Annons

Du är här

En drönare flyger över en stadsdel.

Drönare underlättar räddningsarbetet

Publicerad21 oktober 2016  Text Karin Aase

Teknik och byggnad

I dag används drönare vid en mängd olika sorters uppdrag och nya användningsområden hittas ständigt. Framförallt bidrar den till att ge ett uppifrånperspektiv som gör det lättare att få en gemensam bild av läget.

Runt 800 000 människor drabbas av hjärtstillestånd inom EU. Varje år. Av dem överlever bara ungefär åtta procent, något den holländska studenten Alec Momont vill ändra på. 

Som ett examensarbete vid universitetet i Delft har han därför tagit fram en självkörande ambulansdrönare med integrerad hjärtstartare. Tanken är att drönaren ska lokalisera patienten med hjälp av mobilen som ringer nödsamtalet och kunna vara framme betydligt snabbare än vårdpersonal. Eftersom tid är kritiskt för överlevnad räknar Alec Momont med att den snabba insatsen skulle kunna öka andelen överlevare från 8 till 80 procent, det vill säga mer än en halv miljon människoliv.

Än så länge krävs både mer utveckling och ändring av regelverk för att Alec Momonts uppfinning ska kunna sättas i drift. Men det betyder inte att drönare inte kan göra nytta för räddningstjänsten redan nu. Hovedstadens beredskab i Danmark har använt sig av tekniken sedan februari 2014.

– Vi har under många år arbetat med att filma insatser med bland annat hjälmkameror att använda för dokumentation, för eget lärande och för att kunna livestreama till inre ledning, berättar Magnus Mattsson, insatsledare och projektledare på Hovedstadens beredskab.

– För några år sedan hade vi en stor vindsbrand och kunde konstatera att vi hade stor hjälp av bilderna från nyhetshelikoptern som sände live i teve. Utifrån önskemålet att även i framtiden kunna få översiktsbilder för att skapa en gemensam lägesbild i ledningsorganisation föddes tanken på att använda drönare.

Används överallt

Idag används drönarna vid en mängd olika sorters uppdrag, till exempel vid händelser med explosionsrisk, sjöräddningsuppdrag eller när polisen behöver assistans.

– Vi upptäcker hela tiden nya använd­ningsområden för våra drönare, men jag vill poängtera att de och tekniken i sig är ganska ointressanta, säger Magnus Mattsson. Det är vad vi gör med dem och den information de skickar ner till marken som utvecklar verksamheten.

Framförallt bidrar drönarens bilder till att ge ett uppifrånperspektiv som tidigare har varit svårt att få, något som till exempel kan användas för att ge hela ledningsgruppen en gemensam bild av läget eller för att analysera en svår situation.

– Vi hade till exempel en större brand för ett par månader sedan med flera fristående murar som vi bedömde kunde vara en rasrisk, säger Magnus Mattsson. Men de var placerade så att vi bedömde att det var riskfullt att besiktiga dem, men med hjälp av drönaren kunde vi streama bilder direkt till en byggnadskonstruktör som på så sätt kunde hjälpa oss med bedömningen. Vi har också kunnat skicka fram drönaren när vi har trott att det funnits en explosionsrisk, men efter att ha sett bilderna har vi kunnat konstatera att så inte var fallet och därmed kunnat skicka fram personal och minska avspärrningarna.

Nya lagar för drönare

När Hovedstadens beredskab började använda drönare krävdes mycket dokumentation och formalia och det fanns ingen särskild hänsyn tagen till beredskapsdrönare i lagtexten. Under hösten kommer emellertid nya lagar i Danmark som specifikt hanterar beredskapsdrönare, och i samma veva ordnas en testutbildning om taktisk användning av drönare av Beredskapsstyrelsen. Dessutom håller myndigheten på att ta fram en handbok om taktisk användning av drönare tillsammans med Hovedstadens beredskab.

Totalt sett är erfarenheterna från Köpenhamn väldigt goda, och Magnus Mattsson rekommenderar alla som är intresserade att starta upp verksamheten och lära sig hur den ska organiseras allt eftersom.

– Däremot upplever jag ett alldeles för stort fokus på teknik när drönare diskuteras, när den absolut största utmaningen egentligen är att skapa en ledningsorganisation som klarar att hantera allt informationsflöde under en större insats, konstaterar Magnus Mattsson och fortsätter:

– Vi är inte maskiner utan människor fulla av begränsningar, och ska drönaren göra nytta måste informationen från den presenteras på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Det är därför vi hellre pratar ledningsstöd än drönaren i sig, och det är därför våra drönarpiloter är ansvariga inte bara för att flyga drönarna utan också för att analysera materialet och presentera ett beslutsunderlag på rätt nivå vid rätt tid för räddningsledningen.

Bättre överblick vid skogsbränder

Även i Sverige används drönare idag i flera räddningstjänster. I Motala har man arbetat med en drönare i befälsbilen i ett och ett halvt år för att få bättre överblick över framförallt skogsbränder.

– Kommer du till en skogsbrand ser du i princip bara att det ryker ett par hundra meter bort, men genom att få upp drönaren får vi en översiktsbild som underlättar alla beslut som måste tas, säger brandmästare Håkan Sandberg. Vi kan till exempel se hur branden sprider sig, var det passar att lägga begränsningslinjer och om det finns några riskobjekt i närheten.

Än så länge har man bara använt drönaren en handfull gånger, men Håkan Sandberg och hans kollegor har ändå bestämt att den ska vara en permanent del av verksamheten.

– Den ger oss ett perspektiv vi inte har kunnat få innan och det har vi nytta av i flera situationer, till exempel vid större industribränder.

Några som däremot har använt sin drönare betydligt mer är räddningstjänsterna i Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn. Sedan de började använda sina två maskiner i juni 2015 har de bland annat hjälpt till att lokalisera människor vilse i skogen, att i efterhand analysera stora trafikolyckor och för att släcka skogsbränder.

– Du får en översikt på en gång vilket gör att du lättare kan fatta beslut kring situationen, säger insatsledaren och drönarpiloten Daniel Axelson. Vi hade till exempel en brand i en reaktor på en av våra industrier och vi bedömde att en viss explosionsrisk förelåg, men att röken var för tät för att skicka upp folk på stegar. Istället ville vi lobba in vatten i en lucka uppe på reaktorn. Genom att skicka upp drönaren var det enkelt att styra vattnet så att det hamnade rätt utan att riskera vår personal.

Krävs tillstånd

Idag är drönarna en integrerad del av verksamheten, men det var inte helt enkelt att börja använda dem.

– Du behöver tillstånd från både lantmäteriet och trafikverket, och du behöver också ansvarsförsäkring för varje pilot, säger Daniel Axelson. Trots pappersarbetet ser jag i princip bara fördelar med att börja använda drönare, men det hade varit bra om MSB eller någon liknande organisation till exempel tog fram en enkel handledning över hur regelverket ser ut och vilken teknik som finns.

Idag används kamerorna dels i räddningstjänstens egen verksamhet, dels i samarbete med kemiindustrin i Stenungsund som också har varit med och finansierat den större drönaren med värmekamera. Men man har också hjälpt kringliggande räddningstjänster som har haft behov av att få en översiktsbild.

– Drönaren tar inte särskilt mycket tid och inte särskilt mycket resurser och det är ett fantastiskt hjälpmedel i vår verksamhet.

Nummer 5—2016

Omslaget för BrandSäkert 5 2016
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2016.