Annons

Du är här

Forskning och innovation driver utvecklingen

Publicerad17 maj 2017  Text Karin Aase

Utblick

Forskning och innovation – behövs det egentligen i räddningstjänstens vardag? Och hur kan man få forskning, innovation och praktik att hjälpa och lyfta varandra? Det, och mycket mer, diskuterades på årets Brandkonferens.

Det produceras ständigt goda forskningsresultat, men det är alltför sällan som de utmynnar i något som kommer till användning och nytta i vardagen, säger Thomas Gell, chef för Kunskapscentrum på Brandskyddsföreningen. Det här glappet är något vi ständigt måste diskutera, och det är här som innovationer kommer in.

Initiativet att ha en på scenen-diskussion om forskning och innovation inom räddningstjänsten kom från Thomas Gell och Bodil Lundberg, forskningssamordnare på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Vi vill undersöka relationen mellan forskning och innovation. Vår tes är att det ena inte ersätter det andra utan att båda behövs.

Som exempel tar han upp den forskning som Marcus Runefors, doktorand vid avdelningen för brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola och en av deltagarna i samtalet har utfört. Han har tittat på dödsbränder och undersökt vilka åtgärder som hade varit effektiva vid olika typer av händelser och för olika grupper.

– Jag jobbade tidigare på Räddningsverket med döda och skadade ur ett statistiskt perspektiv, säger Marcus Runefors. Idag vet vi ganska bra vilka som omkommer i bränder och varför det börjar brinna, men vi har inte så jättebra koll på hur vi ska kunna förebygga det.

Nyansera budskapet

Det hans forskning har visat är att de förebyggande åtgärder som man idag trycker på, det vill säga brandvarnare, brandsläckare och filt, behöver nyanseras.

– Visst är det bra att ha ett enkelt budskap som är lätt att komma ihåg när man kommunicerar med slutanvändare, men internt behöver vi mer faktaunderbyggnad och ett mer nyanserat underlag. Vi har vissa grupper som löper oerhört mycket högre risk att omkomma i bränder än andra, och då måste forskningen hitta de grupperna och undersöka hur vi kan jobba med just dem.

Enligt både Marcus Runefors och Thomas Gell är det här ett väldigt tydligt exempel på när både forskning och innovation behövs för att komma till ett bra slutresultat.

– Forskningen kan utvärdera situationen och komma med bevis, men ger sällan den praktiska lösningen, förklarar Thomas Gell. Marcus forskning visar till exempel att för vissa grupper skulle en mobil sprinkler kunna vara en viktig åtgärd, men att den i så fall måste vara både effektiv och billig. Hur det sedan ska utföras är innovation.

Men Thomas Gell är också noga med att påpeka att han med innovation inte nödvändigtvis menar tekniska apparater.

– Det kan lika gärna handla om sociala eller organisatoriska innovationer. Till exempel hur vi hanterar de klimatförändringar vi står inför, eller hur man kan öka förtroendet för räddningstjänsten och uniformerad personal överhuvudtaget i områden med socialt utanförskap.

Lär av varandra

Men varför är det då så viktigt med forskning och innovation inom räddningstjänstens verksamhetsområden? Enligt Thomas Gell handlar det om att hänga med resten av samhället och att inte bli frånåkta.

– Vi har god beprövad erfarenhet som säkert fungerar till 80 procent i det vi gör, men ska vi lösa de sista 20 procenten måste vi utvecklas i takt med samhället. Annars kommer det att uppstå situationer där vi inte hänger med, till exempel hur vi löser brandsäkerheten när nya energilösningar som solceller kombinerat med lokal batterilagning blir allt vanligare.

Men det är inte bara forskning och innovation av personer inom räddningstjänsten som Thomas Gell skulle vilja se mer av. Även samarbete med andra sektorer, så kallad öppen innovation, är något han tror att räddningstjänsten skulle ha mycket att vinna på.

– Det finns en enorm sprängkraft i att inte bara sitta på sin egen kammare utan att gå ut till andra branscher och se hur de löser olika problem. Att samla inspiration på det sättet tycker jag är rent lustfyllt. Det ger dessutom väldigt många idéer att se sin egen verksamhet ur andras ögon.

Karin Lintrup, innovatör på Ideon Science Park, håller med.

– Innovation börjar med att förstå behov och hitta nya lösningar, men det behöver inte innebära att man måste skapa en helt ny lösning. Det kan lika gärna handla om att koppla behovet till sådana som redan finns, till exempel i andra branscher, och se hur de kan användas i den egna verksamheten.

Fördelen med att verka på tvärs över branscher och kompetensområden är att fler lösningar blir synliga. Här ser Karin Lintrup att räddningstjänsten har allt att vinna och inget att förlora.

– Det är sällan en innovation är något helt nytt. Även i det privata näringslivet handlar innovationer om att ta något existerande och förändra användningsområdet.

Vad kan man då göra för att öka samverkan dels mellan branscher, dels mellan forskning, innovation och praktik?

– Mycket handlar det om att jobba nära varandra i olika projekt, säger Marcus Runefors. Jag tycker till exempel att Brandskyddsföreningens planer på en forskarskola som innebär att personer på räddningstjänsten ska kunna avsätta en viss del av sin tid till forskning är väldigt positiv för då kommer man nära varandra. Det är viktigt att forskarna får ta del av praktikernas erfarenhet och inte bara sitter själva på sin kammare.

Brandkonferensen 2017

Tomas Gell, Kunskapscentrum på Brandskyddsföreningen, och Bodil Lundberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, funderar på hur forskning och innovation hänger ihop tillsammans med Karin Lintrup, Ideon, Marcus Runefors, LTH och Sofie Pilemalm, Carer/LiU.

Nummer 3—2017

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2017.