Annons

Du är här

Räddningskedjan

Rädda värden med kortare räddningskedjor

Publicerad17 maj 2017  Text Karin Wandrell

Brandkonferensen

Jesper Boqvist, operativ chef på Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, vill uppmuntra räddningstjänstbefäl att tidigt tänka restvärde, fortsatt skadehantering och socialt omhändertagande vid en händelse.

Räddningskedjan börjar redan vid det första ropet på hjälp och den sträcker sig betydligt längre än räddningstjänstens åtgärder. Det är något Jesper Boqvist, operativ chef på Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, vill belysa under sitt seminarium på Brandkonferensen.

– I min värld tar kedjan slut först när livet för den drabbade i så hög grad som möjligt har återgått till det normala. Det kan dröja åratal i vissa fall beroende på dels hur mycket sanering och återuppbyggnad det krävs och dels hur traumatiserande händelsen har varit.

Det gäller helt enkelt att backa tillbaka, bredda synen på vilka länkar som ingår i räddningskedjan och förstå att räddningstjänstens del, hur viktig den än är, bara är en väldigt liten del av helheten.

Räddningstjänst, restvärdeledare och försäkringsbolag är tre tydliga aktörer, men det finns även andra som tar vid när försäkringsbolaget har gjort sitt och hanterat sakskadan. 

– Då handlar det främst om kommunala eller privata resurser som tar hand om de psykiska och sociala bitarna. Allt handlar om att sätta den drabbade i fokus, säger Jesper Boqvist.

Fler och fler försäkringsbolag lägger nu in moment kopplade till krisstöd i sina försäkringar, och det ersätts även i större utsträckning, vilket gör att det går att sätta in åtgärder tidigt. Restvärde­ledaren kan i vissa fall knyta kontakt med försäkringsbolaget redan på skadeplatsen för att se om de går med på akut ersättning till krisstöd vilket är en ingång till den fortsatta krishanteringen.

Identifiera behovet tidigt

Jesper Boqvist vill därför uppmuntra räddningstjänstbefäl att tidigt tänka restvärde, fortsatt skadehantering och socialt omhändertagande vid en h ändelse. 

– Då går det snabbt att identifiera behovet av restvärderäddning, både akut och fortsatt sådan. Ju tidigare en restvärdeledare kommer in desto bättre blir förutsättningarna och räddningstjänsten kan återgå till att helt fokusera på räddningsinsatsen. 

Även i de fall då det inte finns behov av en restvärdeledare bör man ändå tidigt tänka på att kontakta försäkringsbolagen. På så sätt slipper det uppstå onödiga glapp.

– Räddningstjänsten måste alltid lämna över till någon och det är inte alltid lämpligt att det är till den drabbade. Även om behovet av direkta åtgärder i restvärderäddningssyfte är begränsade kan det, om den drabbade har en hemförsäkring, finnas ett kundvärde i att en restvärdeledare åker ut som representant för försäkringsbolaget och på så sätt skapar trygghet för kunden.

Det finns ännu inget tydligt sätt att mäta det ekonomiska värdet av en snabb restvärderäddningsinsats. Därför har Brandskyddsföreningen som ambition att inleda en forskningsstudie för att vetenskapligt försöka visa vilka ekonomiska värden som går att rädda genom restvärderäddning.   

– Socialt har det visat sig att den psykiska återhämtningen förkortas genom att tidigt ta hand om och fokusera på den drabbade. Där spelar både omhändertagandet och tiden en stor roll.

När det gäller att rädda miljövärden handlar det både om att påverka räddningstjänsten att använda rätt släckmetoder och släckmedel men framförallt att rent konkret ta hand om föroreningar och spill så fort som möjligt så att sekundärskador inte uppstår.

– Det är viktigt att sätta fokus på miljöaspekterna eftersom miljöolyckor som inte hanteras kan få stora konsekvenser, säger Jesper Boqvist.

Brandkonferensen 2017

Seminariet Hållbar olyckshantering – rädda värden! ger fakta och kunskap om vilka värden, ekonomiska, sociala och miljömässiga, som räddas genom snabb skadehantering.

Nummer 3—2017

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2017.