Annons

Du är här

Ny norm för Termograför elanläggning

Publicerad12 februari 2016  Text Karin Wandrell

Utbildning

Ett prov, färre timmar för att upprätthålla certifieringen och halverat pris. Det är några av nyheterna i den nya normen SBF 1031:2. Även rapportskrivningen har förbättrats och standardiserats och en ny klassificeringsskala har tagits fram.

Nu har det blivit enklare att bli certifierad termograför elanläggning. Det räcker att uppfylla grundkompetensen, det vill säga ha en elteknisk bakgrund med utbildning för allmän behörighet, för att vara behörig att göra provet. De obligatoriska 100 timmar erfarenhet som krävs kan göras även efter examinationen och då i egen regi till skillnad från tidigare då hälften av timmarna skulle utföras tillsammans med någon redan certifierad.

– Vi har också sänkt antalet timmar per år för att upprätthålla certifieringen till 100 istället för som tidigare 300, säger Fredrik Norell, Energikompetens, en av medlemmarna i arbetsgruppen som tagit fram den nya normen. 

Det finns ingen nordisk norm för certifiering av termograförer utan varje land tar fram en egen standard. Fredrik Norell föreslog därför att man skulle utgå ifrån den norm som Norsk Elektrokommitté tog fram för några år sedan för att få en skandinavisk anpassning. Resultatet blev att den svenska och norska normen nu är nästintill identiska. 

Examinationen består i dag av ett teoretiskt prov med ett 40-tal flervalsfrågor om termografi i allmänhet och en praktisk del där värmebilder ska tolkas och bedömas. Delprovet om elsäkerhetsföreskrifter har slopats helt eftersom alla certifierade ändå måste gå en sådan kurs vart tredje år.

– I förra versionen fanns det krav på att alla måste ha genomgått en level 1-utbildning, nu räcker det med att man besitter kunskapen eftersom det är den som kontrolleras vid provet, säger Carina Trygg, handläggare, Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering. Men för att bli certifierad måste alla kravpunkter i normen vara uppfyllda.

Certifikatet är giltigt i fem år och varje år sker det en kontroll av något slag. 

– Det kan vara att man ska skicka in handlingar enligt kraven i normen eller att redovisa de 100 arbetstimmar som krävs för att behålla certifikatet, säger Carina Trygg. En certifieringsingenjör med specialkompetens gör också en platskontroll för att verifiera att kraven i normen är uppfyllda, vilket bland annat innebär att kontrollera att rapporterna dokumenteras och arkiveras på rätt sätt, att avvikelser på elanlägningar klassificeras som de ska och att obligatoriska utbildningar är genomförda.

För den som inte uppfyller kraven i normen kan det bli aktuellt med varsel om indragning om de inte ser till att skaffa sig kunskapen inom snar tid.

Standardiserade rapporter

– Vi har även förbättrat och standardiserat rapportskrivningen. Tidigare var det ganska diffust och det saknades tydliga krav för hur felen skulle klassificeras och prioriteras, säger Fredrik Norell. Vi har tagit fram vägledningar för när vilken prioritet ska gälla och en ny klassificeringsskala från 1 till 4, där 1 är sämst, som följer givna temperaturgränser. 

Per Mattsson har arbetat som termograför sedan 1989 och var inblandad i arbetet med den första normen för termograförer, SBF 1999:1.

– Innan den kom fanns det ingen ackreditering alls i Sverige. Jag hade själv en certifiering via Norge. Att vara termograför är ett yrke och ska man hålla på med det måste någon utomstående kunna verifiera kunskaperna. Det går inte att bara köpa en värmekamera, man måste kunna fysik också och veta hur man läser bilden på rätt sätt.

Den nya normen trädde i kraft 1 januari 2015 med ett års övergångsperiod och förhoppningen är att den ska leda till att fler vill certifiera sig.

– Det finns inget lagkrav på att man ska vara certifierad, men det finns vissa kunder som kräver det, till exempel sjukhus, sågverk och serverhallar, säger Fredrik Norell. 

Per Mattsson håller med:

– Det börjar bli mer och mer vanligt, framförallt bland de stora bolagen som till exempel flygplatsbolaget Svedavia. Jag har hört ryktas att de utländska försäkringsbolagen kommer att börja ställa krav på certifierade termograförer och då kommer säkert de svenska att följa efter. Certifiering är en vinn-vinn situation för alla. Kunden får en bättre elanläggning och försäkringsbolagen minskade skadekostnader.

Termografering 

Termografering används för att mäta temperaturskillnader i till exempel elektriska installationer. Det gör det möjligt att hitta fel och åtgärda dem innan driftstopp eller brand uppstår. En certi­fierad termograför har dokument­erade kunskaper för att korrekt och rationellt genomföra termografering av elektriska anläggningar.

Nummer 1—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2016.