Annons

Du är här

Björn Svensson, Agel Elrubay och Tomas Wrådhe har tillsammans fått stopp på bränderna.

Så fick Upplands-Bro stopp på bilbränderna

Publicerad15 februari 2017  Text Nathalie Borgman

Goda exempel

Med hjälp av Fryshusets Lugna gatan lyckades Upplands Bro kommun och Brandkåren i Attunda stoppa vågen av bilbränder i princip över en natt.

Inom mindre än en timme brann fyra bilar i Malmö i september. Några månader tidigare kastade ungdomar sten och brände bilar söder om Uppsala. Under 2016 brann rekordmånga bilar i Södertälje och i januari inträffade 14 bilbränder på drygt två veckor i Örebro. Totalt har antalet utryckningar fördubblats sedan 2000, sett till hela landet.

Sommaren 2016 nådde trenden Upplands-Bro kommun, som ligger utanför Stockholm.  Under en tvåveckorsperiod brann över 25 bilar på olika platser med kort tid mellan varje – det var uppenbart att bränderna var planlagda. Dagarna gick utan tecken på att gärningarna skulle avta. När drygt två veckor hade gått fick Payam ”Peppe” Boroodjeni, platschef på Fryshuset i Husby, ett samtal från lokalpolisområdeschef Jörgen Karlsson.

– Han ville självklart att bränderna skulle upphöra och ville ta hjälp av Lugna Gatan, berättar Peppe Boroodjeni. Vi hade en liknande situation i Husby några år tidigare och Lugna Gatan var då en stor anledning till att bränderna slutade. 

En kort tid efter samtalet upphörde bränderna. Tomas Wrådhe, distriktschef och brandman på Brandkåren i Attunda knäpper med fingrarna när han beskriver händelsen. 

– Så snabbt slutade de. Bränderna var princip borta från en natt till en annan. Ofta bidrar flera typer av insatser till att något upphör, men just här blev det väldigt tydligt att samarbetet med Fryshuset påverkade situationen. 

Öppnade öronen

I media förklaras ofta bilbränder med ”social oro”, men Peppe Boroodjeni beskriver utvecklingen mer som ett tecken på utanförskap. Gärningsmännen, för det är med få undantag män, är unga vuxna som inte känner sig välkomna i samhället. 

– Det finns aktiviteter, föreningar och utbildningar i Bro, fortsätter Peppe Boroodjeni, men de här individerna hittar inte dit, och ingen samhällsfunktion verkar nå dem. 

Ofta ligger bara en handfull personer bakom 80 procent av den här typen av bränder. När Peppe Boroodjeni fick uppdraget identifierade han tillsammans med kollegor en grupp med relation och inflytande hos gruppen som hade anlagt bränderna, för att få en ingång och chans till samtal. Därefter tog Lugna Gatans värdar kontakt. En av dem var Agel Elrubay. 

– Det handlade mest om att öppna öronen och lyssna, säger han. Vad fick de ut av att tända på bilar? Återkommande anledningar var brist på aktiviteter – de kände sig inte välkomna. För att exempelvis spela fotboll krävs en idrottshall – men vem skulle öppna hallen för dem? Några ville få tillgång till en musikstudio och hade mycket tankar och idéer, men kände att det var hopplöst att ens försöka. Energin kom då ut på fel sätt. 

Agel Elrubay tog med sig tankarna till Fryshuset, som senare rapporterade vidare till Upplands-Bro kommun och efter samtal mellan parterna upphörde till slut bränderna. Eftersom en del i problematiken var den upplevda bristen på meningsfulla saker att göra samt ignorans från samhället arrangerade kommunen, i samarbete med Fryshuset, flera aktiviteter kort efter bränderna. Vid ett tillfälle ordnades en grillkväll med Attunda Brandkår på själva brandstationen. Ett 40-tal personer deltog och bland dem fanns personerna som låg bakom bilbränderna. 

– De var väldigt trevliga, artiga och intresserade, säger Tomas Wrådhe. Några ville kika på brandbilarna och frågade ”kan jag bli brandman?”. 

– De fick en helt annan bild av räddningstjänstens uppgift, berättar Agel Elrubay. Tidigare var brandmän bara en del av samhället som inte såg dem. 

Bygga relationer

Upplands-Bro kommun har precis förlängt partnerskapet med Fryshuset och Lugna Gatan – hur samarbetet kommer se ut i framtiden är ännu inte helt klart, men planen är att börja arbeta mer långsiktigt och förebyggande. Björn Svensson arbetar som trygghetssamordnare på kommunen.  

–  Vi måste se och möta barn och ungdomar innan de blir äldre, säger han. Det handlar om att se utanförskapet och åtgärda det. Ungdomarnas frustration är en del av ett större problem – misslyckad integration. Här behöver vi få helheten att fungera; nyanlända, hur kommer de in i samhället? Hur får de ett bra jobb? Vi kan inte endast åtgärda det som har brunnit, då åker vi bokstavligen bara runt och släcker bränder. 

Brandkåren är också en viktig pusselbit i samarbetet.  

– Det handlar inte om att vi ska bli snabbare på att släcka bilar, vilket gör det här utmanande men samtidigt väldigt viktigt, säger Ola Carlén, strateg Brandkåren Attunda.

 Det handlar om relationer och samarbete – med kommunen, ungdomar, skolor och även en organisation som Fryshuset. Hittar vi samarbetet hittar vi lösningen. 

En problematik som kan finnas när många funktioner inom samhället ska samarbeta är dålig kommunikation och bristfälliga nätverk – när något händer eller en situation uppstår saknas relationer till andra delar. 

– Om något inte fungerar ringer jag Tomas direkt, det är korta vägar mellan beslut och åtgärder, säger Björn Svensson. Det gäller att veta vem man ska ringa och att den som svarar prioriterar en.

Alla parter är överens om att flera åtgärder är nödvändiga och att problematiken förmodligen inte kommer lösas över kort tid, utan kräver en långsiktig plan där flera myndigheter kontinuerligt jobbar med situationen. Att sätta in insatser efter en rad bilbränder och sedan upphöra när tendensen avtar signalerar att samhällsfunktioner bara prioriterar problematiken efter att skadan är skedd. 

– Vi kan inte göra det Fryshuset gör – men vi måste vara öppna och vilja bygga relationer med ungdomar och unga vuxna, säger Ola Carlén.  Arbetet måste befästas i vardagen med regelbundna träffar, man måste lära känna varandra för att samarbetet ska fungera.

Lugna gatan

Lugna Gatan är en del av Fryshusets verksamhet. Syftet är att stödja och vägleda unga, främst i socialt utsatta områden, och öka deras vilja att bli en del av samhället. Verksamheten består av värdar som arbetar i kollektivtrafik, stadsdelar och skolor.

Värdarna har livserfarenhet som ger dem förståelse för vilka behov som finns hos målgruppen samt vilka sätt och metoder som är möjliga för att skapa förändring.

Nummer 1—2017

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2017.