Annons

Du är här

Branden på Stockholms glasshus

Publicerad9 september 2016  Text Lina Zommorodi

Brandplats

Högsäsongen skulle precis dra igång på allvar. Då slog branden till mot det lilla glassföretaget. En incident som visar att även mindre tillbud kan få förödande konsekvenser.

Den 23 juni förra året var en vanlig tisdag. Precis som alltid under högsäsong hade glassproduktionen på Birkagatan 8 i Stockholm varit igång sedan tidig morgon. Här, på bottenvåningen av ett flerfamiljshus i Vasa­stan, huserar nämligen Stockholms glasshus.

En blandning av mjölk, smör, ägg och socker stod ständigt och värmdes och kyldes ner i de stora kärlen i utrymmena bakom butiken den här dagen. Kunderna hade rullat in sedan öppning och det började bli sen eftermiddag. Det var då det hände.

– Jag stod vid vår stora glassmaskin. Först såg jag bara rök, men bara sekunder senare kom eldsflammor, säger Ann Pitre, grundare och VD. Jag fick panik och visste först inte vad jag skulle göra.

Tuff bransch

Men innan vi går in på vad som hände därefter backar vi bandet lite och tar det från början.

Att tillverka och sälja glass har Ann Pitre sysslat med sedan 1986, vilket gör att företaget i år firar 30 årsjubileum. De senaste åren har glassmarknaden exploderat. Aktörerna är fler och smakerna likaså.

–  Jag gillar konkurrensen. Då sporras man att hela tiden utvecklas och förbättras. Ensam blir lat, då lutar man sig tillbaka, säger hon och skrattar.

I dag erbjuder de 48 glassmaker varje dag i de stora glassdiskarna som möter kunderna i butiken, allt från saltlakrits till mangosorbet och pistage.

Men bakom butiksytan gömmer sig en glassfabrik. Här står två glassmaskiner i rostfritt stål, frysmaskiner, frysskåp och en väldig massa tillbehör.

Ann öppnar en av kranarna på den stora glassmaskinen Pastomaster som rymmer 180 liter från den italienska tillverkaren Carpigiani. Hon låter några liter av den nygjorda glassmeten fylla en stor stålhink. Sedan ska blandningen smaksättas och frysas i en av de andra maskinerna i rummet.

– Att tillverka glass är ett hantverk – och ett evighetsjobb. Först ska blandningen kokas upp till 85 grader, sedan ska den frysas ner och röras om. Det måste in luft i smeten för att få rätt konsistens, förklarar hon.

Dyra maskiner

Glasstillverkning är en kapitalkrävande verksamhet. Glassmaskinerna som Stockholms glasshus har tillverkas delvis för hand i Italien i liten upplaga och kostar upp emot 450 000 kronor styck. Till dessa krävs även bland annat tillbehör, frysskåp och mjukglassmaskiner. Stannar produktionen upp får det snabbt förödande konsekvenser för hela produktionskedjan. Och sker ingen produktion finns ingen glass att sälja. För ett litet familjeföretag, som Stockholms glasshus, blir det ett stort avbräck.

– När branden inträffade var det precis efter midsommar och vi gjorde oss redo för högsäsongen, säger Jannice Kendre på Stockholms glasshus.

Så tillbaka till den 23 juni 2015.

När Ann Pitre såg röken som vällde upp kunde hon först inte tänka klart. Sekunderna kändes som minuter innan hon greppade telefonen och ringde 112. Samtidigt som hon försökte besvara larmcentralens frågor stängde hon dörrarna ut mot butiken och försökte få ut personal och kunder från lokalerna.

– Räddningstjänsten var på plats inom tio minuter, men det kändes som en evighet medan jag pratade med larmcentralen.

Under tiden försökte hon gå tillbaka in i rummet där det brann, men det var omöjligt. Det var helt tjockt av svart rök.

– Det var frustrerande att inte kunna göra något, jag vet ju att det bor så mycket människor i huset. I jämförelse betyder ju våra maskiner ingenting mot om branden spridit sig till lägenheterna ovanför.

RVR på plats

Räddningstjänsten kom med fyra brandbilar som stängde av hela gatan och rökdykare var snabbt inne i lokalerna. De gjorde en överblick av situationen och släckte branden som var begränsad till två glassmaskiner. De tog ut dem på gatan, varav den ena vid det här laget var totalförstörd. Den andra som hade stått bredvid maskinen där branden startat var också brandskadad men det skulle visa sig möjligt att reparera denna.

17.04 kom larmet till restvärdeledare Claes-Göran Öhman på Södertörns Brandförsvarsförbund. Vid 18-tiden var han på plats. Då hade Räddningstjänsten redan gjort en akut RVR-åtgärd i och med att de hade börjat vädra ut lokalen med fläktar och öppnat dörrar. Rökspridningen i lokalen hade blivit omfattande.

Restvärderäddning, RVR, handlar om att spara materiella, personella och ekonomiska resurser genom snabba organiserade åtgärder. En RVR-ledare är länken mellan försäkringsbolag, saneringsfirma och den drabbade.

– Min uppgift blev att läsa av situationen och att direkt kontakta försäkringsbolaget i fråga och se vilken entreprenör de ville använda. Jag gjorde också en kloridmätning, säger Claes-Göran Öhman.

Han noterade förhöjda kloridvärden i lokalen, som en följd av branden i maskinens elsystem. När det är kablar i PVC-plast som brinner frigörs klor som finns i plasten och det kan bildas en stickande lukt. Om klorider reagerar med vatten, som kan användas för att släcka branden, bildas saltsyrerök som är irriterande för lungorna.

– Nästa steg blev sedan att försöka säkerställa deras övriga maskiner, såsom den stora frysen, så att inte de också skulle stanna. Jag var orolig att deras kretskort skulle påverkas av den sotiga och fuktiga miljön.

Han ville få dit saneringsfirman så snart som möjligt för att kontrollera och sanera, i första hand, all elektronisk utrustning från sotbeläggning. Det blev en akut saneringsåtgärd samma kväll som handlade om att tejpa igen dörren mellan fabrikslokalen och försäljningsytan samt att rengöra golvet i fabrikslokalen så att glass kunde hämtas från den stora frysen och därifrån för vidare leverans. Glassmaskinerna som brunnit transporterades också från platsen för att inte fortsätta sprida lukt.

– När man har med vatten och el att göra är man också rädd för ett överslag. Därför var det viktigt att få dit elektriker som säkrar elen.

För en företagsverksamhet kan en elbrand få förödande konsekvenser. När väldigt mycket går på el kan också väldigt mycket plötsligt stängas ner innan man hunnit göra en backup på viktiga dokument.

– Många verksamheter har hela sin försäljning och produktion i uppkopplat läge, så vid ett strömavbrott kan man inte ens öppna kassorna. Så det kan snabbt bli stora följer av en elbrand, säger Claes-Göran Öhman.

Stockholms Glasshus

Etableringsår: 1989
(öppnade butiken 1990)
Omsättning: 5,1 miljoner (2014)
Antal anställda: 10
VD: Ann Pitre

RVR

Försäkringsbranschens Restvärderäddning arbetar för sina avtalsparter och i dag är bland annat merparten av de försäkringsbolag som verkar på den svenska marknaden anslutna. Varje år utförs drygt 3 500 restvärderäddningsuppdrag per år. Tidigare uppgick sekundärskadorna vid brand till två tredjedelar av den utbetalda ersättningen. I dag utgör de 50 procent av ersättningen. Det motsvarar uppskattningsvis 1,5–2 miljarder kronor per år i sparade kostnader.

Försäkringsbranschens Restvärderäddning har avtal med Sveriges samtliga räddningstjänster och cirka 80 restvärdeledare finns tillgängliga över hela landet. De är oftast specialutbildade brandbefäl och de får arvode endast vid uppdrag. Restvärdeledarens uppdrag gäller främst skador i samband med brand, vatten, tung trafik och fara för miljön. Restvärdeledaren gör också en social insats genom att ta hand om skadedrabbade personer.

Restvärdeledarens uppdrag varar tills försäkringsgivaren eller ägaren själv är beredd att ta över ansvaret för skadan. Generellt gäller att uppdraget varar i högst 48 timmar.

Källa: rvr.nu

Nummer 4—2016

Tidningsomslag för BrandSäkert 4 2016
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2016.