Annons

Du är här

Minska dödsolyckorna vid räddningsinsats!

Publicerad2 december 2016  Text Karin Wandrell

Räddningstjänst

Efter flera dödsolyckor i vägmiljö i samband med räddningsinsatser är det nu dags att på allvar se över vad som kan göras för att skapa en säkrare arbetsmiljö.

Under de senaste två åren har sex brandmän skadats eller omkommit vid arbete på väg. Det har lett till ett samarbete mellan Trafikverket, Polisen, Brandskyddsföreningen Restvärderäddning och MSB för att ta fram gemensamma nationella riktlinjer för hur räddningstjänst och andra aktörer ska bete sig vid arbete på väg. 

Projektet Säkerhet vid arbete på olycksplats i vägmiljö tittar på tre områden; utryckning till olycksplats, säkerhet på skadeplats och risker med infrastrukturen (utformning av trafikmiljö, vajerräcken med mera).

Jesper Boqvist, operativ chef, Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, ingår i det andra delprojektet som handlar om säkerhet på skadeplats.

– Efter de inträffade olyckorna har räddningstjänsterna snabbt arbetat fram egna lokala lösningar när det gäller säkerhetsfrågan vilket har skapat vissa problem. I vårt kartläggningsarbete på nationell nivå kan vi konstatera att det finns brister i de modeller räddningstjänsten har tagit fram. Även om vissa är väldigt bra innehåller andra saker som är rent trafikfarliga.

Ett exempel på mindre bra alternativ är till exempel att det som kallas för skyddsfordon placeras på ett sådant avstånd att de vid en påkörning av en lastbil skulle knuffa hela ekipaget in i den befintliga olyckan.

Ny e-utbildning

Jesper Boqvists arbetsgrupp tittar på säkerhet utifrån olika vägtyper och aktörer. Det gäller alla från första insatsperson till en ensam ambulans eller polisbil som kommer till olycksplatsen och ska märka ut sig utifrån begränsad utrustning till det en stor arbetsplats är etablerad. Gruppen tittar även på hur det ser ut när en skadeplats börjar avetableras och endast en ensam bärgare eller polisbil står kvar. 

– Vi måste se över hela spektrat för att kunna ta fram nationella riktlinjer för hur man bör agera i sitt arbete på väg i olika situationer.

Brandskyddsföreningen Restvärderäddning har fått i uppdrag av Trafikverket att ta fram en e-utbildning i säkerhet på väg för räddningstjänst.

– Den har tidigare funnits integrerad i utbildningen för arbete på spårområde, men nu väljer vi att bryta ut den delen för att lyfta fram vikten av säkerhet på väg.

Den första arbetsgruppen jobbar med utryckning till skadeplats. Det är en angelägen del eftersom två av dödsolyckorna har skett i samband med detta. I dag finns det inga nationella riktlinjer för vad som krävs för att framföra ett utryckningsfordon, än mindre ett tungt sådant med blåljus och tuta.

– Det är upp till varje räddningstjänst att utbilda sina förare vilket är en brist, säger Jesper Boqvist. 

Målet är att riktlinjen med innehåll ska presenteras innan årsskiftet. För etablerade arbetsplatser på väg finns det redan långtgående riktlinjer från Trafikverket och Arbetsmiljöverket om hur man sätter upp en arbetsplats på väg, men de är inte tillämpligt på denna typ av arbetsplats i det akuta skedet, menar Jesper Boqvist.

TMA-skydd höjer säkerheten

Anders Brunnberg jobbade inom kommunal räddningstjänst i 25 år innan han tog klivet över till Svevia, som bygger och sköter om vägar och infrastruktur. Han menar att det finns oerhört mycket mer att göra inom räddningstjänsten när det gäller säkerhet på väg om man jämför med den kommersiella sidan.

När han själv jobbade som brandman i Norrtälje var det till exempel ofta räddningstjänsten som fick stänga av vägen vid en olycka.

– Det kanske polisen egentligen ska göra, men det var ont om dem i mitt område. Vi fick ta över deras jobb vilket vi egentligen inte var dimensionerade för. Det gjorde att vi tappade resurser till räddningsinsatsen eftersom brandmän fick sköta trafiken.

Svevia och andra företag i branschen arbetar aktivt med att förbättra säkerheten vid vägarbetsplatser för både vägarbetaren och tredje man.

– Vi har resurser för att kunna stänga av en väg och leda om trafiken i samråd med väghållaren medan räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor har rätt att göra vad de vill på vägen. Men där kanske man inte tänker hela vägen vad gäller egen säkerhet och tredje man.

Även om förutsättningarna ser olika ut vid planerade arbeten och akuta insatser menar Anders Brunnberg att det finns enkla åtgärder att vidta för att öka säkerheten. 

Tvärgående energiupptagande skydd som TMA (Truck Mounted Attenuator) förhindrar till exempel allvarliga skador både hos förare och vägarbetare. Skyddet, som ser ut som en gul stor kudde, består av ett sex meter långt deformationsblock som monteras baktill på ett arbetsfordon eller lastbil och skulle även kunna användas vid räddningsinsatser på väg. Trafikverkets krav på TMA-skydd är ett led i nollvisionen för att undvika fasta hinder som kan skada någon vid en påkörning bakifrån.

– Men tyvärr använder inte räddningstjänsten TMA. Jag tycker att det är lite märkligt att man inte ser dessa möjligheter. TMA är till för att tredje man inte ska skada sig om hen åker in i ett vägarbete eftersom kudden tar upp krockvåldet. Istället väljer räddningstjänsten att ställa en stor tankbil, som väger 16–17 ton, på tvären och det är hårt att köra in i för tredje man.

Med TMA-skydd skulle det på ett säkert sätt gå att stänga av en eller båda filerna eller till och med göra en chikan, en hastighetsdämpande åtgärd i form av en S-kurva.  

– Det går även att lägga ut farthinder, väggupp, om man förvarnar trafikanterna på rätt sätt för att få ner hastigheten ytterligare. 

Samarbeta med andra

Anders Brunnberg menar att företag som Svevia skulle kunna användas som en resurs av räddningstjänsten. 

– Vi skulle kunna ta fram 5–6 insatsplaner efter situation. När larmet sedan går kan insatsledaren kalla ut två, tre TMA-skydd för att avlasta. Kommersiella aktörer kan även fungera som flaggvakter, stänga av trafiken med mera medan en komplicerad bärgning pågår. Vi har redan Rakel så larmen skulle kunna gå direkt dit. Vi skulle på kort tid kunna utrusta fordonen och utbilda personalen på de platser man får till ett samarbete med räddningstjänsten eller Trafikverket, säger Anders Brunnberg som efter ett möte med MSB för att presentera sitt förslag numera ingår som sakkunnig och referens i arbetsgruppen utryckning till skadeplats.

Tre svar

Har de olyckor som inträffat lett till att ni har ändrat era rutiner eller vidtagit andra åtgärder på väg?

Ida Texell, Brandchef, Brandkåren Attunda

Förlorade en brandman som blev påkörd av en bil som fick sladd i halt väglag i samband med tidigare singelolycka.

– Brandkåren Attunda har sedan olyckan utvecklat och fortsatt det planerade arbetet med generella och specifika riskbedömningar. Särskilt fokus läggs på och kommer att läggas på hur insatspersonal ser på arbete inom risk-, varnings- och skyddsområde. Även om det visade sig att våra riktlinjer var tillfredsställande har Brandkåren Attunda beslutat om en högre ambitionsnivå och under 2017 utvecklar vi en ny riktlinje Trafikolycka med kompletterande utbildningsmaterial. Under 2017 genomförs ett särskilt utvecklingsuppdrag för all personal gällande arbete på väg.

Bernt Eriksson, Förbunds-/räddningschef, Räddningstjänst Mitt Bohuslän

Förlorade en brandman när en kraftigt spänd vajer släppte i samband med en olycka där två lastbilar krockat.

– Vi drabbades tyvärr av en olycka som »inte kunde hända« när den inbrytande personbilen fick rekyl mot vajerräcket och kom in i skyddad zon. Vi har bara skärpt tillämpningen av de rutiner vi har som överensstämmer med nationella rekommendationer och ser med förväntan fram emot vad MSB med flera kommer fram till i sitt pågående projekt.

Christer Ängehov, Förbundsdirektör, Räddningstjänst Skåne Nordväst

Förlorade en brandman som blev påkörd av en personbil när trafiken släpptes på efter en mindre singelolycka med lastbil.

– Vi har vidtagit en del åtgärder internt för att säkerställa att de rutiner vi har följs. Det pågår också en omfattande intern utredning om olyckan som leds av en extern utredare, Göran Rosvall. I Skåne har vi tillsammans med berörda parter tagit fram gemensamma rutiner för arbete vid trafikolyckor som faktiskt gett en bra effekt gällande arbetsmiljön för utryckningspersonal.

Nummer 6—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2016.