Annons

Du är här

Brandmannen Kiril Hristov och Peter Henriksson på besök hos SFI i Upplands Väsby för att prata brandskydd hemma. Eleverna fick bland annat testa brandvarnaren och lära sig byta batteri.
Kiril Hristov gick själv på SFI när han kom till Sverige för 12 år sedan och tycker att det är viktigt att räddningstjänsten försöker sprida så mycket brandkunskap det bara går.
Det går livat till i gymnastiksalen på Norrvikens skola när Patrik Asp kör lite improviserad brandgympa med klass 1a. Konceptet bygger på upplevelsebaserad inlärning och i höst drar pilotprojektet igång på allvar.

Analyser och hembesök är viktiga delar i det förebyggande arbetet

Publicerad20 maj 2016  Text Karin Wandrell

Brandkonferensen

Brandkåren Attunda har låtit sig inspireras av England när det gäller bland annat uppsökande arbete för att informera om hur man bäst skyddar sig mot brand.

Likt så många andra räddningstjänster bestod West Midlands Fire Services arbetsuppgifter till en början av att åka på larm, släcka bränder och ta hand om skadade för att sedan återvända till stationen. Men med tiden upptäckte de att de ofta åkte på olyckor som inte såg ut som förväntat.

– Det visade sig finnas många som ockuperade övergivna hus, källare och garage. Vissa hade arbeten, men inte råd med bostad. Andra var missbrukare eller psykiskt sjuka, säger Ola Carlén, strateg olycksförebyggande arbete, Brandkåren Attunda. Det gjorde att räddningstjänsten började intressera sig för problemet. Ibland var det ganska välskött och välordnat, men de som bodde där råkade ändå ut för bränder.

Eftersom uppdraget är att skydda människor mot brand ville West Midlands Fire Service göra något för dessa människor. En lösning var att sätta upp brandvarnare även i rivningskåkar och regelbundet träffa och prata med de boende.

– Det går inte att göra allt, men man kan göra något. De jobbar ofta ganska kontroversiellt och har bland annat tagit fram en broschyr med rekommendationer till missbrukare om hur de ska skydda sig för att undvika brand. Det är råd i stilen med att om du ska ta en sil se till att dina saker inte börjar brinna när du är påverkad och så vidare.

Ola Carlén berättar att som svensk var första tanken – kan man verkligen göra såhär? Men sedan insåg han att det här är ju individer som alla andra i kommunen som räddningstjänsten ska ta hand om. Brandskydd är brandskydd oavsett vilken form det tar sig.

– I Sverige har vi ju EU-migranter som bor lite hur som helst, ofta i ren misär i våra ögon. Det vi kan göra är att besöka lägren om vi känner till dem, se över brandskyddet och dela ut brandvarnare och filtar. Vi försöker hitta nya sätt att arbeta på och samtidigt vara trogna vårt uppdrag.

Riskanalyser en del i arbetet

En variant av uppsökande arbete som Brandkåren Attunda har jobbat med är att analysera var de flesta olyckor inträffar och var människor dör till följd av dem.

– Vi har tittat på alla olyckor i vårt förbund de senaste fem åren och kan konstatera att det främst handlar om tre kategorier där människor skadas och dör: bränder i bostäder, trafikolyckor, dit även hopp framför tåg räknas in, och drunkning. 

Inom förbundet finns det 13 områden som utmärker sig när det gäller antal bränder. I runt fem av dessa är det över 20 bränder per kvadratkilometer. En fjärdedel av dessa startar i köket, men anlagd brand ligger skrämmande högt även för bränder inomhus.

– Egentligen visste vi ju redan det här, men vi har inte sett tidigare att det har varit en sådan tydlig skillnad. Och det är de socioekonomiskt utsatta områdena som drabbas hårdast. Samtidigt kan vi konstatera att vår statistik bygger på för få händelser för att det ska gå att dra alltför stora slutsatser, men vi inser att vi måste bli bättre på förebyggande arbete, säger Ola Carlén. 

Han fortsätter:

– Inget ont om öppna hus på brandstationen, men de når ju inte de som mest behöver det. Vi måste även hitta aktiviteter som träffar de grupper som löper störst risk för brand. Något annat som behöver göras framöver är samma typ av riskanalys för andra olyckor, men det är ett långsiktigt arbete.

Satsar på unga

West Midlands Fire Service har länge arbetat med analyser av olika slag och har blivit oerhört duktiga. I deras distrikt bor det bland annat stora immigrantgrupper med rötterna i Storbritanniens forna koloniområden som i princip är självständiga samhällen inom samhället med eget språk och egna vanor.

Man upptäckte till exempel att en vanlig maträtt inom en viss grupp var friterat ris där det tydligt gick att se att tillagningen av detta ledde till många bränder. Då blev frågan hur man skulle nå fram med information till denna grupp.

– De provar ofta olika okonventionella sätt för att lyckas, säger Ola Carlén. I det här fallet tog man kontakt med tillverkaren av det mest populära riset och bad att gratis få trycka ett budskap på förpackningen om Home Safety Checks med ett telefonnummer att ringa. 

Brandkåren Attunda kommer inte att göra exakt samma saker, eftersom problemen ser olika ut, men däremot låter man sig gärna inspireras.

– Deras viktigaste förebyggande uppgift när det gäller barn och ungdomar är att få dem att gå klart skolan och det har vi lite provokativt sagt hemma hos oss också, säger Ola Carlén. Sollentuna har till exempel ett samarbete med fritidsgården som ligger i ett av problemområdena där man aktivt bjuder in ungdomarna att besöka brandstationen. Och i Sigtuna besöker brandmän regelbundet en skola som har varit centrum för oroligheter för att umgås med ungdomarna och skapa kontakt. 

Brandkåren Attunda jobbar även traditionellt med utbildning mot barn och unga i årskurs 5 och 7. Men man passar också på att utbilda nyanlända som går på SFI (svenska för invandrare) i brandskydd i hemmet.

– Vissa distrikt har även bjudit in boenden för ensamkommande flyktingbarn för att utbilda i brandskydd, men det tar ett tag att få det att fungera. Vi lär oss hela tiden och det gäller att orka och kunna jobba med flera saker samtidigt.

Satsa på det som ger effekt

Hembesök är ett annat område där hela förbundet är engagerat. Arbetet med att knacka dörr börjar i de områden där det är flest bränder för att maximera effekten. Även om syftet är att prata brandskydd är att skapa förtroende det man vinner mest på.

– I Malmö har de lyckats få bort stenkastningen på det här sättet. Det är inte huvuduppgiften med våra besök, men får vi det resultatet är det oerhört värdefullt. Förra året gjorde vi nästan 10 000 hembesök och det är en aktivitet vi kommer att fortsätta med.

Det fanns ett visst motstånd till hembesöken till en början och efter 1 ½ år har två frågeställningar uppkommit bland medarbetarna. Ger det tillräcklig effekt sett till nedlagd tid och varför gör vi inte så mycket mer?

– Ofta kan vi få dem nästan samtidigt, säger Ola Carlén. Inget är rätt eller fel utan båda handlar om att få bäst resultat. Själv tycker jag att det har gått oväntat bra och att de har blivit en del av den dagliga verksamheten.

Men det innebär inte att Brandkåren Attunda är nöjda. Tvärtom vill man fortsätta att utveckla till exempel hembesöken, eftersom man har träffat på vissa boende med uppenbar problematik där det krävs ytterligare åtgärder.

– I England har de särskilda team som går in och tar punktinsatserna och det finns områden där vi har insett att vi skulle vilja ha en samarbetspartner. Några vi gärna vill samarbeta med är hemtjänsten, men tyvärr har det aldrig fungerat särskilt bra, kanske för att det finns för lite för dem att vinna på det. De är redan hårt pressade som det är.

En långsiktig uppgift är därför att hitta samarbetspartners som tjänar på att jobba tillsammans med räddningstjänsten. 

– Annars är vi begränsade på grund av  vårt antal. Vi är 270 anställda och det är väldigt mycket upp till det enskilda distriktet hur man lägger upp arbetet. Det är lätt att vara duktig på en sak, men här måste vi både vara duktiga på huvuduppgiften och klara av att göra en rad små insatser. Det finns ingen lätt lösning eller bara en lösning på problemet. Man kan kanske bara lägga några timmar på en aktivitet per vecka, men det är många gånger tillräckligt i början bara man orkar vara långsiktig. Om det ska ge resultat måste alla vara delaktiga.

Nummer 3—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2016.