Annons

Du är här

RVR – räddarna i nöden

Publicerad9 september 2016  Text Karin Wandrell

Räddningstjänst

Genom restvärdeledarnas snabba insatser sparas stora värden både för försäkringsbolag och samhället i stort.

I år firar Försäkringsbranschens Restvärderäddning (RVR) 40 år. Genom restvärdeledarnas snabba insatser sparas stora värden både för försäkringsbolag och samhället i stort.

För tre år sedan skrevs ett nytt avtal mellan RVR och kommunal räddningstjänst som utöver restvärderäddning även omfattar sanering av väg och järnväg, evakuering av tåg, utbildning för arbetsjordning och arbete på väg- och spårområde.

Stefan Björkqvist, chef för nationell operativ ledning på Trafikverket, ser många fördelar med detta.

– Nu har vi ett avtal och en avtalspartner som vi kan diskutera med istället för att ha separata avtal med varje kommun. Det blir en väg in och en väg ut och all begäran om ersättning går till RVR som tar hand om det tillsammans med vår personal på underhåll.

Rent praktiskt är det en stor fördel för Trafikverket att veta att de snabbt har kunnig personal på plats efter en händelse.

– Efter en olycka har vi behov av hjälp för att sanera våra banvallar och vägbanor så att trafiken snabbt och säkert ska kunna komma igång igen. För oss är det här en bra lösning, vi vet att vi har folk på plats och att sista insatsmomentet sker enligt avtal.

Säkrare för alla

Att räddningstjänstpersonal även kan bistå vid evakuering av tåg betyder mycket, inte minst för tredje man. Det behövs ett antal händer och fötter som ser till att allt sker på rätt sätt och som kan hjälpa till exempel rullstolsburna eller föräldrar med barnvagn att på ett säkert sätt ta sig ut ur tåget.

– Ju snabbare tågtrafiken kommer igång igen desto bättre, även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Stefan Björkqvist. Ett stillastående tåg innebär ganska stora kostnader. Ett stopp på till exempel västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg får stora konsekvenser för tågtrafiken i stort med följdförseningar som snabbt eska­lerar och påverkar stora delar av landet. 

En mycket viktig del i avtalet är utbildningen i arbetsjordning och arbete på väg och järnväg för räddningsledare och annan personal som ska vistas i Trafikverkets spårmiljö.

– Nu vet räddningstjänsten hur det ser ut och hur de ska uppträda i anläggningen, vad som är farligt och inte samt vilka regelverk som gäller. För oss som anläggnings­ägare känns det tryggt att ha skapat en säker miljö för de som ska arbeta där. 

Även om det redan sedan tidigare fanns en obligatorisk tredagars utbildning, skedde den mer sporadiskt. I dag har samtliga räddningstjänster i landet genomgått den och det finns en systematik och ett tänk kring hur utbildningen ska gå till.

– Nu är det ordning och reda. Det finns utbildad personal hos alla räddningstjänster och de är dessutom registrerade hos RVR v­ilket är en stor fördel.

Håller i taktpinnen

Christer Sjöstedt och Morgan Palmquist är båda restvärdeledare och vana vid att ta kontrollen på olycksplatser för att snabbt och effektivt kunna sätta in rätt åtgärder och på så sätt minimera skadorna för enskilda, företag och samhället i stort.

– Att jobba som restvärdeledare är en utveckling av mitt vanliga jobb som brandmästare, men det ger mig så mycket mer genom den feedback jag får från skadelidande, uppdragsgivare och samverkanspartners, säger Morgan Palmquist, Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Jag tycker om att jobba med människor och få dem att känna sig trygga i en kaotisk situation.

Han berättar om en balkongbrand or­sakad av fyrverkeripjäser på nyårsafton i Arvika som slutade med en totalskada. Ute på gatan stod 31 personer, de flesta äldre, som inte bara hade förlorat sina hem utan också sina käraste ägodelar. De åtgärder som betydde mest vid detta tillfälle var de han startade när han först kom till platsen. 

– Det gäller att vara proaktiv, ta tag i taktpinnen och snabbt initiera ett första möte med de drabbade. Det första jag gjorde var att boka 24 rum på hotellet och sedan kalla dit nyckelpersoner från räddningstjänst, polis, försäkringsgivare och POSOM-gruppen för att kort informera, även om läget fortfarande var oklart. Som restvärdeledare kan jag ge ett efter branden-perspektiv och svara på frågor som: Vad händer när branden är släckt, vart ska jag ta vägen och var ska jag bo?

För de drabbade betyder det mycket att ha någon på plats som sätter dem i fokus och som det går att ställa både relevanta och irrelevanta frågor till eftersom det ofta dämpar oron. Bara vetskapen om att nya informationsmöten väntar gör att det blir lättare att slappna av däremellan. Restvärdeledarens insats avlastar också räddningstjänsten som då helt kan ägna sig åt sin kärnuppgift, att släcka bränder, eftersom någon annan redan planerar för åtgärder efter släckning. 

Viktigast att hjälpa tredje man

Christer Sjöstedt, som också han är brandmästare till vardags i Räddningstjänsten Jönköping, tycker personligen att den viktigaste uppgiften som restvärdeledare är att hjälpa tredje man.

– När det gäller brand i verksamhet ligger huvudfokus på att sätta in rätt åtgärder så att det inte blir stopp i produktionen, men när det gäller bostadshus handlar det om att hjälpa de drabbade.

Och det var just vad han gjorde vid en lägenhetsbrand i Huskvarna i maj när det brann på vinden i en stor fastighet med fyra uppgångar som fick totalutrymmas. I det läget blev första åtgärden att påbörja akut restvärderäddning för att minimera risken för vattenskador i lägenheterna så att de boende snabbt kunde flytta tillbaka igen.

– Att ordna hotellrum till nära 200 personer var nästan omöjligt vid denna tidpunkt så det gällde att lösa situationen snabbt. Dessutom saknade nästan en tredjedel försäkring, men de måste också tas om hand.

Samtidigt som släckarbetet pågick gjordes därför en massiv insats för att försöka sanera lägenheterna så att de blev beboeliga igen, vilket ledde till att alla hushåll utom tre kunde flytta tillbaka inom 48 timmar.

– Vi fick göra vissa avkall. De kunde inte använda balkongerna på grund av rasrisk uppifrån, entrén begränsades till källarkorridoren eftersom den gick att säkra med en portal och ventilationen fick ske genom mekanisk till- och frånluft via fönsterspjällen, men det var inte så farligt.

Utan restvärderäddning hade hyresgästerna troligen inte kunnat flytta tillbaka så snabbt, men Christer Sjöstedt vill inte ta åt sig all ära.

– Vi är vana vid att jobba ganska brett i Jönköping. Det viktigaste är att det finns någon som kan samordna och se till att saker sker. Räddningsledningen hade fullt upp med branden men de hade säkert satt in akuta restvärderäddningsåtgärder på vissa ställen. Risken är att det sedan gått i stå eftersom de är upptagna med att släcka och det är avspärrat. 

Han ser det som en fördel att jobba inom samma län i båda sina positioner eftersom det leder till ett bra samarbete med räddningstjänsten.

– Jag känner ju alla personligen. Det gör att jag får vara med och kan göra mig hörd på de ledningsmöten och stabsgenomgångar som räddningstjänsten har. Sedan kan vi ha delade meningar ibland, framförallt när det gäller avspärrningar, men man får ha förståelse för varandras arbete. Jag tycker bara att vi får positiv respons när vi är ute.

Just nu pågår en informationskampanj för att sprida kunskap om RVR och vad restvärdeledarna, som känns igen på sina gröna kläder, kan hjälpa till med på en brandplats.

– Räddningstjänsten vet vad vi gör, men inte andra som befinner sig på platsen. Till och med vissa handläggare på försäkringsbolagen är ganska okunniga. Men vi jobbar ju mot samma mål, att minimera skadorna, och då behövs alla.

RVR fyller 40 år!

1976 föddes Försäkringsbranschens Restvärderäddning, som då hette Larmtjänst.

85 restvärdeledare servar hela landet varav tio stycken är specialutbildade inom miljöområdet.

8 000 uppdrag genomförs varje år.

90 avtalspartner i form av försäkringsbolag, captivebolag samt företag och myndigheter är anslutna till organisation.

Nummer 4—2016

Tidningsomslag för BrandSäkert 4 2016
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2016.