Annons

Du är här

Terrorhot leder till nya strategier på stora arenor

Publicerad20 maj 2016  Text Lina Zommorodi

Larm och utrymning

Att skapa en säker upplevelsemiljö ingår i Michael Englunds jobb som säkerhetschef på Stockholm Globe Arenas.

I mars sänktes den nationella terrorhotnivån från fyra till tre på den femgradiga skalan. Trots sänkningen menar dock Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, att Sverige inte står utom fara. Landet är ett legitimt, om än inte prioriterat, mål för terror­attentat från våldsbejakande aktörer. 

Färskt i mångas minnen står också terror­attackerna mot Paris i november, där barer och restauranger, en konsertlokal, och en fotbollsarena var målen. Och senast i mars när Bryssel attackerades via bomb­attentat mot tunnelbana och flygplats.

Det är med dem i bakhuvudet som ­Michael Englund, säkerhetschef på Stockholm Globe Arenas, möter sina arbetsuppgifter varje dag.

– Vi måste tänka på brand, brandlarm och utrymning på ett nytt sätt och börja prata om det här. Även om sannolikheten för en terrorattack är väldigt låg i Sverige är konsekvensen om det händer fruktansvärt stor. Det är en av de viktigaste punkterna att lyfta och utreda tillsammans.

Sitter ihop

I dag är upplevelseindustrin en mångmiljardaffär. En stor del av dagens medborgare lägger delar av sin fritid på att titta på konserter, sportevenemang eller shower. Och även upplevelseindustrin förändras.

– Titta på dj-evenemangen som knappt var påtänkta när man började projektera arenor. Hit kommer 45 000 människor som vill hänga av sig kläder, då finns inte garderober för alla.

En följd av den utvecklingen blir att finna vägar att projektera utan att äventyra brandsäkerheten.

– Ett effektivt arbete bygger mycket på en nära relation och samverkan och samarbete med fastighetsägaren. Där har vi en jättefördel i och med att fastighetsägaren sitter i huset, vilket gör att det blir snabba beslutsvägar när det behövs, till exempel om vi behöver bygga om.

Michael Englund är brandskyddsansvarig hos Arenabolag, sedan finns hans motsvarighet också hos fastighetsägaren SGA Fastigheter som sitter i samma hus i Globenområdet, söder om Stockholm.

– Det finns en hög brandsäkerhetskultur. Två gånger per år går vi igenom det systematiska brandskyddsarbetet, men där emellan är det väldigt enkelt att ses och diskutera frågor som kommer upp. 

Nya planer

Inom Stockholm Globe Arenas ingår Ericsson Globe, Annexet, Tele2 Arena och Hovet. De är byggda mellan 1955 och 2013, vilket innebär att det har hänt mycket i brandfrågan och i regelverket genom åren. 

Ericsson Globe, med byggår 1989, var till exempel från början en enda stor brandcell. Det innebar att det tog lång tid att hitta var rökutvecklingen var i den gigantiska sfäriska byggnaden. Men via samverkan mellan fastighetsägare, driftingenjörer, personal och tidigare Stockholms brandförsvar byggdes brandskyddet upp. På Ericsson Globe finns i dag till exempel organisationsplaner, zonindelning och brandcellsindelning. 

– Nu när det är brandcellsindelat behöver man inte springa runt hela arenan för att hitta vad det är som har åsamkat en rökutveckling. Man hinner uppsöka den yta som larmas innan en kritisk tidpunkt uppstår.

I dag sker också ett gediget samarbete med bland annat restauratörer, arrangörer, garderobiärer, städföretag, kollektivtrafik och polis för att bibehålla ett fullgott brandskydd.

– Det är väldigt viktigt att man har bra samverkan, bra kommunikation och en bra brandlarmsorganisation.

Se till inrymning

Men trots en hög säkerhetskultur och att de följer Boverkets byggregler, BBR, och Lagen om skydd mot olyckor, LSO, så efterfrågar Michael Englund ett nytt sätt att bemöta nya tidens frågeställningar.

Han berättar att det skulle kunna vara en större risk att evakuera 40 000 människor till en särskild plats än att personal undersöker vad som hänt och kommunicerar kring vad som behöver göras. Det gäller för alla arenor, men även för exempelvis köpcentra och teatrar för fler än 150 personer.

Hans resonemang grundar sig inte bara i att brandlarm ofta handlar om röksmitta från pyroteknik från scenen under en show, supportrar som använder nödbloss eller att någon rökt på toaletten, utan det skulle också kunna handla om att någon sätter igång ett brandlarm för att framkalla en utrymning. 

– Vi kanske inte bara ska se till att ha utrymning till en offentlig återsamlingsplats. Vi kanske ska tänka inrymning också.

Ett annat problem som Michael Englund  påpekar är att vissa tar sig in via nödutgångar. Därför ser han gärna en utveckling av smarta system som både möjliggör snabb evakuering och säkerställer skalskyddet på ett bättre sätt. 

I dag satsar Stockholm Globe Arenas på bemanning av alla nödutgångar.

– Det ställer otroliga krav på organisation och verksamheter, men jag tycker inte att de tekniska installationerna som finns i dag synkar med verkligheten. Därför måste vi i stället ha en organisation som kontrollerar exempelvis brandlarm. Det kanske inte krävs utrymning vid just det tillfället, säger Michael Englund och avslutar:

– Nu sänkte säkerhetspolisen hotbilden mot Sverige från fyra till en trea. Men allvarligt talat, för mig kommer det alltid att vara en fyra. Tyvärr måste jag faktiskt tänka så och då måste också de tekniska installationerna vara utformade så att det går att göra tekniska byten.

Terrorhotnivå

Beslutet att sänka den nationella terror­hotnivån har fattats med utgångspunkt i strategiska bedömningar från Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT. De ansvarar för att ta fram hotbedömningar för Sverige och svenska intressen utomlands, och tar även hänsyn till det dagsaktuella operativa läget för Säkerhetspolisen.

Stockholm Globe Arenas

300 evenemang per år
2,4 miljoner besökare

Nummer 3—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2016.