Annons

Du är här

Dusch och bra rutiner – bästa skyddet mot farliga partiklar

Publicerad4 december 2015  Text Karin Aase

Forskning

Att cancerframkallande partiklar letar sig igenom skyddskläder och in på huden vid övningar är känt sedan länge. Men det går att skydda sig relativt enkelt med dusch och bra rutiner. Det visar en forskningsstudie från MSB som presenterades i november.

Hösten 2014 presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rapporten Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar – övningsfälten Sandö och Revinge. Studien utfördes i samverkan med forskaren Håkan Wingfors vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och mätte mängden partiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAHer), som tränger igenom skyddskläder vid heta brandövningar. Dessutom passade man på att undersöka hur stor skyddsfaktor skyddskläder egentligen har mot den här typen av partiklar under övningar.

– Denna typ av ämnen är cancerframkallande och arbetsmiljölagstiftningen är noga med att man ska göra vad man kan för att minska sin exponering för dem, förklarar Håkan Wingfors. Vid MSB:s utbildningar deltar lärare och studerande regelbundet i den här typen av övningar vilket innebär att de på regelbunden basis blir utsatta för dessa partiklar, och då gäller det att ta reda på hur de kan minska sin totala exponering så mycket som möjligt.

Slutsatsen från studien 2014 var att de heta övningar som personalen och studenterna deltar i ger upphov till signifikanta halter av brandpartiklar innanför både brandjacka och underställ. Det enkla pilotförsök där hudprovtagning gjordes efter övningen visade att också huden på brandläraren blev kontaminerad av hudgenomträngliga PAHer.

2015 gjorde MSB och FOI en fortsättningsstudie på Revinge och Sandö. Då undersöktes framförallt sekundärexponeringen, det vill säga hur exponeringen ser ut i till exempel omklädningsrum och andra lokaler.

– Vi har också velat se vad vi kan göra för att minska våra lärares och studenters exponering för dessa partiklar, förklarar Cecilia Hammar Wijkmark, handläggare på MSB. Därför mätte vi under studien 2015 hur effektiv en vanlig dusch är för att få bort de ämnen som har gått igenom skyddskläderna och ligger kvar på huden efter en övning. Dessutom undersökte vi hur mycket av partiklarna som försvann vid tvätt av larmställen.

Intressanta resultat

Undersökningarna har inkluderat lärare, studenter samt den tekniska personal som riggar övningen. Dessutom har olika lokaler som kan tänkas bli kontaminerade som till exempel verkstäder, tvätterier, fordon och omklädningsrum undersökts.

– Vi har tittat på 24 PAHer varav flera är bundna till partiklar som vi har analyserat i luften, på ytor och genom hudprover, förklarar Håkan Wingfors.

Den sjätte november presenterades undersökningen för personalen på MSB och Håkan Wingfors beskriver resultaten som mycket intressanta.

– Dels har vi fått bekräftat att det uppstår olika kontamineringszoner beroende på hur nära verksamheten man är och att det verkligen blir färre cancerframkallande partiklar och PAHer för varje zon man går igenom från smutsig till ren. Dels har undersökningen visat att deltagarna generellt sett verkar vara väldigt duktiga på att skydda sig mot exponering via luften, säger ­Håkan Wingfors och fortsätter:

– Halten partiklar som deltagarna fått i sig via inandning var väldigt låg, vilket tyder på att man har bra rutiner för att skydda sig den vägen.

När det gällde partiklar på huden visade undersökningen visserligen att deltagarna hade en ökad halt av partiklar efter övningen, men också att vanlig dusch med tvål och vatten gav en väldigt positiv effekt.

– Vi kan inte säga hur snabbt efter övningen man måste duscha, men baserat på våra resultat skulle jag tro att ju snarare inpå övningen man duschar och byter till rena kläder desto bättre, konstaterar ­Håkan Wingfors.

Undersökningen visade också att tvätt minskade mängden partiklar på kläderna med upp emot 90 procent. Trots det ses larmställen numera ändå som kontaminerade trots att de är tvättade.  

Nya rutiner på gång

För Sune Fankvist, en av lärarna på Sandö, kommer det inte som en nyhet att han och studenterna exponeras för de här partiklarna i sin vardag.

– Däremot förvånas jag över det svaga skydd som våra larmställ ger. Det visar verkligen på vikten av att ha en tydlig rutin för hur vi tar hand om kontaminerat materiel så att vi inte sprider det i alla våra utrymmen. Bara närheten till ett utrymme avsett för grovt nedsmutsade larmställ ger förhöjda värden i angränsande rum.

För MSB:s del kommer resultaten av de båda studierna också att innebära vissa förändringar av verksamheten på Revinge och Sandö.

– Det står helt klart efter de här undersökningarna att vi måste arbeta med att minska exponeringen som lärare och studenter utsätts för genom olika åtgärder, konstaterar Cecilia Hammar Wijkmark. Nu har vi kunskapen, nu måste MSB som arbetsgivare, men även alla berörda individer, börja agera efter det här.

Och mycket har redan börjat hända på övningsfälten. 

– Vi har allt eftersom studien pågått arbetat med frågan och insett att det finns många saker vi kan göra direkt för att uppnå en renare miljö, säger Sune Fankvist.

Ändrade rutiner är en del, till exempel att planera övningarna så att det finns tid och möjlighet att duscha och tvätta kläder oftare. Men framförallt har den nya kunskapen bidragit till förändrade beteenden bland medarbetare och studenter.

– Jag upplever att man tänker efter mer och inte slentrianmässigt slarvar med till exempel handskar när man hanterar kontaminerat material, berättar ­Cecilia Hammar Wijkmark. Många har också fått upp ögonen för att även underställen är kontaminerade och använder dem inte längre som mysdress när man ser på teve på kvällen. Man tvättar dem inte heller i samma tvättmaskin som privata kläder.

Sune Fankvist håller med och berättar att både lärare och personal nu är mer medvetna om hur de rör sig i olika utrymmen när de har larmställ.

– Men det handlar också om hur vi bär med oss skrivunderlag, radioapparater, telefoner etcetera ifrån den smutsiga miljön in till det som anses vara rena områden. 

Skaffat värmecontainer

Samtidigt ger studien även förslag till vissa större åtgärder som till exempel förändringar i byggnaderna på övningsfälten.

– De nya mätningarna har visat att det går att minska exponeringen i omklädningsrummen genom ganska enkla medel som inte kräver stora ombyggnader, förklarar Cecilia Hammar Wijkmark. På Revinge har man till exempel ställt en uppvärmd container utanför omklädningsrummet. Larmkläderna kan tas av där och då behöver man inte ta med sig kontaminerade kläder ens till den »skitiga sidan« av omklädningsrummen.

MSB på Sandö och Revinge har också ansökt om medel för att göra ytterligare en studie nästa år där man vill mäta hur mycket PAH individerna får in i kroppen vid vanliga övningar.

– Vi har nu en bild av hur mycket PAH som bildas och hur mycket vi får in under skyddskläderna och på huden efter en 20 minuters övning, säger Cecilia Hammar Wijkmark. Den fråga som nu behöver besvaras är hur mycket individen får in i kroppen under en vanlig övning och hur snabbt de ämnena går genom huden. När vi vet mer om den tid det tar kan vi avgöra om vi måste lägga om scheman för att möjliggöra dusch och byte av kläder tillräckligt ofta.

Allra helst skulle Cecilia Hammar Wijkmark se skyddskläder med högre skyddsfaktor. 

– Det pågår mycket forskning och utveckling på den fronten, men tills vi har en sådan lösning måste vi arbeta med de åtgärder vi kan.

»Det står helt klart efter de här undersökningarna att vi måste arbeta med att minska exponeringen

Nummer 7—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 7—2015.