Annons

Du är här

Sydafrikas brinnande inferno

Publicerad1 april 2016  Text Lina Zommorodi

Utblick

Vegetationsbränder är vanliga i Kapstaden, särskilt under den torra sommarperioden. Men ur de svårkontrollerade skapas också gedigen erfarenhet och kunskap. Organisation och samverkan är a och o för att kunna kontrollera de vitt skilda brandscenarier räddningstjänsten här står inför.

En rökpelare syns stiga upp från bergssidan och plötsligt slår stora lågor upp. På några få minuter har branden spridit sig. Den hårda vinden för med sig lågorna till buske efter buske. Snart hörs sirener från räddningstjänstens fordon och helikoptrar gör loopar mellan havet och eldslågorna. Tiden är knapp, snart lägger sig mörkret och vinden är på väg att tillta.

Det hela inträffade i området Bakoven, en förort till Kapstaden. Det var i början av december förra året och den här gången lyckades den sydafrikanska räddningstjänsten få kontroll på branden inom några timmar.

Annat var det i mars förra året. Då härjade en av de största bränderna i Kapstaden i modern tid. Det tog åtta dygn att släcka branden som sprang fram längs bergen och vinden fick den att färdas snabbare än räddningstjänsten kunde hantera.

– Vårt största problem var tillgänglighet, säger Theo Layne, stationschef på Goodwood fire station, i Kapstaden. Vi kom inte åt där det brann. Branden höll sig högt uppe i bergen och vi kom bara fram på vissa platser. Vi fick förlita oss till flygsupport. Vi hade alltid fem helikoptrar i luften. Vid en mer normalstor brand har vi upp till tre helikoptrar.

Rätt stöd snabbt

Kapstaden breder ut sig mellan berg och hav på den sydafrikanska sydvästkusten. I de väldiga bergen växer fynbos, den rika och mångfacetterade buskvegetationen som täcker dessa delar av landet.

– Vi rycker ut till cirka 50–70 bränder per dag som rör vegetation under sommarmånaderna december till mars, men ibland är det så många som 120 på en dag. Hettan, torkan och vinden utgör en svår kombination. En liten brand blir snabbt stor om vi inte attackerar den snabbt, säger Theo Layne.

I början av januari var läget krisartat. Under fyra dagar svarade räddningstjänsten på 495 brandincidenter, varav 428 hade med vegetation att göra. Men så har också Kapstaden fått den föga tilltalande epitetet som brandhuvudstad i Sydafrika. Här sker flest bränder av alla städer i Sydafrika, enligt landets Human Settlements Ministry.

I ungefär 50 procent av fallen är brandorsaken okänd, men människors oaktsamhet spelar ofta en roll. Det finns siffror som visar att hela 90 procent av bränderna orsakas av den mänskliga faktorn i form av vårdslöshet.

Med områdets höga brandfrekvens vet räddningstjänsten vad de måste göra när de får ett larm: snabbt sätta in tillräckligt och riktat stöd. De utgår alltid från säkerhet för personalen, allmänheten och situationen i alla lägen.

– Ingen incident är den andra lik, och alla sätter upp nya utmaningar. Du behärskar grunderna, men varje incident kan ändå bidra med nya utmaningar. Man får utnyttja sin expertis och se till situationen.

Närheten till staden med sin miljonbefolkning innebär att samtliga bränder ses som ett direkt hot som måste mötas med precision.

– Vi tittar på vad vi behöver säkra först. Därefter tittar vi på hur vi ska ta hand om incidenten. Det är erfarenhet som guidar oss till handling. Förutom erfarenhet är att träna sig på hur man ska hantera olika situationer kanske till och med ännu viktigare. Vi övar, övar, övar, säger Theo Layne.

Stora skillnader

I Kapstaden bor omkring 3,7 miljoner människor. Mellan dem finns stora skillnader. Längs den västra kusten mot Atlanten finns den största koncentrationen av multimiljonärer i staden och här finns också några av de dyraste husen i Sydafrika. I sydväst, på låglandet som sträcker sig mot Indiska Oceanen breder i stället några av de största så kallade townships – eller informal settlements – ut sig. Det är benämningen på de väldiga inofficiella bostadsområden, eller kåkstäder, dit den svarta befolkningen tvångsförflyttades under apartheid. Fortfarande i dag lever många i absolut fattigdom, där nästan var tionde saknar tillgång till rent vatten och sanitära förnödenheter.

Här har nöden ingen lag.

Befolkningen bor i egenbyggda plåtskjul där elektricitet kopplas hit och dit efter bästa förmåga, samtidigt som gas och paraffin finns alldeles nära.

– Vi har stora problem med att de har felaktigt konstruerade elledningar. Vi vet inte var det kan finnas en gasbehållare som kan komma att explodera. Det är en risk och det händer att brandmän blir skadade, säger Theo Layne.

Då befolkningen här har byggt upp sina hem tätt, tätt uppkommer också självklara problem att nå fram fysiskt med räddningsfordon när branden är ett faktum. Ett annat hinder är bristen på släckvatten och svårigheter att komma åt vatten. Det går heller inte att använda flygstöd då de dåligt byggda skjulen skulle falla sönder av vattenflödet och luftströmmarna.

– Deras bostadsbyggnationer står så tätt att om en brand inträffar, blir ödeläggelsen stor, säger Theo Layne.

Och tyvärr är bränder i kåkstäderna vanliga.

2015 åkte räddningstjänsten ut till drygt 1 500 bränder i kåkstäderna, i vilka tusentals hem förstördes och 108 personer dog.

– Vi når inte fram så snabbt som vi skulle vilja. Vi vet att vi kommer att förlora några för att rädda många. Det är väldigt svårt att hantera, säger Theo Layne.

Svårt med förebyggande arbete

En orsak till bränderna i kåkstäderna har att göra med gängrivalitet, där olika grupperingar bränner ner varandras bostäder, berättar Theo Layne.

– Men de flesta bränder startar efter bråk i hemmet. Vanligen på fredag, lördag eller söndag. Det har ofta en bakgrund i socioekonomiska faktorer, till exempel alkoholmissbruk och en spis som lämnas obevakad.

För att försöka minska antalet bränder är räddningstjänsten och andra intresseorganisationer ute i skolor och i kåkstäderna för att prata om hur man kan förebygga och effektivt hantera bränder.

– Vi försöker verka proaktivt och prata med invånarna om el, brandrisker och behovet av avstånd mellan bostäderna. Men det är ibland väldigt svårt att nå fram med informationen. Deras behov ser annorlunda ut och de ser inte problemen, säger Theo Layne.

Med 230 informella bostadsområden i Kapstaden som ständigt växer är det svårt att kontrollera alla, påpekar han. Här finns inga regler och befolkning här får »sköta sig själva«.

– Om man ska se något positivt som kommer ur bränderna är det att när bostäderna byggs upp igen får invånarna hjälp att bygga mer utrymme mellan bostäderna för att bättre säkra upp så att bränder inte ska sprida sig så snabbt mellan skjulen.

Fenomenet kallas re-blocking och är en officiell strategi för att förbättra bostads­områdena och ompositionera skjulen för att skapa utrymme för ökad säkerhet och vägar för räddningstjänst att kunna ta sig in i området. Men ett följdproblem blir att färre får plats med sina bostäder och måste omplaceras.

Samverkan viktigt

Med de vitt skilda brandscenarion som Kapstadens räddningstjänst utsätts för är organisation och samverkan av stor vikt. Vid branden i Bakoven fick räddningstjänsten till exempel assistans från Taffelbergens nationalparks egna brandmän liksom från personal från den regeringsstödda organisationen Working on Fire, WoF.

WoF är ett initiativ för att skapa arbete och minska fattigdomen. Här anställs och tränas kvinnor och män för att kunna hjälpa till vid släckningsarbetet av gräs- och skogsbränder. WoF samarbetar med en annan viktig aktör i brandfrågor i Sydafrika: Fire Protection Association, FPA, som har stor lokalkännedom i framför allt naturområden.

I Sydafrika är också frivilligorganisationer kring brandbekämpning starka.

– Volontärer utgör ett viktigt fundament för att få tillräckligt med manskap när vi kan gå in med markpersonal vid stora bränder, säger Theo Layne.

För att samarbeta på ett effektivt sätt har Kapstadens aktörer börjat utbilda sin personal och arbeta utifrån Incident Command System, ICS. Den amerikanska katastrofhanteringsmetoden möjliggör att personal, anläggningar och utrustning från olika myndigheter och organisationer integreras i en gemensam organisation vid en större brand eller nödsituationer och organiserar ledningsarbetet på ett standardiserat sätt. ICS låter sina användare anta en integrerad organisationsstruktur för att matcha komplexiteten och kraven på en eller flera incidenter utan att hindras av jurisdiktionens gränser.

– ICS har stor intern flexibilitet. Det kan växa eller krympa för att möta olika behov. Denna flexibilitet gör det till en mycket kostnadseffektiv och effektiv förvaltningsstrategi för både små och stora situationer. Räddningstjänsten i Kapstaden började mer aktivt att använda systemet under den här sommarperioden och det har redan visat sig vara framgångsrik i att hantera små och storskaliga incidenter, säger Theo Layne.

Många bränder

Under 2015 inrapporterades 15 840 larm om bränder, bara i Kapstaden. Nästan samtliga orsakades av oaksamhet där drygt hälften hade sitt ursprung i öppna lågor och elfel. 131 personer fick sätta livet till i brandrelaterade olyckor.

Kapstadens mörka sida

Området Khayelitsha räknas som den största av de inofficiella bostadsområdena där omkring en miljon människor lever i dag, varav hälften bor i plåtskjul. Ursprungligen var området tänkt att husera 200 000 personer, men med en stor inflyttning från fattigare regioner växer den okontrollerat. Det leder i sin tur till en kraftig ökning av fattigdom med kriminalitet som följd. 

Här är gängvåld vardag och Khayelitsha har ett av de högsta våldsbrottsantalen i Sydafrika. Bara i det här området sker omkring fyra mord per helg, enligt den lokala polismyndigheten, därtill en mängd kniv- och skottskador.

Antalet skottskador och knivdåd i Kapstaden är hisnande. Så sent som i november rankades staden som en av de 20 våldsammaste städerna i världen, av den mexikanska organisationen Citizens’ Council för Public Security and Criminal Justice. Antalet mord uppgår till nära 51 av 100 000 invånare per år. Det gör den till den dödligaste staden i Sydafrika – tillika i Afrika. I Sverige är siffran 0,9 fall av dödligt våld per 100 000 invånare.

– Vi kan se tydliga socioekonomiska orsaker. Alkohol spelar en stor roll, säger Theo Layne, brandchef på Goodwood fire station, i Kapstaden. 

Nummer 2—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2016.