Annons

Du är här

Många sätt att motverka anlagd skolbrand

Publicerad23 oktober 2015  Text Lotta Fredholm

Skola

I ett nyligen avslutat projekt har forskare studerat vilka åtgärder som skolor tar till för att förebygga anlagda bränder. Resultaten visar på en rad olika lösningar, från övervakningskameror och smart ­utformade toaletter till värdegrundsarbete.

Att skolor utsätts för anlagda bränder är ingenting nytt och fenomenet har studerats i bland annat forskningsprojektet Anlagd brand. Sofia Persson, forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, saknade dock en pusselbit.

– Att skolans aktörer inte får komma till tals i forskningen utifrån sitt eget perspektiv var den huvudsakliga grunden till vårt val av upplägg, och projektet utvecklades som ett spinoff-projekt från Anlagd brand-projektet, säger hon.

Inom projektet, som kallas Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder, studerade hon och kollegan Sara Uhnoo sammanlagt 20 högstadieskolor. Av dessa låg hälften i Malmö och hälften i Göteborg, och de som valdes ut var de skolor som hade haft flest utryckningar enligt statistik från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. 

En viktig del i materialinsamlingen var intervjuer med rektorer och vaktmästare på skolorna.

– Det var mycket givande, eftersom de satt inne med varsin pusselbit, säger Sofia Persson.

Hon beskriver hur vaktmästarna hade ett handfast förhållningssätt, med en rad praktiska lösningar. Det kunde handla om att utforma toaletter på ett sätt så att det inte skulle finnas tillgång till brandfarligt material, till exempel att bestämma vilken slags handdukshållare som ska användas – ur brandsynpunkt är hållare i metall att föredra framför de i plast. Det fanns också de som byggde skydd för brandvarnare eller som såg till att klippa ner buskar runt skolan för att öka risken för upptäckt för den som hade tänkt anlägga en brand utomhus.

Rektorerna hade en annan ingång. 

– De pratade om förebyggande åtgärder i termer av pedagogik och värdegrundsfrågor, säger Sofia Persson.

Detta angreppssätt har stöd i tidigare utförd forskning som exempelvis har visat att de individer som uppgav att de tänt eld på något värdefullt som inte var deras eget i högre utsträckning än andra hade sämre relationer till vuxna i skolan och även presterade sämre än genomsnittet.

– Att genom organisationsförändringar verka för att eleverna ska känna sig inkluderade och trivas är en viktig del, eller att skapa en känsla av ansvar genom att ha hemklassrum och klasstoaletter, säger Sofia Persson.

Nedåtgående trend

Perioden de undersökte var åren 2004–2013. Ny statistik visar på en nedåtgående trend vad gäller skolbränder i Sverige, men Sofia Persson tycker att denna bör betraktas med viss försiktighet.

– Allt tyder på en minskning, men det betyder inte att anlagda skolbränder är ett fenomen som upphört. Något vi fann var att det finns ett mycket stort mörkertal, då skolorna i många fall väljer att inte larma räddningstjänsten, säger hon.

Olika anledningar till detta, som kommer fram i intervjuerna, är att man från skolans håll inte vill skapa uppmärksamhet, undvika att trigga nya incidenter eller belasta räddningstjänsten med situationer som skolan kan hantera själv.

Något som blev tydligt var att många av skolorna använder kameraövervakning – av de studerade skolorna hade 17 av 20 installerat kameror. Här sågs också en skillnad mellan de båda studerade storstäderna. 

– I Malmö satsade man på inomhuskameror under dagtid, som kallas »trygghetskameror«, medan det i Göteborg var vanligt med utomhuskameror för att hindra anlagda bränder vid skolan efter skoltid, säger hon.

Utsatta områden

Något som blev tydligt i studien var att de flesta av skolorna låg i mycket utsatta områden, med låg medelinkomst, låg utbildningsnivå och hög andel med utländsk bakgrund.

– Det var inte ett urvalskriterium för oss, men det var här de flesta hot-spots fanns, säger Sofia Persson.

I 18 av de undersökta skolornas närområden var utbildningsnivån lägre än genomsnittet i staden, och i 19 av 20 skolor var det en mindre andel elever än genomsnittet i riket som nådde upp till kunskapsmålen.

– Problemen behöver inte ha att göra med brist på kompetens, utan det handlar också om vilken elevrekrytering man har och förhållandena i närområdet. Här krävs strukturella satsningar som inte enbart är skolans ansvar, säger hon. 

Ett exempel på sådana strukturella satsningar kan vara att se över skolans storlek. 

– En mindre skola gör elever och personal synligare för varandra. Det bidrar till trivsel, men ökar också den sociala kontrollen. Eller så går det att ha policys som begränsar försäljningen av smällare och raketer, säger hon.

På det hela taget tyckte hon att skolorna på ett ambitiöst vis arbetar med olika lösningar, där det för varje skola gäller att definiera sina problemområden – exempelvis om man har problem med anlagda bränder inne i skolan under skoltid, eller med bränder utomhus som anläggs efter skoltid – och utifrån den aktuella situationen ta fram lösningar. Ofta var de fungerande lösningarna både handfasta och kreativa.

– Ett exempel är den vaktmästare som helt sonika flyttade sitt vaktmästeri till en korridor som var särskilt brandutsatt. Med de begränsade resurser han hade löste han problemet på ett smart sätt, säger Sofia Persson.

Om projektet

Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva mot­åtgärder finansierades av Brandforsk med 1 141 161 kronor. En utgångspunkt är att skolor inte bara utsätts för bränder, utan också är viktiga arenor och aktörer för förebyggande arbete. 

I projektet studerades 20 brand­utsatta högstadieskolor under perioden 2004–2013. Resultaten bygger på ett omfattande material. 

Nummer 6—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2015.