar om att förbereda sig för katastrofen både praktiskt och fysiskt men allra mest mentalt.

*Prepper

Ordet kommer från engelskans prepare, förbereda sig. Preppers kan tro på olika typer av katastrofscenarier, men gemensamt för dem alla är förberedelser i form av lagring av konserver, reservkraft, vatten med mera.

3 snabba överlevnadstips

  • Träna din fysik
  • Lär känna dina grannar
  • Öva på att improvisera

Herman väljer zombiefilmer

  • Night of the living dead, George Romero, 1968
  • Dawn of the dead, George A. Romero, 1978
  • 28 Days Later, Danny Boyle, 2002
  • Train to Busan, Sang-ho Yeon, 2016
  • The girl with all the gifts, Colm McCarthy, 2016

 

Nummer 3—2017

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2017.