Annons

Du är här

Institutionen för brandteknik har flera projekt tillsammans med VR-labbet. Här föreläser docenten Enrico Ronchi med hjälp av displaysystemet.

Virtual Reality revolutionerar räddningstjänstarbetet

Publicerad5 april 2017  Text Nathalie Borgman

Morgondagens brandsäkerhet

Med ett par VR-glasögon på näsan går det att göra allt från att granska byggnader som ännu inte är byggda till att utbilda personal och simulera brand- och utrymningsövningar.

Brandingenjören Mikael Lundh går igenom korridorer och nerför trappor mot den del där själva slussningen kommer att ske när ombyggnationen av Slussen i Stockholm är klar. Det är stort, ganska svårnavigerat och vissa ingångar öppnas genom massiva luckor. 

– Hur ska vi ta oss igenom de här? Vid en nödsituation är dörrarna troligtvis alldeles för tunga för att vi ska kunna öppna dem snabbt. 

Slussen beräknas vara färdigbyggt år 2025, men räddningstjänsten kommer eventuellt kunna granska de nya byggnaderna långt tidigare – i alla fall virtuellt. Mikael Lundh befinner sig nämligen inte i Slussen rent fysiskt utan använder Virtual Reality, VR, en artificiell digital miljö som i det här fallet skapats utifrån modeller. Han har på sig ett par VR-glasögon som gör att han ser i 360 grader, om han exempelvis tittar åt vänster gör han även det i den virtuella världen. 

– Det känns väldigt verkligt, säger han. Man får en bra helhetsbild och kan direkt peka ut om något ser konstigt ut. Det är stor skillnad mot att samlas runt ett gäng ritningar.  

Mikael Lundh är på en försöksvisning av en liten del av Slussenprojektet. Här diskuteras trapphus, lejdare, fria takhöjder med mera. Om mötet hade genomförts traditionellt med planritningar hade synpunkterna förmodligen framkommit senare, fått större följdverkningar och därmed kostat mer att åtgärda. Men med VR går det att hoppa flera år fram i tiden och enkelt testa olika lösningar. 

VR revolutionerar 

Tekniken har främst slagit igenom i film- och spelbranschen men börjar nu användas till mycket mer än bara underhållning. På Lunds tekniska högskola finns exempelvis ett VR-labb som både används i skarpa projekt och forskning. 

– Vi använder tekniken både för att titta framåt och bakåt i tiden eller för att simulera en verklig miljö, säger Joakim Eriksson, föreståndare VR-laboratoriet. En arkeolog kan exempelvis göra en rekonstruktion av något som inte finns längre, som kan bidra till att vi får en närmare relation till vårt kulturarv. 

I labbet används inte glasögon utan stora skärmar och displaysystem som ska skapa känslan av att omslutas av en virtuell miljö. Det finns även olika simuleringsuppställningar för exempelvis bilkörning och känselåterkoppling. 

– Det går att efterlikna en brandövning så att den blir lik verkligheten. Om du står omsluten av skärmar och dessutom får ljud och dofteffekter tror hjärnan att det är på riktigt. Det går även att vara flera personer samtidigt i rummet så att man kan diskutera under tiden. 

Det är många som har fått upp ögonen för tekniken. Lunds kommun använder exempelvis rummet för att planera en ny stadsdel. Istället för att titta på ritningar eller modeller kan arkitekter och stadsplanerare befinna sig i den nya miljön.

Joakim Eriksson berättar även att rummet används i forskning för att testa hur människor reagerar i olika miljöer – blir vi mer stressade i vissa än andra? 

– Det är bara fantasin som sätter gränser för vad VR kan användas till, fortsätter Joakim Eriksson. Tekniken har utvecklats i rasande fart de senaste åren vilket har gjort den billigare. Min förhoppning är att den ska användas ute på arbetsplatser inom ett par år. 

Nyttan inom brandskyddsarbete

Förutom att kunna granska kommande byggnader ser Mikael Lundh en rad områden där VR skulle kunna revolutionera räddningstjänstarbetet. 

– När vi utbildar eller har spelövningar med personal vore det väldigt intressant att använda VR, säger han. På det sättet kan vi också lära oss att hitta i lokalerna. Det skulle också gå att använda tekniken i samband med stor­övningar, som ofta är tid- och resurskrävande. Om det går att förbereda sig genom VR innan övningen tror jag man får ut mer av dagen.

Förutom nyttan inom räddningstjänsten skulle VR också kunna användas för att informera allmänheten. BBC filmade exempelvis en brand med en 360-graderskamera, vilket resulterade i en VR-film. Syftet var att skapa förståelse kring räddningstjänstens situation och vikten av förebyggande arbete. Ett annat område är utbildning, brand­övningar skulle kunna göras på riktigt – fast virtuellt.

Virtual Reality

Tekniken syftar till att skapa en virtuell verklighet genom att simulera fysisk närvaro. Upplevs ofta genom VR-glasögon som reagerar på dina huvudrörelser och speglar dem i låtsasmiljö. Tekniken gör att den fiktiva miljön upplevs väldigt lik verkligheten.

VR inom brandskyddsarbete

Möjliga användningsområden för VR inom räddningstjänsten:

  • VR för att utbilda nyanställda. Genom att låna ett billigt VR-headset och utrymma från olika delar av byggnaden får varje nyanställd genomgå en utrymningsövning utan att störa verksamheten. Ett examensarbete pågår vid Institutionen för brandteknik, Lunds tekniska högskola för att titta på effekterna av denna typ av utbildning.
  • VR som hjälpmedel för att utbilda personer som tvingas gå in i vissa typer av verksamheter där man normalt sett inte får vistas, till exempel reaktorinne­slutningar på kärnkraftverk. VR gör att man slipper gå in en extra gång för att öva utrymning och utsättas för strålning ”i onödan”, men man känner ändå till miljön och vet vad som gäller i skarpt läge.
  • VR vid övningar av brandmän, både under grundutbildning och fortbildning. VR är inte lika bra som att öva i en verklig miljö, men däremot mycket billigare. Man kan således öva fler scenarier till samma pris. Det går att göra denna typ av övning relativt realistisk med hjälp av strålningspaneler med mera som ger en känsla av närhet till branden.

Nummer 2—2017

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2017.