Annons

Du är här

Räddningstjänsten Skåne Nordväst var en av dagarnas förevisningsstyrkor.
Programansvarige Emma Nordwall tar en språngfika på övningsfältet.
En av förevisningarna under dag två hade temat »Begränsningslinjer med vattentillsatser«.

Skadeplats släcker kunskapstörsten

Publicerad21 oktober 2016  Text Nathalie Borgman

Branschen

årets Skadeplatskonferens fick deltagarna lära sig allt om miljöpåverkan till byggnadskonstruktioner, den mänskliga faktorn och vilka erfarenheter det går att dra efter Eksjöbranden.

Den 28 september hissades flaggor i rött, blått och gult framför Helsingborgs Arena – representativa färger för en het tillställning: årets Skadeplatskonferens 2016. Ett stort a­ntal brandmän, styrkeledare, chefer och befäl samlades på de södra breddgraderna för två fullmatade dagar av inspiration och nya insikter, denna gång med den bokstavligt röda tråden »räddningstjänstens förmåga«. 

– Det är ett brett och viktigt ämne som vi kommer tackla ur olika perspektiv, säger Emma Nordwall, programansvarig. Besökare kommer bland annat få veta varför den mänskliga hjärnan är oslagbar, hur vi ska tänka in miljöpåverkan i släckningsarbetet och varför det är viktigt, och roligt, att läsa byggnadskonstruktioner. 

Dagen inleddes med att Joel Péclard, från Räddningstjänsten Dala Mitt, placerade sig i en hopfällbar tunnel mitt på scenen. Detta för att illustrera vikten av att ta in olika perspektiv för att förstå helheten, men också för att exemplifiera situationer när många beslut ska fattas på kort tid, utan att hela bilden är klar. Mycket skylls på den mänskliga faktorn, menade Joel Péclard, vilket inte är rättvist.  

– Titta på den svenska Wikipediasidan för »mänskliga faktorn« – en indikation på hur vi ser på begreppet. Artikeln inleds med »Den mänskliga faktorn är en term som syftar på människans förmåga att råka göra fel.« Det är en något skev beskrivning som signalerar »klantskalle« mer än något annat. 

Snarare är det den mänskliga faktorn som får bristfälliga system att fungera över huvud taget. Hjärnans förmåga att situationsanpassa sig är oslagbar, menar Péclard. Ingen dator är än så länge lika bra som oss på att bedöma, tolka visuellt och känna igen mönster. Däremot får vi inte glömma att modellen vi har innanför pannbenet är densamma som för 40 000 år sedan. 

– Vår hjärna är optimerad för att överleva och fortplanta, inte för att förstå moderna olyckor. Den som är inblandad i en olycka ställs inför en rad målkonflikter, och måste balansera på en hårfin gräns mellan snabbhet och noggrannhet. 

Det här är något som inte minst utredare måste påminna sig om. Péclard betonade vikten av att ta in alla perspektiv.

– Varför var det vettigt att agera så där och då? Vi måste bli bättre på att fråga efter det sunda förnuftet. Att ha hela scenariot framför sig som utredare har går inte att jämföra med att vara på plats och ta beslut i situationen. 

Släck smart

Ett annat viktigt perspektiv att ta hänsyn till vid skadeplatser är räddningstjänstens förmåga att se till miljöaspekten vid val av metod. Nina Wennström, Ramböll, berättade om hur släckmedel innehåller miljöfarliga ämnen och hur släckvatten kan orsaka föroreningar i exempelvis jord, mark, berg och brunnar. Ska vi släcka till varje pris och hur mycket vatten ska vi använda?

– Ett scenario kan vara att huset räddas men dricksvattnet förstörs, sa Nina Wennström. Nödvatten för 13 hushåll kostar cirka 50 000 kronor per dag de första tre dagarna och därefter ökar bara kostnaderna. 

För att minska skador på just vattendrag och vattentäkter kan man, förutom att fundera på att inte släcka alls, tänka på alternativa släckmetoder som exempelvis vattendimma eller lämpning. Att valla in och samla släckvatten, täcka över brunnar och förhindra läckage till rörgravar, mark och vattendrag kan också vara värt att tänka på. 

– Det är viktigt att vi arbetar förebyggande med miljöfrågorna, att vi identifierar problemen och utarbetar strategier. Exempelvis kanske det behövs en separat styrka som endast samlar in släckvatten?

Att ringa in utmaningarna betonade även Ola Folkesson, MSB Revinge:   

– Vi pratar ofta om vad vi inte får göra – varför inte prata om vad vi kan göra? En tumregel är att varje droppe släckmedel ska göra nytta – så släck smart! 

En enkel slutsats att dra baserat på antalet frågor som vällde in efter Nina och Olas föreläsningar är att miljöaspekten av släckningsarbetet är något som behöver diskuteras mer. Ola Folkesson avslutade genom att säga:

– Det finns inga genvägar till en perfekt brandsläckning. Det enda sättet att komma dit är genom utbildning och övningar baserade på vetenskap. Gör det bästa du kan tills du vet bättre – gör bättre när du vet bättre.

Erfarenheter från Eksjöbranden 

Några som verkligen gjorde sitt bästa i augusti 2015 var Micael Carlsson och Jörgen Lindblom från Räddningstjänsten Eksjö. Tillsammans med utredaren Anna Henningsson gav de sina perspektiv från branden i den unika trästaden. 

– Vi ställdes inför många utmaningar, berättar Micael Carlsson. Husen är byggda på 1500-talet och står tätt – branden kunde sprida sig okontrollerat. 120 personer utrymdes, i stort sett hela Jönköpings läns räddningstjänst var på plats samt 45 poliser och Försvarsmakten, vi använde fyra kilometer slang och Höglandssjukhuset ställde in alla sina planerade operationer för befarade brännskador. Det är bara några av de samverkande faktorerna som gjorde att räddningsinsatsen blev så pass lyckad.  

En viktig framgångsfaktor var de åtgärder som redan hade gjorts i förebyggande syfte – det fanns en brandskyddsstrategi, räddningstjänsten kände till riskobjekten, hade god lokalkännedom och det fanns förberedda sprutplatser i Eksjön, så att tillgången till vatten var i princip obegränsad. 

– Det förebyggande arbetet – att man planerar, övar och utbildar är en viktig erfarenhet att ta med sig, säger Anna Henningsson. Den snabba styrkeuppbyggnaden och ledningsorganisationen var också väldigt värdefull, att man vågade dra på och inte var rädd att ta eventuella kostnader för styrkor som inte behövdes. I det här fallet krävdes det otroligt mycket personal på plats och även väldigt mycket vatten – så mycket resurser på plats tidigt är viktiga kunskaper i det här fallet. 

En lärdom som Micael Carlsson tar med sig är att tillsätta ett pressbefäl på en säker plats i närheten av skadeplatsen.

– Vi hade journalister från flera delar av Sverige på plats – till och med från Tyskland. Vissa förmedlade bilden av att hela staden höll på att brinna ner – så det är viktigt att någon bara jobbar med att möta pressen så att inga osanningar sprids. Vi hade en person som både fungerade som press-, bryt- och samverkansbefäl – det slutade med att personen jobbade 80 procent endast med media. 

Bakom putsen 

En av dagens sista talare var Brandskyddsföreningens Cecilia Uneram som berättade om vikten av att kunna läsa hus. Räddningstjänstens förmåga att läsa byggnadskonstruktioner blir allt svårare att upprätthålla med nya byggmetoder. Gröna, växtprydda fasader, byggnader i trä och hus som inte byggs på plats är bara ett axplock av nya trender i byggbranschen. Nya hus kan se likadana ut på utsidan men vara helt olika på insidan. För att veta vad som döljer sig bakom putsen gäller det bland annat att vara aktiv i bygglovsprocessen. 

– Vi har erfarenhet när det kommer till byggnader vi kan – vid vindsbränder i miljonprogramshus vet vi exempelvis att vi ska låta det brinna. Men hur skulle vi tackla en brand ett nybyggt flerfamiljshus i Växjö? 

Förutom att vara delaktig i byggnadsprocesser är det bra att ta del av brandskyddsdokumentationer, för att inte underskatta att helt enkelt knalla ut och titta – på byggarbetsplatser finns det senaste för alla att beskåda. 

Mycket kunskap på plats

Dag ett avslutades efter att PO Malmquist, Utkiken, berättade om de senaste trend­erna och nyheterna i branschen. Emma
Nordwall hoppas att alla deltagare tar med sig en mängd frågor från konferensen:

– Jag hoppas att alla är fulla av nyfikenhet och har många frågor. I år har vi satsat extra mycket på dag två år med sju före­visningar och hela tolv seminarium att välja emellan. Dessutom hoppas jag att del­tagarna har nätverkat och inspirerats av varandra med så mycket kunskap på plats.

Nummer 5—2016

Omslaget för BrandSäkert 5 2016
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2016.