Annons

Du är här

Fråga Experten: Vad ska jag rädda först vid en brand?

Publicerad5 april 2017  Text Marie Hansson

Experten

Jag är brandskyddsansvarig på ett företag som hanterar stora mängder kemikalier och miljöfarliga produkter. Vad behöver vi göra för att minimera våra avbrottstider så mycket som möjligt om något skulle inträffa? Vad ska vi tänka på? Vi har en särskild företagsförsäkring. Vem hanterar saneringen i samband med en skada eller utsläpp och vilken hjälp kan vi få via försäkringsbolaget?

Svar/

De flesta företag tänker inte på att utöver så kallade insatsplaner även upprätta restvärdeplaner. Syftet med restvärderäddning är att minimera sekundärskador, skadekostnader och avbrott och möjliggöra att verksamheten snabbare kan återupptas. 

Insatsplaner med markerade angreppsvägar, brandposter och särskilda risker kan med fördel kompletteras med restvärdeplaner, där prioriteringen av vad som ska räddas har gjorts i förväg, till exempel hur maskiner eller annan värdefull utrustning ska tas om hand vid en brand- eller vattenskada. 

Som brandskyddsansvarig kan du initiera det förebyggande arbetet med restvärderäddning. Vad är viktigast att skydda? Vad ska räddas först? Vad är viktigast att rädda för verksamheten? Använd insatsplanen som utgångspunkt för att markera vad som ska skyddas för att sedan göra en fördjupning i restvärdeplanen. 

Det är också viktigt att i förväg förbereda kontaktvägar för interna kontakter, räddningstjänst, försäkringsbolag, restvärde­ledare med flera. Fundera igenom placeringen av känslig utrustning, planera för om den kan flyttas och se över om det finns alternativa lokaler. Om utrustningen ska skyddas på plats vid skada, så för­bered för hur detta kan ske. 

Nästa steg är att planera för en fortsatt verksamhet efter en inträffad skada genom att redan innan samverka med andra företag, filialer, avdelningar med mera. Allt för att kunna bibehålla en viss verksamhet, så att företaget inte tappar marknadsandelar och kunder.

Restvärdeledarens roll på skadeplatsen är att agera koordinator med fullmakt från försäkringsbolagen. De larmas ut vid stora och komplicerade skador där flera försäkringsobjekt och intressenter är inblandade, när avtalsparter/ägare begär detta eller vid oklar försäkringsbild. De flesta försäkringsbolag är anslutna till restvärdekonceptet så kontrollera gärna om ditt bolag är det.

Restvärderäddningen har även särskilda miljörestvärdeledare. De ser till att miljöskadan begränsas och reder ut försäkringsförhållanden, mark- och vatten­förhållanden samt identifierar vad som är räddningstjänst och vad som är miljörestvärderäddning. Genom snabba ingripanden kan skyddsvärda områden som till exempel vattentäkter räddas från kontaminering. Miljörestvärdeledaren ser till att åtgärderna för miljöskadan upp­fyller kriterierna i miljöbalken avseende teknisk möjlighet, miljömässig motivering samt ekonomisk rimlighet. Sanering, renhållning, omlastning och bärgning ska bekostas av ägare eller försäkringsbolag. 

Brandskyddsföreningen Restvärderäddning har även tillgång till nätverk med specialexpertis inom miljöområdet vid svårbedömda skador.

Innan verksamheten med restvärderäddning startade 1976 uppgick sekundärskador vid brand (sot, rök, korrosion, vatten med mera) till två tredjedelar av den utbetalda ersättningen. Idag sparar restvärderäddning uppskattningsvis 1,5–2 miljarder kronor per år.

Marie Hansson

Marie Hansson

vice vd, Brandskyddsföreningen
Restvärderäddning

Nummer 2—2017

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2017.